Jag och mitt ex har en gemensam dotter som är 3. Jag har 126 av hennes dagar kvar och pappan har sina 60 öronmärkta dagar helt orörda. Han har aldrig varit intresserad av att ta ledigt och kommer väl inte hända i framtiden heller. Undrar nu hur jag får de dagarna? Ska man söka ngnstans? Läst i andra trådar om att den som har vårdnaden får de dagarna. Jag har inte ännu sökt om ensam vårdnad. Vet inte var/hur jag ska göra.
Okej, vi litar på att TS talar sanning och inte vinklar. Pappan är ett as som alla karlar och kommer så förbli resten av livet.
Barnet ska inte kunna träffa pappa när pappa vill utan när mamma vill.
Ja men då så. Låt TS få två månaders betald semester med sin dotter.
Köper inte ditt resonemang. Vill man inte ta de där 60 dagarna för att knyta an till barnet så lär man inte vara intresserad sedan heller. Och då finns i så fall semestrar etc också. Han är inte intresserad skriver ju TS. Sen handlar det om barnet ens skulle vilja tillbringa tid med en människa som barnet inte ens känner?
Du är kille. Jag vet inte om du har barn. Men om man är ointresserad av sitt barn när det är litet så begriper jag inte vilka rättigheter FÖRÄLDERN har sen. Om barnets rätt till sin förälder är en helt annan fråga. Vill barnet ha kontakt så kommer det säkert öppnas för det. Men om en förälder är ointresserad så finns ingen makt i världen att tvinga föräldern till kontakt eller umgänge eller vad det nu är.
MEN! Nu sätter jag ner foten. Sluta bråka, barn :) Pappan flyttade för bara en månad sen. Så han har funnits i dotterns liv. Det var bara dagarna jag undrade över, eftersom jag vet att han aldrig kommer att använda dem. Så lugna nu. Det hade ingenting med att inte träffa henne när han vill. Herregud, han har fortfarande nyckel hit, kommer och går som han vill. Sen kan jag hålla med om att man kan vara pappa på papper och pappa fysiskt. Jag har gjort allt med dottern själv. Föräldrarledig, hämtat/lämnat, tagit med när jag ska handla, lagat mat, diskat städat, skött hemmet, skött henne. Han har t.ex aldrig tvättat henne. Därför det tog slut, för jag resonerade att ska jag göra allting själv kan jag lika bra vara själv. Och då flyttade han. Förutom de gånger han har vart och hälsat på har han inte frågat en enda gång eller en enda dag hur flickan mår. Lite konstigt, kan jag tycka.
T.ex frågade jag honom om han kunde vara hemma med flickan i 3 dagar i mellandagarna så hon skulle slippa sammanslagninen på dagis, utan några pedagoger som hon känner. Då föreslog jag honom att ta sina pappadagar så förlorar vi ingen inkomst. Meeen deeet gåår inte! Tänker han minsann inte göra! Då blev det att flickan fick gå julen på dagis med sammanslagninen och grina och ledsen varje morgon för att hon inte kände ngn där. Anledningen till att jag undrade om han kunde ställa upp i tre dagar var för att jag hamnade efter i skolan efter precis vabbat i tio dagar då hon var magsjuk och hade massa att ta igen. Jaja, då förstår ni. Han är inte enkel.
T.ex frågade jag honom om han kunde vara hemma med flickan i 3 dagar i mellandagarna så hon skulle slippa sammanslagninen på dagis, utan några pedagoger som hon känner. Då föreslog jag honom att ta sina pappadagar så förlorar vi ingen inkomst. Meeen deeet gåår inte! Tänker han minsann inte göra! Då blev det att flickan fick gå julen på dagis med sammanslagninen och grina och ledsen varje morgon för att hon inte kände ngn där. Anledningen till att jag undrade om han kunde ställa upp i tre dagar var för att jag hamnade efter i skolan efter precis vabbat i tio dagar då hon var magsjuk och hade massa att ta igen. Jaja, då förstår ni. Han är inte enkel.