Hur länge väntade ni?

Oj! Ja vi måste ändå åka i ca 50 minuter för att komma till vårat sjukhus, vi har ett närmare men dom tar bara akutfall

Jag och sambon var så exalterade så vi berättade för våra närmaste vänner, syskon och föräldrar direkt. Vår tanke var att ifall det blir missfall så är det just dessa människor som vi även kan dela sorg med. Och så blev det ett missfall! Kändes lixom bra att våra närmaste då visste vad vi gick igenom. Dock gravid direkt igen, hann inte änns få en mens emellan. Vi berättade i princip direkt igen - det var ju jättekul! Berättade på jobbet i ca vecka 13

Grattis va roligt!

Efter första plusset berättade vi mellan v.11-13 för familjerna, var på rul i v18 och det visade sig inte finnas någon i magen. Hade inte märkt något konstigt under dessa veckor så beskedet kom väldigt snopet. Så därför när nästa pluss kom så berättade vi efter rul i v.18 för familjerna.

Nu har jag en pojk på 2 år och väntar mitt andra barn, är i v23. Berättade för familjerna i v20 denna gång och chefen och kollegorna i v21.

Jag va på kryssning nu i vecka 14 och jag brukar heller aldrig tacka nej till åtminstone två öl men jag var superförkyld, tack å lov säger jag så dom förstod att jag inte ville dricka och att jag inte orkade sitta uppe till mitt i natten.

Men jag tycker att man ska berätta till dom närmsta när man känner sig redo för det även om det är i V5 eller v25???? Jag hade berättat mycket tidigare om det inte hade blivit som det blivit efter första plusset.

Förra graviditeten berättade vi både för min och sambons familj supertidigt, typ en vecka efter att vi plussat. Nu är jag gravid i v 6 och de enda som vet förutom jag och sambon är mina två bästa vänner, min mamma och min syster. Jag har nyss haft ett missfall och är orolig för att det ska bli missfall den här gången också, så därför vill jag vänta ytterligare några veckor innan vi berättar för resten av släkt och vänner denna gång.

Så pass, ja det är ju inte helt ovanligt att man måste ta dig en bit.

Berättade för alla mina nära tjejkompisar typ vecka 5-7 samt en kollega. Sen berättade vi för våra syskon och min mamma denna veckan (vecka 10) och ska berätta för mannens familj denna veckan när vi möter dem. Vi gjorde ultraljud i v.8 så vi fick se hjärtslag, efter man gjort det är missfallsrisken väldigt liten (samma som efter v.12) så om du har lust att berätta rekommenderar jag att göra ett tidigt ul så du kan berätta utan att va alltför orolig. Du måste dock göra det privat för man har inte "rätt" till tidigt ul utan måste betala för det.

Barn 1: berättade när jag fick plus för typ alla som ville lyssna, fattade inte att man faktiskt kunde få missfall...

Barn 2: väntade till omkring vecka 11 när det började synas på jobbet eftersom jag fick ett missfall året innan i vecka 12 och inte ville vara för tidigt ute

Barn 3: är i vecka 13 men har ännu inte berättat officiellt för alla som jag "borde", tänkte att de ser väl det på magen, känner liksom inte längre behovet av att basunera ut att "Titta, jag väntar bebis igen!"

En vad trisst med missfall, verkar vara väldigt vanligt ändå. Det känns som att ju mer rädd jag blir för missfall desto mer säker blir jag på att jag vill vänta tills iaf efter vecka 12-13 med att berätta för dom flesta.

En vad trisst med missfall, verkar vara väldigt vanligt ändå. Det känns som att ju mer rädd jag blir för missfall desto mer säker blir jag på att jag vill vänta tills iaf efter vecka 12-13 med att berätta för dom flesta.

Oj vad trisst att gå så länge och få ett sånt besked i vecka 18, jättetråkigt! Jag känner att vi nog väntar tills efter vecka 12 iaf. Man blir ju livrädd för missfall och att det ska hända andra saker