Hatar min bonus
Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 13:17:33 följande:
Eftersom problemet ligger i ts relation till barnet.
Inlägg från: ungbrunett
|
-
NEJ. Problemet ligger i barnets uppfostran och barnets otrygghet som leder till ett dåligt beteende mot alla i sammanhanget. Ansvaret ligger på föräldrarna att se till så att deras barn sköter sig och visar respekt mot andra. Ts reaktion: att "gömma" sig och vilja bort, är enligt mig helt naturligt när situationen är som den gör. Jag gör samma sak som hon när jag tycker att det blir för mycket här hemma.
-
Simple as that.Ess skrev 2016-01-31 13:18:53 följande:Barnets familj består av pappan.
Ts familj består av pappan, dvs sambon.
Hans familj består av barnet och ts. -
Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 13:29:12 följande:Barnet ser ts som utomstående och ts ser barnet som utomstående det har jag förstått ja.Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 13:30:08 följande:Mm de ser dock varandra som utomstående fortfarandeDu hakar upp dig väldigt mycket på ordet. Jag har förklarat flera gånger hur jag ser på det. Det handlar inte om att någon får eller inte får betrakta någon annan som "utomstående". Det beror ju på vad man menar med ordet. Det viktigaste är att alla får samma respekt och möjlighet att leva i hemmet som de alla delar. Att ts mans unge säger att hemmet inte är ts är fullkomligt oacceptabelt. Ts skulle väl aldrig få för sig att säga samma sak till barnet även fast ts troligen betalar både ett och annat för att barnet bor där (hyra, mat, el, vatten osv.). Detta har i min värld ingenting att göra med hur man definierar sina familjerelationer. Det är två helt olika saker. Huruvida barnet definerar ts som en familjemedlem eller som pappans sambo är ovidkommande.Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 13:31:32 följande:Ingen har sagt någonting om det. Vi pratade om att ts ser barnet som utomstående och barnet ser ts som utomstående men då får väl inte barnet för er då?
-
Håller med dig. I nuläget verkar det inte som att de kan umgås på ett naturligt sätt, men om de kan lösa situationen som den ser ut nu med känslor av irritation och hävdelsebehov, så är det absolut bra tycker jag.sandlilja skrev 2016-01-31 13:34:18 följande:
Absolut pappans huvudansvar. Men jag tänker att ts och flickan inte känt varandra så länge och att det kan vara ett sätt att knyta an till varandra. För att få det bättre ihop alla tre, inte för att det är ts ansvar. Mer ren självbevarelsedrift. Ta verkar ha fått /tagit en del tunga bitar som att skjutsa till skolan och laga middag men att läsa en bra bok ihop kan ge mer vi -känsla med mindre möda. Så kanske skulle pappa laga "den äckliga maten " medan ts och tjejen spelar svälta räv under tiden, nån gång ibland.
Vidare har ts svart på vitt fått erfara det i särklass tyngsta med att leva i bonusfamiljen: otacksamheten. Troligen har hon lärt sig ett och annat och kan sätta ner foten och sluta ta de ansvar som är hennes sambos. Sedan tror jag att de absolut kan utveckla en harmonisk tillvaro där de kan spela spel och sådant. Men de måste nog definiera om sina roller först, det är min erfarenhet iallafall :) -
Men du har ju fel. Vad ska jag göra? Situationen som den är, är knappast ts fel. Jag försöker förstå dig men det går inte. Så om ts hade tyckt om barnet så hade det inte funnits ett problem eller? Min bild av detta är att ts har börjat känna negativa känslor inför barnet i och med att ts har ställt upp så mycket, inte fått något tillbaka och att barnet inte har satts några gränser - barnet får härja fritt i hemmet och ts förväntas flytta på sig. Detta leder till att ts känner irritation. Menar du att barnet ska få fortsätta som den gör och att ts bara ska acceptera detta? Det är ett solklart fall av en uppfostrings- och beteendefråga.Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 13:33:26 följande:Vadå nej? För det första tagga ner, för det andra jag får ha min åsikt precis som du har din.
-
Och sen kommer nästa kvinna in i ts mans liv och får uppleva samma sak och då ska hon också dra om det inte passar eller?Anonym (Burn) skrev 2016-01-31 13:40:28 följande:
Om du hade skrivit att du hatade barnets beteende och inte var nöjd med hur det funkade, hade jag kunnat både förstå och sympatisera med dig, för så som du beksriver det ska det inte vara.
Men det är inte vad du skriver, du skriver att du hatar barnet, ett barn som vare sig valt sina föräldrar, dig, sin uppfostran, skilsmässan eller vart det ska bo.
Det går bortom mig hur man kan hata ett barn men när du nu känner så, så anser jag att du borde flytta ut asap, barnet har större rätt till sin fars hem än vad du har.
Och barnet har rätt att vara i sitt hem utan att ha nån som hatar det under samma tak.
Jag tycker illa om att man drar in framtida relationer på det sättet som jag gjorde nu och det är inget illa menat mot ts utan ett försök att förklara problemet med sitautionen.
Problemet är inte ts utan barnets uppfostran. Ingen skuldbelägger barnet för vilka föräldrar den har eller hur den har uppfostrats.
Sedan skulle jag vilja be dig om att sluta säga att det är pappans hem. Det är allas hem och det är bortom mitt förstånd hur man gång på gång kan hävda att bonusföräldrar ska gå all in i allt, när de inte ens ges full rätt till det hemmet som de själva bor i. Det gör mig så ledsen alltså.
Ts har rätt att leva i ett hem där hon också får gehör, där hon inte ska behöva flytta på sig bara för att barnet har lust att vara där just ts är. Situationen hade inte behövt uppstå om barnet hade blivit bättre uppfostrad. Ts man måste ta sitt ansvar för detta.
Ack, den otacksamma rollen som bonusmamma. Personer som du bara fortsätter spä på med skiljegörande på vems hemmet är, vems barnet är, vem som har rätt till vad osv.. Jag blir så sjukt ledsen, hur kan man ha så lite respekt för någon som föräldern själv har valt att leva med? -
Men du har ju en skev bild av verkligheten. Jag kan inte ta det på allvar. Är inte situationen självklar?Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 13:47:42 följande:Du anser att jag har fel. Det är fortfarande min åsikt.
-
I generella termer absolut, inte om oskyldiga personer blir lidande av det dock. Ts ska inte beläggas skulden för detta.Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 13:57:05 följande:Du får tycka att folk som inte delar din åsikt har en skev bild av verkligheten. Det är din åsikt. Den respekterar jag, respekterar du min?
-
Jag kan respektera dem även om jag tycker att de är helt uppåt väggarna.Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 14:18:41 följande:Nåväl, ingen kan ju tvinga dig att respektera andras åsikter.
-
Varför är du så otrevlig? Du har ju ingen åsikt om vad som bör göras utan skuldbelägger bara ts för saker som är utom hennes kontroll. Hur medför du något konstruktivt?Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 14:49:41 följande:Inte för att jag är intresserad av din familjesituation men ok, tack för att alla i tråden fick ta del av den infon? Ja absolut, för det verkar ju inte fungera såsom det ser ut nu för ts. Och vi har delade åsikter om vad som bör göras där. Det respekterar jag.
-
Oj, på vilket sätt har jag inte varit trevlig? Jag har aldrig sagt att du inte skulle få kommentera i tråden, det enda jag sagt är att jag tycker det är konstigt att hävda att ts är den enda att beskylla i sammanhaget när det finns andra inblandade aktiva parter. Du har tex inte sagt någonting alls om barnets pappas roll i det hela. För mig känns det oseriöst att inte se till fler aspekter än att beskylla ts i sin roll som "bonusmamma". Jag har inte tvingat någon att tycka som jag. Jag förstår inte riktigt vad du menar faktiskt. Jag har ifrågasatt varför du inte ser till hans roll i det hela, det är det enda.Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 15:05:58 följande:Du har inte varit särskilt trevlig heller. Jag har en åsikt men jag har väl inte redogjort för den lika utförligt som dig, gör det att jag inte har rätt att kommentera i tråden? Du vill alltså tvinga på andra din åsikt och bestämma vem som får kommentera i tråden och vad och har du inte rätt till det så tycker du dig ha rätt att uttrycka dig om personen ifråga? Jag förstår vad du tycker så gentemot mig behöver du inte förklara den mer, det betyder dock inte att jag delar din åsikt.
-
Jag uttalar mig heller inte om dig som person utan uttalar mig om det som du säger. Vem du är vet jag ingenting om.Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 15:18:31 följande:Du får tycka det är konstigt, du får tycka att jag är oseriös, du får tycka att jag har en skev verklighetsuppfattning du får känna att du inte kan ta mig på allvar. Jag har dock inte behovet att uttala mig om dig som människa för att vi diskuterar.
-
Det beror helt på vad de har för relationer sinsemellan. Men jag är på Ess linje och tror absolut inte att barnet tar skada av att lära sig vad tacksamhet är. Det är föräldrarnas uppgift att lära henne det såklart. Ungen är ju knappast otrevlig i nuläget för att hon inte säger tack, liksom. Men om pappan går in och förklarar, precis såsom Ess sa det, så är ju det superbra.sandlilja skrev 2016-01-31 16:44:13 följande:
Ok Ess, vi har väldigt olika uppfattningar. Jag anser inte att en sjuåring ska behöva vara tacksam för omsorger av de vuxna i sitt hushåll, jag tycker de ska få känna det som självklart och det är inte barnets sak att hålla reda på vad vuxna tycker är jobbigast och vad pappas flickvän kan tänkas göra.
-
Sluta. Ts gör rätt i att aktivt ta ett steg tillbaka i en situation som hon inte trivs med. En annan kanske hade agerat på ett annat sätt, kanske blivit verbalt eller fysiskt utåtagerande mot barnet?Anonym (öh) skrev 2016-02-01 17:09:46 följande:Barnet. Barnet bor ihop med en människa som går och gömmer sig för barnet (och som dessutom har så extremt liten inneboende kapacitet att hon inte ens förmår skaffa en extra laddarsladd). Bland annat. Förövaren är ts men också pappan om han låter detta fortgå. Vanföreställningar finns det gott om i ts inlägg. Vad sägs om att hon var "tvungen att flytta från sin hemstad".
Att flytta ut löser väl verkligen saker, inte minst för barnet, vilket är vad jag bryr mig om i valet mellan vuxnas känsla av att vara "gäst i sitt eget hem" och barn som far illa av att "gästen" går runt och hatar dem.
I övrigt är det pappans ansvar att förse barnet med prylar och sådant som hen behöver. Ts ska inte gå och köpa extrasladdar till en unge vars pappa inte lärt ungen att bete sig på ett bra och uppfostrat sätt.
Är så trött på er som alltid letar fel i bonusföräldrar. Så skevt.
Alla ska trivas i sitt eget hem. Detta gäller såväl barnet som biologiska föräldrar eller partners till föräldrar. Alla har lika stor rätt att trivas och är det något som inte funkar så ska detta lösas - inte genom att skuldbelägga bonusföräldrar (vi vet hur gärna ni vill göra det, men realiteten är en annan). Det är alltså inte ts fel detta. Pappan måste ta sig i kragen.