Förlorar på att praktisera jämfört med att bara gå hemma...

Men om du inte tror att du kommer att kunna jobba mer än 50% och dina läkare heller inte tror att det är rimligt blir inte processen att söka på halvtid så komplicerad och då slipper du ju socialtjänsten samt får rätt till bostadstillägg. 

Det har ju blivit lättare att bevilja sjukersättning det senaste året just pga. en massa människor har ansetts friska, arbetstränat och åter hamnat i sjukpenning eftersom de inte är tillräckligt friska för att arbeta.

Jag är 31 år och har inte heller några barn. Du borde ha rätt till bostadstillägg om du har så låg inkomst som du har.

En praktik leder så gott som aldrig till en anställning, det finns ingen anledning alls att anställa en praktikant. Arbetsförmedlingen ställer inga krav på praktikplatser, de kollar inte upp om de har råd att anställa eller ens om de vill anställa folk. De får dssutom ofta betalt för att ha praktikanter där, så om du inte får vara kvar som praktikant av någon anledning blir du bara utbytt. Av erfarenhet vet jag också att praktik i princip inte betyder något alls på CV: t. Men praktik kan vara bra som arbetsträning, som i ditt fall. Då är det värt något även om det inte leder till en anställning.

Aktivitetsersättning och sjukersättning har inte bara med ålder att göra utan handlar om olika saker. Aktivitetsersättning är en tillfällig ersättning som utbetalas 1-3 år i taget, det är mycket mer fokus på rehabilitering och att man ska komma ut i arbetslivet. Sjukersättning är som du säger förtidspension. Det är alltså inte samma.

Praktiserar du på heltid nu och trivs med det så är det bara att söka heltidsjobb och börja jobba.

Du kommer givetvis inte bytas ut sålänge du har praktik, men om FK säger att du inte får praktisera där länge så kommer du inte få en anställning, du kommer få sluta och en ny person kommer ta din plats.

Du säger emot dig själv hela tiden. Först säger du att du är fullt frisk (eller påväg att bli det) sedan säger du nu att du inte alls är det. Om du inte är uppe i mer än 17 timmar/vecka kommer du inte vara uppe i 100 % till våren.

Det bästa ekonomiskt sätt för dig är att ansöka om sjukersättning, du kan alltid säga upp det om du klarar av att jobba mer i framtiden.

Hur ska du göra för att bli självförsörjande? Har du någon plan?

Ja om man tackar nej till ett jobb som man har möjlighet att ta ( enda anledningen hon sa nej var för att försörjningsstödet skulle dras in, inte sjukdom el motsvarande) som ts gjorde så då bör man inte vara berättigad bidrag!

Så du menar att man skall kunna få massa bidrag trots man är arbetsför men att man tackar nej till jobb, för att leva på bidrag ist? 

Jag kommer aldrig hamna så att jag UTNYTTJAR systemet. DET är en jäkla skillnad. Hittills har jag aldrig nyttjat systemet och jag tror aldrig jag hamnar där, men vem vet, jag har inget emot nyttjandet av det för dom som behöver det, men att det är möjligt att medvetet utnyttja det  ja det tyder på att systemet inte är helt optimalt.

Hur ska du göra för att bli självförsörjande? Har du någon plan?

Hur jag skulle gjort om jag var i din sits har jag svårt att svara på (trots bra redogörelse i TS).

Personligen har jag tidigare i livet tagit timjobb som gav sämre ersättning än den a-kassa jag hade. Främst för att jag mådde bättre mentalt av att jobba, men också för att det ser bättre ut i CV:n.

Jag har också haft "socialbidrag", och vet du vad? Jag har aldrig suttit inne och jag är inte någon alkis heller. Jag var deprimerad, trots det skulle jag ändå ut och arbetsträna. Att det bara är missbrukare och kriminella som har försörjningsstöd är en myt. 

Jag har läst på både högskola och universitet. 

Tråkigt att du har så många fördomar om människor som har försörjningsstöd, speciellt med tanke på att din inkomst består till viss del av just försörjningsstöd. 

Men till ämnet - ekonomin! Jag fick mitt busskort bekostat. Det borde du också få. Har du under existensminimum? Jag gissar på att du landar precis på existensminimum i och med att soc är inblandade. Prova att ansöka om busskort av soc. Du kan även ansöka om läkarvård, receptbelagda mediciner osv. 

Men har du existensminimum finns det antagligen inte mycket mer att göra. Jag har som sagt också haft försörjningsstöd och arbetstränat. Tjänade inte en krona på det. Blev inte heller anställd, men jag ville inte det heller. Ordnade ett bättre jobb själv sen när jag mådde bättre. 

Varför inte mediciner, också?

Ja bidraget borde givetvis dras in, då har du ditt ekonomiska incitament. Jag får inte heller några pengar om jag vägrar jobba. Varken från arbetsgivare eller något bidrag. Om du känner att du slavar å inte får ut ngt på praktiken att du får arbetslivsfarenhet å utbildning by doing, kanske du skulle börja plugga ist? Då får du CSN. Och enklare att få ett jobb som passar dig om du riktar in dig på att plugga det som passar.

Jag tror att bostadstillägg är knutet till aktivitetsersättning/sjukersättning (eller pension), och vad jag förstår är TS "bara" sjukskriven.

Jag har också haft "socialbidrag", och vet du vad? Jag har aldrig suttit inne och jag är inte någon alkis heller. Jag var deprimerad, trots det skulle jag ändå ut och arbetsträna. Att det bara är missbrukare och kriminella som har försörjningsstöd är en myt. 

Jag har läst på både högskola och universitet. 

Tråkigt att du har så många fördomar om människor som har försörjningsstöd, speciellt med tanke på att din inkomst består till viss del av just försörjningsstöd. 

Men till ämnet - ekonomin! Jag fick mitt busskort bekostat. Det borde du också få. Har du under existensminimum? Jag gissar på att du landar precis på existensminimum i och med att soc är inblandade. Prova att ansöka om busskort av soc. Du kan även ansöka om läkarvård, receptbelagda mediciner osv. 

Men har du existensminimum finns det antagligen inte mycket mer att göra. Jag har som sagt också haft försörjningsstöd och arbetstränat. Tjänade inte en krona på det. Blev inte heller anställd, men jag ville inte det heller. Ordnade ett bättre jobb själv sen när jag mådde bättre.