BF Januari 2017

18 januari kan du väl inte ha plussat. ;) 18 maj kanske? 

Är en vecka "yngre" men känner samma. Sover 10-12 h på natten och mår illa hela eftermiddagen och kvällen, men spyr inte. 

Vet inte om du själv fått hög risk på KUB, själv har jag fått 1:2 för Downs och 1:8 för Pataus och Edwards. Jag tror inte det spelar någon roll hur mycket man tänkt igenom det på förhand, för när man får beskedet så är det en helt annan sak. Och jag tycker inte det är speciellt orimligt att gå på KUB bara för att se hjärtat slå.

Däremot hade jag nog bett om att inte få veta exakta siffran, bara "är det lägre eller högre risk än 1 på 100". Med tanke på risken för missfall vid moderkaks- eller fostervattenprov så hade jag inte testat om risken varit lägre än 1 på 100, och då hade jag inte velat veta heller. Onödigt att noja över om det blev 1 på 350 och man hade helst velat ha 1 på 3000. Låg risk är låg risk. Och även högsta risken 1:2 kan ju gå bra, finns flera exempel på när det varit ingenting eller ett hjärtfel som givit hög risk på KUB. Jag lusläste alla historier när jag väntade på fostervattensprov.

Min mamma var också lärare i särskolan, så jag frågade henne om hennes erfarenheter. Det bidrog mycket till vårt beslut, fast sen blev det ju inget val ändå eftersom fostret dog, vilket är det vanligaste trots allt. Jag tror att lärare på särskolan förmodligen har den bästa överblicken, föräldrar till barn med Downs ser bara sina perfekta ungar, och läkare ser bara felen, problemen och komplikationerna, eftersom ingen ringer ju läkaren för att tala om hur lycklig och frisk ens unge är. Sanningen ligger nog nånstans mittemellan för det mesta.  

Nån som varit gravid flera gånger som har lust att göra lite jämförelser? 

Samma: hungrig som en varg vecka 4-5, ingen aptit resten av första trimestern, uppsvälld, gasig, somnar tidigt och vill ta tupplurar under dan, illamående men kräks aldrig, mer illamående på eftermiddagen och kvällen, kissnödig, törstig. Orkar ca ingenting överhuvudtaget. 

Olika: jag har riktiga aversioner den här gången, mat som jag absolut inte vill äta och saker jag normalt sett inte tycker är äckligt är jätteäckliga nu. Har också vissa saker jag absolut vill äta, "cravings" s.a.s. Det hade jag inte förra gången. Jag åt mer eller mindre vad som helst, bara mindre mängder. Nu har jag extremt svårt för kött, fisk och ägg och vill ha hummus och citron och gurka med avskuret skal. Och gazpacho! Älskar Twister-glass. Vill ha is i allt, och persikor.

Jag blir omväxlande väldigt frusen och extremt varm. Det hände inte förra gången.

Jag är också illamående längre på dan, från ca 13 tills jag somnar istället för bara sen eftermiddag till kväll.  

Jag hoppas att allt det här beror på att fostret är friskt den här gången och att jag har mer hormoner som gör allting lite jobbigare. Går in i vecka 10 imorgon. Vill såklart känna att det är nåt där, men börjar bli rätt trött på att jämt känna mig så åksjuk att jag inte ens vill gå en promenad för att allt rör sig för mycket då. 

Men har du varit gravid förr? Frågan var ställd till er som har något att jämföra med sen innan, vad skillnaden var mellan era graviditeter. 

Folsyra är viktigast, det ska du ta varje dag, andra vitaminer kan man ta sen. Antingen en multivitamin för gravida (som även innehåller folsyra) eller vad du tror att du saknar (om något). D-vitamin är viktigt men det får man ju främst av att vara i solen. Många får järnbrist men tänk på att man ofta får ont i magen av järntabletter och kan bli ännu mer förstoppad. Jag skulle hellre dricka Blutsaft om jag fick järnbrist, men jag har väldigt bra järnvärden, så det får vänta i så fall. 

Jag är allmänt anti multivitaminer men det är ju jag. Verkar onödigt att ta nåt man inte har brist på ändå. Tar hellre kalcium-d ibland (nån gång i veckan) eftersom jag är laktosintolerant och omega-3 när jag inte mår illa, eftersom de tabletterna ger en bismak i munnen så pallar jag inte dem just nu. 

Kaffe smakar sällan gott numera så jag har börjat dricka te för att inte bli så irriterad av koffeinbrist (huvudvärk etc). Det är ju hälften så mycket koffein i te. Det är ännu mindre koffein i cola än i te. Här är en koffein-lista: heavyathleticsnutrition.files.wordpress.com/2013/10/caffeine.jpg

Tänk på att de flesta svenskar nog dricker kaffe ur en mugg, så har du druckit en mugg kaffe så har du i stort sett druckit tillräckligt för dagen. 

Jag är också i vecka 11 och funderar just på det. Egentligen tänkte vi inte säga något förrän efter NIPT-svar i vecka 13, men samtidigt är det ju roligare att berätta i samband med festligheter. Jag drar nog värdparet lite avsides tillsammans med min sambo, och så berättar vi för dem då - inte inför hela sällskapet. Det är min äldsta kompis och hennes sambo som har festen, så hon bör ju få veta tidigare än alla andra ändå. De som inte är mina närmaste kan ju faktiskt skita i varför jag inte dricker, och de gör de nog också. 

Jag beklagar verkligen er förlust. Så himla sorgligt. Ta hand om er! 

Idag gjorde jag både NIPT och inskrivning. NIPT-sköterskan var jättebra och vi fick höra hjärtat och såg även den spralla lite med ett ben, så det var coolt. Sen såg man iofs verkligen inte bra, för den låg på rygg med ansiktet mot ultraljudet så att säga och jag har även moderkakan i framkant - inget farligt med det, men det gör att man inte ser så bra i vecka 12. Normal längd för den veckan och normal mängd fostervatten och normala hjärtljud, så allt såg bra ut - så här långt!

Inskrivningen var oerhört effektiv och jag fick inte en syl i vädret knappt, men BM verkade ha full koll så det var helt okej - jag har gruvat mig lite för att det skulle vara mycket personliga frågor och "känna efter" och så, det hade jag ingen lust med. Jag är överviktig, men det nämndes inte på ett negativt sätt, tack och lov, och inget tjat heller. 

Kissprovet visade inget socker eller protein men rätt mycket ketoner tyvärr, så jag måste dricka mycket mer vatten. Järnvärdet var också "lite väl bra" (136), vilket också tydde på uttorkning. Kan nog stämma, för jag brukar ha 130. Så nu sitter jag här med en tillbringare. Mitt blodtryck var också lite högt redan nu, så det oroar jag mig för, men de håller väl koll på en. Jag ska förmodligen in en sväng till och ta blodtrycket igen, och om det är högt då också så får jag börja gå på specialistmödravården. :/ Inte jättesugen på det i och med att det är så mycket extra tester då, speciellt över semestern känns det surt, men det är väl lika bra att vara försiktig. 

Grattis!!