• Anonym (Undrar)

    Vad är det för pensionärer som inte har råd att köpa mat?

    Jag satt och läste nyheterna på svt och stötte på den här artikeln:

    www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/pensionarer-har-inte-rad-att-kopa-mat

    En kvinna från Stadsmissionen uttalar sig om att: "Maten som vi bjuder på kan vara den enda tillagade måltiden som äldre får under dagen".

    Jag får inte ihop det riktigt. Om man bara har garantipension och bostadstillägg och inget annat borde man ha ungefär 5000 netto att leva av efter hyran.

    Vad är det som gör att de här personerna inte kan köpa mat? Var gick det snett?

    Jag skulle vilja förstå, men jag får inte ihop det. Jag skulle gärna höra om hur det kan komma sig att de här människorna tvingas leva så här, är det ens riktigt sant?

  • Svar på tråden Vad är det för pensionärer som inte har råd att köpa mat?
  • Chianti
    Aniiee skrev 2016-07-23 00:05:10 följande:
    Jag tror helt klart att det handlar om båda dera, och vilket som är primärt är säkert individuellt. Men även om det bara är en tredjedel (den från 2-3 år sedan) som går dit för att de faktiskt måste så är det helt klart 3000 för många.
    Och det är bara i Stockholm.
  • EnAnonumius
    Anonym (Undrar) skrev 2016-07-22 23:35:28 följande:
    Nu underskattar du mina historiekunskaper lite grand. Självklart förändras tiderna.

    Sverige är faktiskt ett av de länder i världen där barnomsorgen byggts ut tidigast och bäst. Självklart med skillnad på landsbygd och stad, men den har funnits på de flesta platser under 1900-talet. Det har funnits möjligheter för kvinnor att arbeta i stor utsträckning.

    Det var nog inte där det gick snett. Var det inte snarare den virvelvind av folkhemsbygge som drog med sig medborgarna i en överdriven framtidstro om att allt kommer att bli så bra? Folkhemsbygget gjorde enormt mycket för landet, men jag undrar om vi inte tappade det personliga ansvaret lite där. Det var norm att kvinnor gick hemma mycket och just därför var det många som gjorde det. Inte för att det egentligen var enda lösningen, utan just för att man gjorde som alla andra.
    Tycker du överskattar dig själv och dina historiekunskaper. Rekommendation är ju att du tar av dig dina moderna glasögon först, och granskar historian ur dess rätta kontext.

    Någon har ju redan påtalat att du hade ju fel om barnomsorgen. Den var inte alls så utbyggd som du vill ge sken av. De kvinnor som jobbade innan 70-talet hade oftast med sig barnen på arbetsplatsen. Även när dagisen byggdes ut på 70-talet så var det inget ovanligt att de kvinnor som arbetade hade med sig barnen på arbetet om de arbetade. Det var också en "rådande norm". 

    Sedan så skall man inte tala om lönen. Kvinnorna fick inte så hög lön för sitt jobb då man hade ett system "på den tiden" som gick ut på att mannen i familjen räknades som huvudförsörjare av familjen. Och ned en man fick ansvar för en familj så fick han skattelättnader och förväntades att försörja sin hustru och sina barn.
    Så ja det var en "norm på den tiden", dock så byggdes den normen bitvis på lagstiftningar med som rådde "på den tiden".

    Detta medförde att kvinnor som jobbade hade mycket lägre ATP (de hade ATP på "den tiden") i stället för det systemet man har idag. För den som kommer i håg ATP systemet vet att ATP grundades på de 15 bästa inkomståren man hade under sitt yrkesverksamma liv.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Anonym (kalle)
    Chianti skrev 2016-07-23 00:22:41 följande:
    Nej, 7500 var inte en jättehög hyra för 25 år sen, och då hade de ju råd. Hur skulle de annars gjort? Tagit en etta för en av dem skulle ju dö 20 år senare?Inte ens då fanns det för övrigt lägenheter att välja och vraka på även om situationer är tusen ggr värre idag.

    Jag frågar dig eftersom du förfäktar att pensionerna är rimliga, och de som inte har råd har gjort fel på nåt sätt. Du verkar precis som TS ha svårt att acceptera att det är vanligt folk som sitter i den här sitsen.
    De valde att bo glassigt . nu får din mor betala för det, Hade de hyrt en tvåa hade de kunnat spara en slant. Var och en får ta ansvar för sina egna val.
  • Anonym (Undrar)
    Chianti skrev 2016-07-23 00:18:24 följande:
    Varför hävdar du att det här gäller människor som valt att inte arbeta? Tror du att de pensionärer som har svårt att få ihop ekonomin alltså är såna som inte arbetat? 
    Och de kvinnor som valde att inte arbeta när barnen var små hade absolut inte valet att skicka barn på dagis istället eller att ta ett jobb. Och även om de gjorde det, fick de en rimlig lön som gav dem en rimlig pension?. Men intressant nog glider du över till att kvinnor ju ändå kunde jobba när barnen inte längre var små. Absolut. Tror du att de kvinnorna har en rimlig pension idag?
    Vad jag menar med "valt"?

    Personligen tror jag inte att den "fria viljan" är så himla fri för någon överhuvudtaget, och begreppet "valt" är alltid bökigt.

    Det jag menade var bara det att vi ändå talar om personer som inte har hamnat utanför samhällets ekonomiska system genom sjukdom eller ens ofrivillig arbetslöshet. Många, även kvinnor, som föddes under det tidiga 40-talet har ju lyckats väl i yrkeslivet och har bra pensioner och sparpengar. Sedan finns det de som inte har det, naturligtvis.
  • Anonym (kalle)
    EnAnonumius skrev 2016-07-23 00:26:54 följande:
    Tycker du överskattar dig själv och dina historiekunskaper. Rekommendation är ju att du tar av dig dina moderna glasögon först, och granskar historian ur dess rätta kontext.

    Någon har ju redan påtalat att du hade ju fel om barnomsorgen. Den var inte alls så utbyggd som du vill ge sken av. De kvinnor som jobbade innan 70-talet hade oftast med sig barnen på arbetsplatsen. Även när dagisen byggdes ut på 70-talet så var det inget ovanligt att de kvinnor som arbetade hade med sig barnen på arbetet om de arbetade. Det var också en "rådande norm". 

    Sedan så skall man inte tala om lönen. Kvinnorna fick inte så hög lön för sitt jobb då man hade ett system "på den tiden" som gick ut på att mannen i familjen räknades som huvudförsörjare av familjen. Och ned en man fick ansvar för en familj så fick han skattelättnader och förväntades att försörja sin hustru och sina barn.
    Så ja det var en "norm på den tiden", dock så byggdes den normen bitvis på lagstiftningar med som rådde "på den tiden".

    Detta medförde att kvinnor som jobbade hade mycket lägre ATP (de hade ATP på "den tiden") i stället för det systemet man har idag. För den som kommer i håg ATP systemet vet att ATP grundades på de 15 bästa inkomståren man hade under sitt yrkesverksamma liv.


    Ja lönen var inte hög men nog jobbade kvinnorna på 60 talet i alla fall på den ort jag bodde. I princip alla jobbade på den stora konfektionsfabriken
  • EnAnonumius
    Anonym (kalle) skrev 2016-07-23 00:50:24 följande:
    Ja lönen var inte hög men nog jobbade kvinnorna på 60 talet i alla fall på den ort jag bodde. I princip alla jobbade på den stora konfektionsfabriken
    Var hävdade jag att kvinnorna inte jobbade?


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Anonym (.. 2)

    Jag har en kompis som jobbar i livsmedelsbutik. Han säger att han ser en hel del främst väldigt gamla tanter som bor i områdets lägenheter, och som han uppfattar det verkar ha svårt med pengar till mat. Han pratar om det ganska ofta eftersom han tycker det är så hemskt. Det är jävligt lätt att som ung säga att dessa 90-åriga damer borde ha yrkesarbetat hela sitt liv och att dom får skylla sig själva nu. Varför ska just dom ska skylla sig själva, då det finns drösvis av unga friska personer i detta land som lever gott på bidrag år efter år och ägnar dagarna åt shopping, fika och nöjen.

  • Blomma73
    Anonym (Undrar) skrev 2016-07-22 13:10:56 följande:

    Jo visst. Och som jag skrev är det ju bara ett par hundra över existensminimum, så visst förstår jag att det blir knapert.

    Samtidigt gäller det ju just garantipension och den utfaller när en person i princip inte arbetat alls under hela sitt liv. Kanske det inte blir guld och gröna skogar då.

    Jag kan förstå om jag låter lite hård och ifrågasättande i tråden, men det är bara sådan jag är. Jag vill förstå lite mer på riktigt vad som orsakar problemen och varför det blivit som det blivit. Jag är inte kritisk till personerna som hamnat där, men jag vill förstå och då blir det frågor / ifrågasättande.


    Min pappas sambo har inte mer än så och visst har hon varit hemmafru en del av tiden, men även jobbat drygt 20-25 år. Dock gick hon i pension ett par år tidigare efter uppmuntran från arbetsgivaren som sade att det inte skulle göra någon skillnad på pensionen. Även pappa som var äldre hejade på att hon skulle gå i pension tidigare. Vad hon ångrar det!

    Då fanns ingen möjlighet att googla sådan info, och pensionsbeskeden var inte så tydliga idag där man ser vad man får ut beroende på när man går i pension. Finns säkert fler i hennes sits.

    I det gamla pensionssystemet så var det ju också de 15 bästa inkomståren under livet som pensionen beräknades efter. Så då såg man nog ingen risk i att vara hemma ett antal år med barnen eftersom man visste att det gick att ta igen senare.

    Sedan gjordes pensionssystemet om till att gälla den totala livsinkomsten. Tyvärr räknades inte timanställning, studier, kortare sommarlovsanställningar in från början, vilket jag vet att jag själv kommer förlora på senare. Reglerna gjordes om vartefter.
  • Anonym (Nja)
    Anonym (Undrar) skrev 2016-07-23 00:03:07 följande:

    Självklart förändras tiderna vad det gäller allt. Jag bortsåg inte från det.

    40-talets barnhagar är att gå väl långt tillbaka i tiden. De som är ca 80 år idag bör ha haft barn på ca 50-60 talen. Vid den tiden fanns det på de allra flesta håll olika lösningar för barnen. Dessutom har de flesta kvinnor möjligheter att arbeta under den delen av livet som inte är direkt småbarnstid.

    Och nej, jag har faktiskt inte sagt att de här människorna absolut ska skylla sig själva. Jag har bara pekat på det problem som uppstår med hur man ska göra.

    Om en person valt att inte arbeta (av vilken anledning som helst), var ska gränserna gå för hur mycket som ska utgå? Det är en övergripande, ideologisk fråga som är svår att svara på.


    Jag pratar inte om folk som inte jobbat som sagt jag sattes på dagis när jag var 10 månader å mitt syskon likaså å min mamma har jobbat i hela sitt liv heltid. Hon har ändå kass pension pga att dom ändrade systemet! Inte för att hon inte jobbat! Om en person valt att inte jobba ska denne inte ha ngn pension därefter heller. Då det är ett egenansvar att se till att spara isf. Då är garantipension plus alla andra bidrag väldigt generöst.
  • Blomma73
    Anonym (anonym) skrev 2016-07-22 14:26:52 följande:

    Ja det kan man men är man gammal och så sjuk att man hamnar på sjukhus gång efter gång, har hemtjänst mm. så är det inte säkert att man klarar av att personligen eller genom ombud lämna in ansökningar till socialtjänsten.


    Detta håller jag med om. Många äldre tappar förmågor de haft tidigare. Min mans mamma var exempelvis en drivande person större delen av sitt liv; skötte en hel gård, engagerade sig inom politiken, drev viktiga frågor gällande sjukvårdsvillkor och engagerade sig ideellt i olika sammanhang

    Sista 10 åren, från 78 årsåldern ungefär, blev hon allt oroligare. Vågade inte längre tända i vedspisen eller sätta på en skiva eller kasettradio (trots att hon haft samma spelare i 40 år. Hon var inte dement. Hon vågade inte heller ringa och beställa färdtjänst eller ringa till andra som hon inte känt i många år.

    Så det vore toppen om stödpersoner kunde finnas för äldre om inte anhöriga finns där.
Svar på tråden Vad är det för pensionärer som inte har råd att köpa mat?