Nu blir det Swexit!

Lär du dig aldrig hur fel du har?

Hamsterhjul?

Släpp SD nu!

Hela EU borde läggas ned

Nu verkar mästerförhandlaren Stefan Löfven (S) ha blivit fullständigt dragen vid näsan under EU-mötet om "coronabidrag":

sverigesradio.se/sida/artikel.aspx&artikel=7517726

Det verkar vara en del som fallit 'mellan halvorna'

1. Förhandling  - komma överens, ge lite och ta lite, eller mycket

Innan förhandling uppger man inte vad som är det minsta man kan gå med på.

 

från länken du ger

"Tidigare har Sverige helt sagt nej till bidrag. Men statssekreterare Paula Carvalho Olovsson säger att det är för att få igenom andra viktiga frågor.

- För att få gehör för de viktiga prioriteringar vi har, till exempel våra klimatambitioner, så behöver vi acceptera en del bidrag men på en rimlig nivå."

2. Å andra sidan - förhandling a la SD

- om ni inte gör som vi säger så blockerar vi allt, för vi skiter i hur det går om inte vi själva får bestämma. Komma överens är att ni f´gör som vi säger..

Det verkar som att du tror att förhandlingarna är av typ 2.

Men så funkar det inte i verkligheten

För motståndarländerna funkar det ju ungefär som i din variant 2.

Det är bara för dem att upprepa samma sak gång på gång, möjligtvis med några små kosmetiska förändringar. Till slut viker Stefan Löfven ner sig.

Räkningen på 10 miljarder extra per år skickas till folket. Eller möjligtvis 9,9 miljarder efter Stefans förhandlingsinsats.

Tror du det

Redan nu innan förhandlingarna är klara har båda lägren fått flytta sig ordentligt

Jag tror det mest handlar om att få sprida lite hat för din del.

Absolut inte. Jag tror på EU och tycker det vore sorgligt om vi Inte skulle stanna kvar. Däremot skulle man kasta ut lyckosökarna ur EU. Man har varit alldeles generös med vilka länder som har fått komma in.

Hmm.. det 'gamla och krångliga systemet' byggde på lokala 'makthavares' stöd  - det är skälet till att italienska maffian är integrerad i staten och att korruptionen är omfattande - sprunget ur feodala maktförhållanden i stark kontrast mot det moderna samhällets myndighetsutövanden och integrerat i den italienska staten efter WW2.Fascismen är sprungen ur nationalsyndikalismen som omfattar nationalism, korporativismoch ett elitstyre.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nationalsyndikalism

"Nationalsyndikalismen gjorde på korporativ grund anspråk på en samhällsomstörtning, enligt vilken fackföreningar och övriga yrkessammanslutningar skulle omstörta staten och göra slut på klassmotsättningar. De nationalistiska idealen framhävdes genom stödet till Italiens deltagande i första världskriget, något socialistpartiet efter inre stridigheter motsatt sig. I motsats till den internationella syndikalismens anammade nationalsyndikalisterna som ideal en icke-parlamentarisk nationalstat på korporativ grund. Rörelsen, som stod nära en rad "krigssocialister" kom att stå som inspiration för den senare fascismen, som kom att anamma nationalsyndikalisternas paroll om ett styrelseskick grundat på korporationer.[2][3] Liknande inslag förekom även hos fransk arbetarklass.[4]"

https://sv.wikipedia.org/wiki/Korporativism

"Korporativism eller korporatism (av senlatinets corporativus, av latinets corporo 'göra till kropp', ytterst av corpus 'kropp') är en politisk, ekonomisk och social åskådning som betonar individens tillhörighet till socialt, ekonomiskt, yrkesmässigt, etniskt, nationellt, familjebaserat eller på annat sätt definierade samhällsgrupper. Den egna gruppens gemensamma intressen ska ligga till grund för alla beslut i olika frågor.[1] Samhället ses som en organisk kropp, en helhet som de olika samhällsgrupperna (korporationer) utgör integrerade delar av.[2][3]

Inom samhällsvetenskapen liknar detta strukturfunktionalismen inom sociologin där normer, sedvanor och institutioner anses ha specifika funktioner som får samhället, den större helheten, att fungera på ett visst sätt.[4]

Som politisk åskådning är korporativismen nära besläktad med konservatismens organiska tendenser och förespråkar ett teknokratiskt styrelseskick under elitens ledning, vilket anses gynna de olika samhällsgrupperna mer än en demokrati av egalitär modell. Historiskt har korporativistiskt styre förespråkats av fascistiska rörelser genom deras ideologiska motstånd mot både individualism och egalitarism och istället betonas olikhet, symbios och samförstånd genom ömsesidigt beroende."

"Korporativismen fungerade som en typ av ekonomisk nationalism och passade därför väl in i den under mellankrigstiden framväxande extremnationalistiska fascismen. Som ideologi kom den till stor del att genomföras av Benito Mussolini i Italien från mitten av 1920-talet fram till fullbordandet 1939 då underhuset i det italienska parlamentet, Deputeradekammaren, ersattes med Korporationskammaren. Portugals premiärminister Antonio de Oliveira Salazar införde år 1933 en korporativ grundlag på katolsk grund och tog makten som envåldshärskare. Det nya styret, Estado Novo, framhöll traditionella värderingar, den katolska trosuppfattningen och motstånd mot egalitära och individbaserade ideal. 1934 införde Österrikes förbundskansler Engelbert Dollfuß ett enpartistyre som omformade den österrikiska republiken till en korporativistisk Ständestaat. I det nya Österrike förkastades både kapitalism och kommunism, de katolska värderingarna framlyftes och istället för fackföreningar och arbetsgivarorganisationer bildades korporationer som skulle representera både kapitalet och arbetarnas intressen. Katolska kyrkan hyllade de nya statsskicken.[11] I Spanien tog Falangistpartiet makten efter spanska inbördeskriget 1939 och åberopade en katolsk-korporativ ordning under Francisco Francos ledning. Den österrikiska diktaturen krossades 1938 av Nazityskland, medan de portugisiska och spanska bestod till 1974 respektive 1977 (även om det spanska fallet kom att se en fullständig urholkning av alla korporativa värden).

I Italien kom korporationerna i huvudsak att representera samhällseliten och i mer eller mindre mån arbetsgivarnas intressen. Engelbert Dollfuß styre i Österrike införde en konstitution (Majförfattningen) med två formellt beslutsfattande och fyra rådgivande kammare på korporativ grund. Salazars konstitution gav Portugal ett tvåkammarparlament där den rådgivande Korporativa kammaren hade funktionen att representera olika samhällsgrenar. I Sydamerika kom Juan Peróns styre i Argentina (1946–1955) och Getúlio Vargas styre i Brasilien (1930–1945) att sammankopplas med mer eller mindre framträdande element av auktoritär korporativism."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fascism#Fascismens_ursprung

"Fascismen hade sitt ursprung i den italienska nationalismen bland italienska nationalsyndikalister under första världskriget och grundades av nationalisten Benito Mussolini, tidigare en av de ledande i Italiens socialistparti[19]. Giovanni Gentiles nationella doktriner om staten och som anammades av Benito Mussolinis fascistiska parti (från 1921 Partito Nazionale Fascista) i Italien. I mars 1919 startades de första kampgrupperna, de så kallade Fasci italiani di combattimento, som främst utgjordes av krigsveteraner.[20][21] Partiet hade som symbol ett spöknippe, fascis (fasces i plural) av den typ som bars av liktorerna i antikens Rom, vilket kom att ge rörelsen dess namn. De svarta uniformerna som medlemmarna bar var närmast inspirerade efter anarkistiskt mönster.

Mussolini och fascisterna agiterade mot kommunismen och den "pacifistiska", krigsfientliga socialismen[22] och genom de så kallade stormavdelningarna, squadre d'azione, terroriserade man sina politiska fiender. Mordet på socialistledaren Giacomo Matteotti 1924 kan ses som klimax på denna utveckling. De sociala och ekonomiska oroligheterna i början 1920-talet och den så kallade marschen mot Rom 1922 förde fascisterna till regeringsmakten, till en början i koalition med borgerliga partier, för att därefter vinna absolut kontroll, dock i samexistens med kungahuset och katolska kyrkan."

Det är ju EU-nämnden som fattar beslut om vad de kan eller inte kan gå med på som dikterar hur den svenska linjen skall fortsätta i förhandlingarna. De som förhandlar får inte på egen hand besluta om /acceptera/förkasta förslag som läggs fram i förhandlingen.

Det verkar som att du inte är så insatt i hur det fungerar helt enkelt utan gissar vilt om det ena eller andra. Men jag kan ha fel, du kanske visst vet hur det går till men har en agenda som handlar om något annat än att presentera sakliga uppgifter. 

Annars verkar ju okunskapen i ditt inlägg vara total om såväl hur förhandlingar går till och vad den svenska förhandlingsgruppen har för mandat. 

https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/sa-arbetar-eu-namnden/

"Det är regeringen som företräder Sverige inom EU. Men regeringen måste ha stöd i riksdagen för hur den ska ställa sig i olika EU-frågor. Därför samråder regeringen med riksdagens EU-nämnd inför möten i EU:s ministerråd och Europeiska rådet."

"EU-nämnden är sammansatt som utskotten, med 17 ledamöter från alla riksdagspartierna. Efter valet 2018 består nämnden av fem socialdemokrater, fyra moderater, tre sverigedemokrater, en centerpartist, en vänsterpartist, en kristdemokrat, en liberal och en miljöpartist."

Enligt uppgifter på radion idag är det enbart representanterna från V och SD som motsätter sig att inte hela krisstödet blir lån till medlemsländerna.

Den federalistiska sidan hade som krav att det ska ges bidrag på 500 miljarder Euro, eller allra minst 400 miljarder.

Stefan Löfven och Sverige tyckte att bidragen skulle uppgå till 0 Euro och att det som betalades ut istället skulle vara lån.

Efter lite käbbel backade Löfven och sa att han nu kunde acceptera 350 miljarder Euro i bidrag. Efter lite grinande från gänget som bara ska ha och ha och ha sträckte sig Löfven till 375. Inte heller det var gott nog.

Nu har byråkraten Charles Michel presenterat ett kompromissförslag: 390 miljarder!

Jag för min del tycker att 390 ligger rätt nära 400 och ganska långt ifrån 0.

En fråga som vad jag kan se inte alls varit uppe till diskussion är hur dessa bidrag eller lån ska fördelas. Om man exempelvis tittar på EU-ländernas siffror för arbetslöshet och tillväxt samt dödstal i corona per capita så är det väl knappast självklart att Sverige bör vara en stor nettobetalare.