BF Juli 2016 (ny!)
Mitt problem är mina barn, dom sover dåligt. Å min 2 1/2 åring vaknar innan fem och då åker min man till jobbet. Som tur var kan jag åka hem och sova efter 9 när jag lämnat på dagis!
Mitt problem är mina barn, dom sover dåligt. Å min 2 1/2 åring vaknar innan fem och då åker min man till jobbet. Som tur var kan jag åka hem och sova efter 9 när jag lämnat på dagis!
Någon mer än jag som springer på toa då jag känner mig kissnödig ofta? Men de kommer bara lite, ibland mer(på natten o morgonen)
Säker går jag 15 ggr per dyng!
Bra att man inte är ensam om de "problemet". Tänkte ändå fråga bm på måndag om att lämna urin för uivtest.
Börjar bli ömmt där nere av att torka sig så ofta, blir nu att badda bara
Åh, tvättade alla kläder förra veckan. Kändes konstigt att det hängde små babykläder på tork :) 5 veckor och några dagar kvar här. Han får gärna titta ut tidigare dock! Vill bara träffa honom nu <3
Nu händer det konstiga saker igen. Tidigt imorse vaknade jag av att hela magen krampade, det gjorde ganska ordentligt ont! Kunde inte röra mig på ett tag eftersom det då bara gjorde ondare, tills jag till slut lyckades vända på mig. Då släppte det. Vad var detta? Någon som haft liknande?
Hmm var det som sammandragningar, eller hur menar du med kramper? Känt nåt mer av det?
Alltså nu börjar det ju närma sig, 34+6 idag och magen är enorm! Sover dåligt, foglossning, sammandragningar, tröttheten börjar komma tillbaka - huu. Vi är mitt uppe i att påbörja försäljning av vår bostad också så allt känns jättekaosigt och stressigt och jag har knappt hunnit tänka på förlossning och tiden efter.
Hur förberedd måste man vara inför förlossningen?! Går det att bara ta det som det kommer eller måste man läsa på en massa om smärtlindringsmetoder etc?
Jag ska till BM på torsdag. Jag tror oxå att min ligger nedåt, sparkarna är mest uppåt och på vänster sidan. Och arrangemang det ilar och trycker väldigt mycket ganska ofta nu.
Jo lite nervöst börjar det bli, trots att jag redan har ett barn. Gjorde ju KS då och nu blir det förmodligen vaginal förlossning, så det är ju nytt för mig. Sen grubblar man ju på hur det ska gå att ha två små barn också, kommer man nånsin få sova? Lite rädd att få skador också som tar lång tid att läka. Är du mest nervös för själva förlossningen eller tiden efter?
Ja livet blir verkligen helt annorlunda. Man får inte särskilt mycket tid för varandra eller för sig själv, men min erfarenhet är att det nog är bra att byta mindset. Nu är man ett team med ett viktigt uppdrag, först och främst. Man ska inte jämföra med hur det var innan utan se det som att nu kommer det vara några år när barnet/barnen tar nästan all tid och ork, man får tid för sig själv och varandra igen så småningom. Det är liksom olika faser i livet. Man får fokusera på allt det fina man får ut av barnet/barnen, livstopparna blir högre även om vardagen kanske är mer slitsam än förut. Man får känna lycka och stolthet när man ser mannen vara en fin pappa till sitt barn, istället för när han uppvaktar en själv som tidigare. Dock är det nog bra att vara noga med att planera in lite barnfria dejter med partnern ibland också så man inte glömmer bort vem den andre är. :)
Jag är nog mer nervös för förlossningen och skador än tiden efter iaf. Är beredd på att det kommer bli kämpigt, men ser oxå fram emot att ha en liten nyfödd ett tag igen.