Min 1-åring gråter inte vid lämning på förskolan!

Det är antagligen för att han är för liten för det. Det är välkänt att det är lättare att skola in barn som är runt ett år jämfört med de som är 1,5 år och uppåt. Och med lättare betyder inte bättre men just att barnet inte reagerar lika mycket på att föräldrarna går. Det är väl skillnad i tidsperspektiv, separationsångest osv som gör den skillnaden.

Så det kommer säkert om ett tag.

Min dotter började på dagis är hon var 13 månader. Hon älskade dagis! Hon sprang in och brydde sig inte alls om att jag gick. Sen blev hon skit glad när jag kom men ville helst inte gå hem. Idag är hon 3,5 år och älskar fortfarande dagis, vill ibland inte att jag ska lämna henne men hon gråter aldrig och sen på eftermiddagen vill hon inte gå hem, fast hon blir fortfarande lika glad över att jag kommer. Utöver det så är hon en självsäker, glad och framåt tjej. Vår relation/anknytning kunde inte va bättre.

Så jag tror inte du har nått att oroa dig över :)

Så där var det för min dotter också! Hon var så sugen på att få träffa andra barn att hon fann sig direkt när hon skolades in när hon var 16 månader. Hon grät aldrig! Att "säga ett tydligt hejdå", som det stod i informationen föräldrarna fått, det kunde jag aldrig göra - för hon hade redan sprungit långt bort på förskolans gård eller satt fullt upptagen i sandlådan när jag skulle gå. :) Hon var helt ointresserad av var jag var.

Efter sommarsemestern var hon 20 månader och då grät hon under någon vecka när jag lämnade henne. Jag tror att det berodde på att vi i familjen gått i grupp kring barnvagnen under sommarens utflykter och förmanat henne och syskonen att hålla sig i närheten av vagnen hela tiden när vi var ute. Därför blev hon nog lite skärrad när både jag och vagnen "försvann".

Ibland vinkar hon till mig och säger glatt "Hejdå!", på det sätt man gör när man vill att någon ska ge sig av så snart som möjligt! Oftast försvinner hon bara till någon spännande plats på gården. Hon har sitt eget sociala liv med kompisarna och förskolepersonalen, och där behövs inte mamma, tycker hon. Det är lite "knäckande" för mig, men jag gläder mig också åt att hon känner sig trygg på förskolan. När jag hämtar henne däremot, då kommer hon springande och både kramas och gråter av längtan!

Min äldsta son har alltid älskat dagis och var inte alls ledsen i början. Sen har det varit några perioder då och då som han inte vill att jag ska gå. Just nu har han en sån period och han är 4,5 år. Det går fram och tillbaka men oftast är det roligast på dagis ändå och även om han är ledsen vid lämning så leker han och har kul så fort jag gått.

En av mina var också sådär. Hon var så glad att träffa de andra barnen och personalen att hon bara avfärdade mig. Tror inte jag har haft en enda gråtlämning med henne. Systern är mer normal, och det är jättejobbigt när hon är ledsen.

Grattis till en lätt dagisinskolning! Hoppas det fortsätter så.

Var samma för oss med sonen, han var 13 månader när han skolades in. Däremot är det alltid gråt idag, när han Precis fyllt 2. Separationsångesten kommer vid ca 1.5-2 år om jag förstått det rätt.

Våra har varit lite äldre, men ingen av dom har heller gråtit. Dom har varit helt fine med förskolan och sprungit in och börjat leka med dom andra direkt. Och medans andra barn skulle vinka och kramas så ville mina bara säga hejdå lite snabbt, om ens det. Det var inte förrän dom blev äldre och började snappa upp de andra barnens sätt som dom började vinka i fönstret osv.

Barn är olika. Var glad över att det funkar så bra som det gör. Förmodligen en förskola som gett ett bra intryck + tryggt barn och en massa personlighetsdrag i det. :)

Jag jobbar själv på förskola och jag upplever att många barn trivs och verkar så nyfikna på sin nya vardag att de glömmer bort att just sakna sina föräldrar just vid lämningen. Sen kan det komma efter någon timme att barnen börjar sakna. Eller så kan saknaden komma efter ett halvår. Det är så olika. Jag tror även att det beror lite på hur barnet har levt innan förskolans tid. Om de har varit på mycket upplevelser o sett mycket träffat mycket folk då verkar inte förskolan så Ny o läskig som för många andra barn. Men det är absolut inget fel att ditt barn inte gråter. Fråga pedagogerna om han ev tittar efter dig under dagen eller kanske rent av blir lite ledsen.

Mina skolades in när det var 14,5 resp 12 mån. Ingen av dem grät vid lämning. Storebror hade en period kring 3-årsdagen när han var ledsen vid lämning (ca 1 mån), annars har de nästan alltid varit glada och velat leka med kompisar när de kommer dit (de är 4,5 år resp 2år nu). Båda två trivs bra och vi gillar förskolan o pedagogerna.

Sånt kan komma senare. Min dotter var oberörd i början men efter ca 2 veckor var det som om hon liksom "fattade" vad som hände och då började hon bli ledsen när jag lämnade. Sen blev det bra igen.

Har fyra ungar och ingen har haft nå problem med nån lämning eller annan slags separation på det viset. Det är nog bara en myt att det skulle vara vanligt men genom åren har man ju sett det mesta och en sak står ju klar iallafall, det är sällan barnens fel att de är som de är. En del föräldrar skulle man verkligen vilja ta ett snack med typ......

Blir ditt barn ledset vid lämning så är det värsta man kan göra att ha ett långt avsked och försöka trösta. Iaf för mitt barn. Ju mer jag försökte få honom glad, ju ledsnare blev han. Så även om det skär i hjärtat att lämna ett gråtande barn så är ett kort, glatt (från din sida) avsked det bästa. Hör efter med personalen sen hur hen är när du gått. Min son var glad och lekte resten av dagen (och ville INTE åka hem) så det var ju bara avskedet som var jobbigt. Är de fortsatt ledsna får man kanske göra nåt annat, om man kan.

Nästan alla små barn som skolats in som är under 1,5 år gråter oftast inte vid lämningen.

Men 90% av dessa gråter efter en stund när dom märker att föräldrarna inte är där längre.

Vi säger nästan aldrig det till föräldrarna, för att det är onödigt att skapa en oro kring något som vi kan hantera på förskolan.

Men jag lovar dig, ditt barn blir med stor chans ledsen när hen märker att du är borta.

Gör hen inte det så bör man fundera över anknytningen.

// förskolepedagog i 20 år

Han förstår nog inte att du går därifrån..
Men det brukar generellt komma ett bakslag några veckor efter inskolningen..

Inskolningen gick jättebra för min tjej. Men då vi börjar lämna på riktigt efter tre veckor och var borta längre än det vi lämnat innan då var hon inte lika glad. Tog 2 veckor till innan allt var frid och fröjd vis lämning.

[quote=76468261][quote-nick]Vestra skrev 2016-03-23 16:08:47 följande:[/quote-nick]