Bara mamma får natta

Vi har haft sådana perioder och då har jag helt enkelt tagit läggningen den perioden. Det är väl sällan ett stort problem att ge barnet den tiden när de är så små.

Varför inte ge det några månader till innan du tar bort nattamning osv. Sjumånaders är mitt i separationsfasen och rätt känsliga då.

Problemet är väl att det inte bara är någon period utan det har pågått i 7 månader och 7 månader är ganska lång tid att inte kunna lämna hemmet efter 19 på kvällen. Tycker jag.

De gör ont i mig när jag läser sån här smörja. Att bebisar tvingas skrika tills dom kräks enbart för stt mamman vill kunna gå ut på kvällen. Att pappan ska kunna natta. Man skaffar inte barn för att vara ifrån dom.

Barn behöver närhet närhet närhet. Och i denna ålder speciellt om du ammat så är mamman nummer 1 för bebis.

Jag ammar min 14 månaders till sömns varje kväll fortfarande och låter han snutta natte tid. Innan dagis start ska jag avslutat det.

Aldrig en enda gång känt behov av att få kunna gå ut eller få lång egentid på kvällen. Pappan har mitt barns barndom på sig att natta. Men denna tid är mammans.

Skillnad va om man tex flask matat från början.

Kommer få massa påhopp. Bryr mig inte. Blir bara så ledsen när jag läser sånt här.

Tänker inte göra påhopp utan jag respekterar att du känner så. Jag däremot tycker det är väldigt ojämställt i förhållandet om man visar att det bara är mamma som duger. Det handlar inte om att jag ska ut och festa på kvällen det handlar om att jag vill kunna natta mitt andra barn också, ringa ett telefonsamtal, ta ett bad etc
Och jo jag ångrar nu att jag helammat men det är lite sent påkommet. Och som jag skrev jag vill ju inte ha skriket därför bad jag om råd.

Men hur lång tid tar läggningen då? Det är ju också en fråga om inställning, att känna att det här är en kort period. För det är det även om det inte känns så nu.

Och hur mycket är bebisen med pappan resten av dygnet?

Men asså. Om de handlar om jämställdhet så är de ännu löjligare...varför ska en bebis bli lidande för att folk vill de "jämställt"...den skiter nog i allt sånt bara den får mamma. Sin allra största trygghet.

Jag ger min son GÄRNA dom 15-60 minuterna per kväll de tar att amma han till sömns. Finns inget mysigare på dygnet. Bästa anknytningen.

Pappan får sin beskörda del. Tro mig. Men just denna biten. Den är mamma och bebis tid.

Däremot kommer min man lätt få ta varenda kväll sen om han nu vill när jag slutat. Då får han göra på sitt sätt. Om de är mysa i sängen med saga eller vad de nu blir.

Det är så kort tid o barnets liv detta att man måste ta vara på de...

Bebisar och barn har nästan alltid perioder där de är extra mammiga eller pappiga. Vilken förälder som är populärast växlar. Det som gör barnet tryggast borde vara att de får mycket tid med den förälder de föredrar just då, och inte att man tvingar dem att vara med den andra för att "jämna ut saken".

Hur lång tid tar det för dig att "ta på pyjamas, gå in i tyst och mörkt rum, ge flaska, stoppa in i napp och så sover hon"? Det låter som en ganska smidig läggning. Hinner du inte ringa efter det? Ta ett bad innan läggning eller när hon sover? Jag lägger båda våra barn ibland och då tar jag minsta barnet först medan största är på sitt rum. Sedan tar jag nästa barn.

Mitt råd skulle bli att du fortsätter lägga barnet några månader och gör andra saker under andra tider än just när bebisen skall sova. Tids nog kommer det ändra sig. Det ni kan göra är att ni bägge två är med. Både du och pappan kan ta på pyjamasen tillsammans. Sedan går ni bägge med bebisen in i det mörka rummet och är där tills hon sover. När ni gjort detta tillsammans många gånger och bebisen är lite större kan det vara lättare för pappan att göra det själv. Särskilt om du lämnar huset före läggdags.

Jag skulle fortsatt lägga barnet, spädbarnstiden är kort. Förr eller senare ändrar de sig, minn1 åring ändrade sig för ett par dagar sedan och jag får inte ens titta på henne vid läggning. De andra har också ändrat sig och det gått i perioder.