Frågan är väl om barnet vill ha allt som kompisar har eller om det är ett intresse som de har snöat in på och kommer att ha glädje av länge?
Är det så att vad kompisar har smittar, så pratar vi om att man inte kan ha allt. I mitt barns fall lyckas hon inte städa i ordning rummet frivilligt med de saker hon har heller, så då är det lätt att motivera ett nej och hänvisa till att hon får önska sig det. Hon är decemberbarn, så det är lång väntan. Hon har ändå ett basutbud leksaker och får önska sig guldkanten till jul och födelsedag. Just nu har hon 400 kr sparade från födelsedagen. Sedan fick de lite pengar vid påsk i ägget.
När hon väl får veckopeng får hon ju lära sig att spara, men då kanske hon å andra sidan får köpa sina leksaker själv. I dagsläget byter vi ut pussel när hon behöver svårare utmaningar och när jag går på barnklädesloppisar på vår och höst får de oftast något. Å andra sidan fyller jag på grejer mer sällan ju äldre de blir inser jag, för nu har de ju det mesta som pysselgrejer, pärlor, lego, Barbiedockor, dockor, pussel, spel, uteleksaker mm. Å andra sidan har hon oftare tråkigt numera. Lite böcker köper vi på rean och sedan går vi till biblioteket och lånar.