Precis så, jag orkar inte gå in i pjohannas enriktade synvinklar.
Denna tjej är 14 år gammal och har inte en enda orimlig regler här. Det HON tycker är orimligt är att ha strukturer exempelvis, hos mamma tar de dagen som den kommer, medan här är struktur en regel; typ packa gympaväskan på kvällen, ta in sin egen vikta tvätt, ställa iordning sina egna skor, plocka in från måltider, duscha regelbundna dagar, lägga sig i tid osv. Detta anser hon vara för jobbigt, då mamma bara tar det som det är och missar hon gympan så får hon typ skylla sig själv, duschar hon inte får hon väl lukta och komma på sig själv, lite så. Står skor i hallen städar hon hellre undan det än lär barnen ta sitt ansvar.
Listan kan göras lång.
Doris har uttryckt att hon inte vill bo här efter hon är 18, det säger lite. Hon mår inget bra här. Pappan har sagt ifrån och gjort allt man kan tänka sig, även enligt ovanstående exempel. Han var tillochmed redo att låta henne bo hos mamma och bara ta helgerna, för dotterns eget mående. Men vi jobbade med det på hemmaplan,, och dottern bedyrar att allt nu är bra? Men det vet jag att det inte är!! För när pappa inte är hemma, ignorerar hon mig, hälsar inte, osv. Jätte konstigt! Vet inte alls hur jag ska bete mig..