Bipolära och Borderline människor...

Det är jobbigt att mediciner, att hitta rätt medicin och bli stabil. Det är också tufft att ta tag i de mindre smickrande sidorna man har. Men är man mogen och ansvarsfull så inser man att ansvaret ligger hos en själv och man har ett ansvar gentemot andra, särskilt partners, att försöka och kämpa för att vara stabil och stadig. Att prata om vad som händer, att berätta hur man mår. Det är en förutsättning för att ett förhållande ska fungera, man måste vara ärlig mot sig själv, sin partner och sjukvården.

Förlåt men jag är så oerhört upprörd just nu, att jag bara måste skriva av mig.

Folk kommer bli så irriterade och arga på mig nu , jag ber redan nu om ursäkt men jag känner jag bara måste lätta på mina känslor.

Jag ska bara säga innan att jag verkligen inte drar alla över en kam, även om de kommer låta så.

Jag har haft flera förhållande med bipolära samt tjejer som haft borderline. Jag kommer låta så elak nu och jag menar inte alla är samma, kanske har jag bara haft extremt otur. Men hur kommer de sig så många med dom här diagnoserna är så enormt elaka när ni väl blir upprörda/ arga?

Inte nog med den elaka sidan, ni kan va extremt känslokalla för att i nästa stund va helt underbart kärleksfulla. Ni skiftar så oerhört fort och ni sårar alla som står er nära och älskar er. Man hinner inte ens med i ers känslosvängar. Så många dagar man varit på glatt humör så har ni fått en må på botten för ni har lyckats trycka ner ert dåliga humör på oss.

Ni säger elaka saker, personangrepp som ni impulsivt kläcker ur er för att ångra er nästa stund. Ni ljuger ,för många av er saknar samvete. Spelar ingen roll om de är nödlögner, vita lögner som turkosa.. En lögn är en lögn! Ni får inte dåligt samvete på samma sätt som oss andra. Utan fortsätter sen efter era kärleksfulla förlåt ljuga igen..

Två av dom här jag varit med va otrogna mot mig. Jag fick inte ens ett förlåt tillbaka. Gick bakom ryggen totalt. Ni blir sexuellt impulsiva och vissa av er kan inte styra era impulser så ni löper större risk va otrogna än oss andra. Jag vet jag är elak nu och jag ber om ursäkt för de! Är bara så satans besviken när man ger sitt allt till såna här personer som trycker ner en totalt!

Ni är självupptagna och allt handlar bara om er! Ni kan sjävklart ha era fina stunder där ni bryr er om människor. Men när ni väl har den mörka sidan då allt i er värld är vitt eller svart så blir ni dryga, elaka och slänger ur er saker för att såra oss närstående.

Det krävs en speciell typ av kille för att klara av en relation med en psykiskt sjuk tjej. Ofta dras vi ju till män med egna störningar och då går det åt helvete. Vad vi, eller åtminstone jag, behöver är en stabil kille. En väldigt snäll, försiktig, ansvarsfull och förlåtande kille. Någon som är direkt motsats till mig själv egentligen. Vi (åtminstone jag) är inte stabila nog att själva ta ansvar, och vi behöver någon som tar hand om oss.

Är du inte beredd att vara en sådan kille så kommer relationen bli knas. Om du är en sådan kille så kan relationen bli helt underbar.