Stress som leder till barnlöshet
Jag och många andra har sett ett tydligt samband mellan stress och barnlöshe.. Tex har jag och många andra blivit gravida sport vi slutat stressa /tänka på att bli gravid.. Någon mer som märkt det tydliga sambandet?
-
-
Svar på tråden Stress som leder till barnlöshet
-
Cyanea: TACK!! Jag har läst dina inlägg i massa trådar, och du uttrycker dig alltid så kontstruktivt. Jag blev tårögd av ditt inlägg ovan när du berättade om hur välmenande tips blir fel, och att små kostjusteringar inte gör skillnad.
Vi har barn spontant, men nr 2 har dröjt. Vårt barn är 4, och varje dag får jag käcka tillrop om att "jag borde skaffa syskon", "vill ni inte ha fler barn??", "oj, 4 år!" Vi har försökt i snart ngt år och jag har fått 2 MF. Gyn säger att vi inte behöver utredas än eftersom jag fått barn förut. Jag äter allsidigt, bla bla, och jag tar mitt glas vin mellan ÄL och mens, FÖR JAG ORKAR INTE leva som gravid fastän jag inte är det. Alla "råd" om att sluta med kaffe/alkohol påminner mig bara om min sorg, att jag borde sköta mig bättre, motionera mer, skippa onyttigheter (trots normalt BMI!). Och alla dessa frågor gör mig så ledsen och nedstämd, precis som alla andra som får barn lätt.
TACK för att du informerar så sakligt! -
Tack så mycket, vad glad jag blir över dina ord :)Anonym (sekundärt) skrev 2016-03-26 09:36:33 följande:
Cyanea: TACK!! Jag har läst dina inlägg i massa trådar, och du uttrycker dig alltid så kontstruktivt. Jag blev tårögd av ditt inlägg ovan när du berättade om hur välmenande tips blir fel, och att små kostjusteringar inte gör skillnad.
Vi har barn spontant, men nr 2 har dröjt. Vårt barn är 4, och varje dag får jag käcka tillrop om att "jag borde skaffa syskon", "vill ni inte ha fler barn??", "oj, 4 år!" Vi har försökt i snart ngt år och jag har fått 2 MF. Gyn säger att vi inte behöver utredas än eftersom jag fått barn förut. Jag äter allsidigt, bla bla, och jag tar mitt glas vin mellan ÄL och mens, FÖR JAG ORKAR INTE leva som gravid fastän jag inte är det. Alla "råd" om att sluta med kaffe/alkohol påminner mig bara om min sorg, att jag borde sköta mig bättre, motionera mer, skippa onyttigheter (trots normalt BMI!). Och alla dessa frågor gör mig så ledsen och nedstämd, precis som alla andra som får barn lätt.
TACK för att du informerar så sakligt!
Jag beklagar din sits. Jag förstår att det måste vara en enorm press när man redan har ett barn eftersom folk gärna tar för givet att det kommer fler när man lyckats en gång, i princip på beställning. Och jättetråkigt att vården inte finns där för er :( Det är väl kanske "fördelen" med att ha svårt att få barn från första början, att alla resurser finns där.
Tror att du gör HELT RÄTT i att inte leva som gravid. Man måste få leva normalt, man kan bli tokig för mindre liksom. Förändringarna skulle inte hjälpa ändå, och som du säger - det påminner alldeles för mycket om ens enorma sorg.
Hoppas att det snart löser sig för dig. Och bara så du vet - det är inget som helst fel med att tala om för folk att det inte är något man frågar. Du blir sårad och ledsen, och även om du inte vill vara ärlig med hur läget är kan du säga ifrån. De har inte med dina skäl att göra, och de får inte göra dig illa.
Stort lycka till, jag håller tummarna för att det snart är er tur igen <3 -
Jag ser inte hur du svarat på frågan genom att svara att hypnos anses i Sverige vara farligt, särskilt då du till och med själv skriver att hypnos inte anses hjälpa ofrivillig barnlöshet.Anonym (ghyujk) skrev 2016-01-15 12:05:30 följande:Jag svarar på det jag har fetmarkerat. Orsaken till att alternativa metoder inte föreslås eller tillbakavisas om patienten själv frågar kring detta är rädsla.
Jag har en vän som är hypnotisör och jag har fått läsa viss forskning hon har i ämnet (inte hon som forskat men hon hade nån vetenskaplig tidning som jag läste) där det påvisas betydligt bättre resultat från hypnos än från traditionella behandlingar (i detta fall dock inte just kring barnlöshet). I Sverige finns dock en enda godkänd skola för hypnos (godkänd av socialstyrelsen) där man, enligt en kvinna som gått både den och andra utbildningar, får lära sig att hypnos är farligt.
I den utbildningen får man heller inte hypnotisera folk, som man fick på den utbildningen min vän gått på.
Det nedre som är fetmarkerat besvarar jag med att vissa inte kan få barn helt enkelt. Jag har vänner som försökt i många många år, det fanns inget fysiskt fel på dem men det blev inga barn. De klarade inte av att hålla ihop och idag har båda barn med andra partners och där hade de inga större problem att få barn. Varför är det ingen som vet. Allt går inte att förklara.
Vad det gäller forskning om alternativa behandlingar, när jag söker på det så hittar jag mer om att det inte hittats något stöd i forskningen än att det har gjort det. Nu är svenska sjukvården långt efter i vården vad det gäller anamma forskning om ofrivillig barnlöshet och vård av detta, men jag kan inte påstå att jag kan minnas mig ha hört att andra länder, och kliniker som anses ha kommit långt längre i behandlingsmetoder av barnlöshet än vad de svenska har, kbt och andra metoder för att få paren att bli mer avslappnade, och att få dom att mindre tänka på att bli gravida. Däremot så vet jag flera andra metoder som används, tex annan medicinering, andra, mer kompletta utredningar etc. Men inget om avslappning. Hur kommer det sig? -
"Alla fertilitetsläkare säger att stress inte påverkar fertiliteten"
Men saken är ju den att kroppen och psyket är i symbios med varandra utan att man riktigt kan "bevisa" det.
Man kan tex dö av ett brustet hjärta (dvs sorg), man kan bli blind av stora trauman etc
Själv tappade jag hår när min pojkvän bröt upp från vårt långa förhållande. Var tvungen att äta tillskott. Jag mådde dåligt men inte katastrofalt dåligt och jag tog extremt väl hand om mig med mat, sömn etc just den perioden. Men ändå så gjorde en dold inneboende stress och sorg att det även drabbade mig fysiskt.
Varför kan då inte rädsla, sorg och smärta påverka vår fertilitet?
Självklart ska man inte peka ut stress som en stor faktor till oförklarlig barnlöshet och beskylla kvinnor och män för sin längtan. Självklart inte! Men jag har svårt att se att psyke och fysik inte korrelerar alls på det planet när det gör det i så många andra sammanhang. -
Tänker också att rent biologiskt är det ju inte optimalt att få barn om man lever i en stressad miljö. T ex om man inte hade mat och var stressad över det. Jag tror definitivt det ligger något i det.Anonym (Siffa) skrev 2016-03-26 20:04:17 följande:
"Alla fertilitetsläkare säger att stress inte påverkar fertiliteten"
Men saken är ju den att kroppen och psyket är i symbios med varandra utan att man riktigt kan "bevisa" det.
Man kan tex dö av ett brustet hjärta (dvs sorg), man kan bli blind av stora trauman etc
Själv tappade jag hår när min pojkvän bröt upp från vårt långa förhållande. Var tvungen att äta tillskott. Jag mådde dåligt men inte katastrofalt dåligt och jag tog extremt väl hand om mig med mat, sömn etc just den perioden. Men ändå så gjorde en dold inneboende stress och sorg att det även drabbade mig fysiskt.
Varför kan då inte rädsla, sorg och smärta påverka vår fertilitet?
Självklart ska man inte peka ut stress som en stor faktor till oförklarlig barnlöshet och beskylla kvinnor och män för sin längtan. Självklart inte! Men jag har svårt att se att psyke och fysik inte korrelerar alls på det planet när det gör det i så många andra sammanhang.
-
Jo, men det får man ju inte säga för de som är ofrivilligt barnlösa. Jag känner på rak arm tre personer, inkl mig själv, som blev gravida när vi släppte det och slappnade av.
Att säga det TILL dem, att de ska slappna av tycker jag inte man ska, för det är nog inte så jäkla lätt. Att berätta om nån man känner som blev gravid så fort de slappnade av är inte heller en god idé, även om man bara vill vara uppmuntrande.
Bäst är nog att hålla tyst och lyssna när de behöver stöd. Kanske tipsa om någon läkare man vet om har haft stora framgångar i att hjälpa ofrivilligt barnlösa (om de inte redan känner till den personen) någon behandling man läst om, man kan ju fråga: Har du läst artikeln om ....?
Men ofta räcker det nog som sagt att bara lyssna.
-
Ja, stress kan påverka hälsan, men kan du förklara hur stress över att inte bli gravid enbart skulle kunna påverka fertiliteten? Och hur kommer det sig att forskning inte kunnat visa något stöder det? Och hur kan personer som i övrigt är hur stressade som helst, dvs personer som är sjukskrivna pga stress, personer som lever i krig, under hot etc blir gravida? Hur kommer det sig att kvinnor blir gravida när de blir våldtagna?Anonym (V) skrev 2016-03-26 20:35:35 följande:Tänker också att rent biologiskt är det ju inte optimalt att få barn om man lever i en stressad miljö. T ex om man inte hade mat och var stressad över det. Jag tror definitivt det ligger något i det.
Jag ser bebisverkstadrn som ett lotteri. Varje gång man har sex så kan det jämföras med att köpa en lott. För varje lott man har köpt/varje gång man har sex så har man en chans att bli gravid. För den som har lätt för att bli gravid är sex som ett lotteri där det finns gott om vinster, för andra är vinstlotterna desto färre. Men varje gång man har sex/tar en lott, ökar chansen att bli gravid. Att man blir gravid när man "slutat försöka",vilket jag inte tror att någon som längtar efter ett barn egentligen någonsin slutar med förutsatt om man inte börjar använda preventivmedel, beror helt och hållet på att man tillslut har tagit så många lotter att det till slut blivit ens tur. -
Detta är redan avhandlat tusen miljarder gånger i diverse trådar... JA, extrem stress påverkar fertiliteten. Då uteblir ägglossning = det blir inga barn. I dessa fall påverkar stress fertilitet. Men det är alltså vid extrem stress, inte mer normal stress även om man har mycket av den.Anonym (Siffa) skrev 2016-03-26 20:04:17 följande:
"Alla fertilitetsläkare säger att stress inte påverkar fertiliteten"
Men saken är ju den att kroppen och psyket är i symbios med varandra utan att man riktigt kan "bevisa" det.
Man kan tex dö av ett brustet hjärta (dvs sorg), man kan bli blind av stora trauman etc
Själv tappade jag hår när min pojkvän bröt upp från vårt långa förhållande. Var tvungen att äta tillskott. Jag mådde dåligt men inte katastrofalt dåligt och jag tog extremt väl hand om mig med mat, sömn etc just den perioden. Men ändå så gjorde en dold inneboende stress och sorg att det även drabbade mig fysiskt.
Varför kan då inte rädsla, sorg och smärta påverka vår fertilitet?
Självklart ska man inte peka ut stress som en stor faktor till oförklarlig barnlöshet och beskylla kvinnor och män för sin längtan. Självklart inte! Men jag har svårt att se att psyke och fysik inte korrelerar alls på det planet när det gör det i så många andra sammanhang.
MEN - när man ägglossar och är stressad så påverkar stressen inte. Vad exakt är det som ska bli påverkat? Kvinnans kropp är knappt involverad i graviditeten. Är embryot livskraftigt fäster det i livmodern och stannar där nästan vad kvinnan än gör. Är det inte livskraftigt blir det ingenting. Hormoner, vilket stress i grund och botten är, tar sig inte in i livmodern.Varför inte? Människor fortplantar sig som mest i kriser, t.ex. krig eller vid naturkatastrofer. Är vår västerländska "skrivbordsstress" värre än oron för att du själv eller din familj ska dö när som helst? Stress är en otroligt naturlig del av livet för alla djur. Ta t.ex. bytesdjur i regel, de har alltid en hög stressnivå. De kan ändå fortplanta sig, faktum är att de är mycket bra på det. Det är naturligt att till och från ha dåligt med mat etc., skulle det påverka skulle det nog aldrig bli några barn eller ungar.Anonym (V) skrev 2016-03-26 20:35:35 följande:Tänker också att rent biologiskt är det ju inte optimalt att få barn om man lever i en stressad miljö. T ex om man inte hade mat och var stressad över det. Jag tror definitivt det ligger något i det.Och så var vi där igen i den här tråden, "Jag eller någon jag känner blev det så fort jag/vi slappnade av...". Med den logiken så kan jag säga att jag rekommenderar alla att bära symbolen av Fatimas hand, det funkade för mig. En annan tjej jag skrev till här på familjeliv var med om samma sak, fast i hennes fall köpte och bar hon sina första par högklackade skor. Jag menar, har man misslyckats 35 gånger och lyckas den 36:e så måste det ju vara något man gjorde annorlunda just den gången, eller hur?Anonym (jo) skrev 2016-03-26 20:40:08 följande:Jo, men det får man ju inte säga för de som är ofrivilligt barnlösa. Jag känner på rak arm tre personer, inkl mig själv, som blev gravida när vi släppte det och slappnade av.
Att säga det TILL dem, att de ska slappna av tycker jag inte man ska, för det är nog inte så jäkla lätt. Att berätta om nån man känner som blev gravid så fort de slappnade av är inte heller en god idé, även om man bara vill vara uppmuntrande.
Bäst är nog att hålla tyst och lyssna när de behöver stöd. Kanske tipsa om någon läkare man vet om har haft stora framgångar i att hjälpa ofrivilligt barnlösa (om de inte redan känner till den personen) någon behandling man läst om, man kan ju fråga: Har du läst artikeln om ....?
Men ofta räcker det nog som sagt att bara lyssna.
Jag känner betydligt fler som släppt tanken på barn och "slappnat av" som inte lyckats.
-
Blev ni tre gravida direkt efter att ni hade slutat försöka eller hur lång tid tog det efter att ni slutat försöka? Hade ni börjat med preventivmedel då ni slutat försöka? Hur länge hade ni försökt?Anonym (jo) skrev 2016-03-26 20:40:08 följande:
Jo, men det får man ju inte säga för de som är ofrivilligt barnlösa. Jag känner på rak arm tre personer, inkl mig själv, som blev gravida när vi släppte det och slappnade av.
Att säga det TILL dem, att de ska slappna av tycker jag inte man ska, för det är nog inte så jäkla lätt. Att berätta om nån man känner som blev gravid så fort de slappnade av är inte heller en god idé, även om man bara vill vara uppmuntrande.
Bäst är nog att hålla tyst och lyssna när de behöver stöd. Kanske tipsa om någon läkare man vet om har haft stora framgångar i att hjälpa ofrivilligt barnlösa (om de inte redan känner till den personen) någon behandling man läst om, man kan ju fråga: Har du läst artikeln om ....?
Men ofta räcker det nog som sagt att bara lyssna.
-
Jag själv blev gravid med nr ett innan jag fick tillbaka mensen efter att ha slutat med preventivmedel.Anonym (Undrar) skrev 2016-03-26 21:02:07 följande:Blev ni tre gravida direkt efter att ni hade slutat försöka eller hur lång tid tog det efter att ni slutat försöka? Hade ni börjat med preventivmedel då ni slutat försöka? Hur länge hade ni försökt?
Men nr lät vänta på sig och först när jag tänkte att jaha, jag får väl bara ett barn då och var ok med det kom hon äntligen. Minns inte hur länge vi testade faktiskt, men mer än ett år iaf.
Den ena av de andra tjejerna blev gravid när de fått besked om ett barn via adoption. Då släppte de tankarna på att kanske kanske blir det ett biologiskt och de gladde sig åt sitt barn. Nu har de fyra barn, varav tre då biologiska. Hur länge de försökte vet jag inte, men de gick på utredningar och testade IVF först iaf.
Den andra kämpade i tio år för att bli gravid, men pga religion så var IVF pch annat uteslutet. Efter några år blev hon gravid men fick missfall på missfall på missfall.
Så till slut gav de upp och tog alla pengar de sparat till ett framtida barn och åkte på en lång semester istället och där blev hon gravid med sitt första barn som hon fick behålla.
Kom på att några blivit hjälpta av hypnos också. Hur länge de testat innan de blev gravida 'av sig själva' först vet jag dock inte, men jag antar att det var ganska länge då jag inte tror att hypnos är något man tar till direkt.
Och så en till faktiskt, på jobbet, som inte heller blev gravid och mitt i allt klarade de inte av att hålla ihop utan separerade. Då släppte hon detta med att bli gravid och sökte en utbildning istället, en som hon länge velat gå men tänkte att det skulle hon göra efter barnen. Hon var, med dåtidens mått mätt, ganska gammal när de började försöka (27) och hon var 32 när hon kom in på utbildningen. Första veckan var hon ute med nya klassen, hamnade i säng med en klasskamrat och blev gravid.