• Anonym (Tragiskt)

    Någon som kan hjälpa med regler?

    Hej alla.

    Min dotters bästa kompis har nyss blivit föräldralös. (De går i mellanstadiet om det är relevant och har känt varandra sedan de var bebisar på öppna förskolan).

    Ja så vitt man vet är hon föräldralös iaf, pappan är försvunnen någonstans i USA, frivilligt från hans sida och mamman gick bort i en sjukdom för tre månader sen. Mamman har länge försökt leta efter pappan då hon varit sjuk en tid men det har varit lönlöst, ingen vet om han ens lever eller ens är kvar i USA längre. Flickan är resultatet av en romans mamman hade då hon jobbade i USA i ett år. Flickan föddes i Sverige och pappan deklarerade redan när han fick veta att mamman var gravid att han inte på något vis tänkte vara delaktig och sen försvann han 'från jordens yta'.

    Flickan har sedan mamman gick bort bott hos morföräldrarna som är den enda släkt som finns i livet. De har vårdnaden om henne. Vi har haft nära och tät kontakt, dels pga flickornas nära vänskap men också som stöd för morföräldrarna som närmar sig 80 strecket. De har uttryckt oro för vad som kommer att ske med flickan när de inte orkar mer (de orkar knappt nu som det är så vi har haft flickan hos oss väldigt ofta, även att hon sovit över flera dagar i sträck).

    Tankarna har väckts ifall vi kan adoptera henne eller iaf bli fosterfamilj. Jag har dock inget nämnt till någon annan än maken för att inte väcka förhoppning hos någon. (Min dotter har flera gånger sagt att hon vill att xx ska bo med oss) Vi kan, eller vill inte skaffa fler barn pga ålder, (44 resp 45) det var svårt nog att få dottern som kom efter flera missfall.

    Men, tror ni det kan fungera? Jag tror morföräldrarna kommer att bli glada, vi bor ganska nära och både min dotter och flickan har varit där mycket redan innan mamman gick bort och mina föräldrar bor ganska långt bort så min dotter kallar dem för extra mormor och morfar och de är bara glada för det. Om de vill ha henne så länge de orkar kan vi ju till en början ha det som nu, kanske bara med mer schemalagda tider som hon är hos oss och hos dem, ungefär som ett umgängesavtal.

    Vi har redan planerat att fira jul ihop allihopa (inkl mina föräldrar och makens föräldrar, vi är ensambarn båda två) och det vore så himla kul om vi skulle kunna påbörja processen redan nu och få det klart till jul. (Jag har absolut ingen som helst vetskap om hur detta går till så det kanske är väldigt lång handläggningstid osv)

    Om detta skulle vara absolut omöjligt, finns det möjlighet att vi fungerar som avlastningsfamilj eller liknande med större chans att få vårdnaden när morföräldrarna går bort?

    Snälla, alla som har någon insikt i detta, skriv vad ni vet och vad vi ska tänka på. Tack på förhand.

  • Svar på tråden Någon som kan hjälpa med regler?
  • Arenaman

    Har inget svar, men tycker att du verkar vara en väldigt fin person som tänker så. Ville bara säga det.

  • Anonym (hjärtat)

    Vad underbart om flickan kunde få komma till en trygg familj som hon redan känner. Och som är en del av hennes nätverk. Tycker det är så fint att människor kan skapa familjer utan biologiska släktband.

    Jag är ingen adoptionsexpert. Men vore det inte bäst om ni i första hand väckte frågan hos flickans morföräldrar. De är ju ändå hennes morföräldrar samt juridiska vårdnadshavare. Nästa steg vore såklart om de, ni eller alla ni tillsammans kontaktade socialtjänsten. Det är de som utreder er lämplighet som avlastninfamilj, familjehem eller adoptivfamilj. De kan säkert också ge er råd om hur en eventuell adoptionsprocess skulle gå till.

    Lycka till! <3

  • Anonym (Hoppas)

    Som redan blivit sagt, ta kontakt med socialtjänsten och gör ansök om att få henne placerad hos er.

    Erat goda samarbete med morföräldrarna är med atärst sannolikhet bara till eran fördel :)

    Lycka till!

  • Birgitta02

    Jag tycker absolut du ska kontakta familjerätten i din kommun och berätta det du berättat för oss. Prata gärna med morföräldrarnas kontaktman om du kan få dennas namn. Men kanske du inte heller vill prata med morföräldrarna än? Men om din tanke är på fullaste allvar så börja med familjerätten. De inser ju säkert det positiva med detta. Börja med familjehemsplacering för att senare kanske adoptera. Men en sak i taget kanske...

  • Snurrebullen

    Det är konstigt att det inte redan nu setts ut ett familjehem. Givetvis ska flickan ha tät kontakt med sina morföräldrar, men vid 80 års ålder brukar man även se till fler behov hos flickan.

    Kontakta socialnämnden snarast möjligt. Är du och din man överens så börja processen omedelbart. Glöm inte involvera morföräldrarna från början, men avvakta ett litet tag med info till flickan.

    Fortsätt under tiden att avlasta morföräldrarna och ta med flickan på utflykter mm.

    Lycka till och bamsekram till er alla.

  • Birgitta02

    Ni kommer troligen få gå igenom en hel del frågor om er bakgrund, släkt, nätverk, alkoholvanor etc etc. Det kan kännas lite väl intimt, men kan vara värt det. Så ring redan imorgon.

  • Anonym (hjärtat)

    Tycker kontakt med socialtjänsten är en bra ide. Men tycker att ni ska vända er till morföräldrarna i första hand. Tror att de skulle uppskatta att ni inte går bakom ryggen på dem även om de inser flickan i längden skulle ha det bättre hos er. Tänker mig också att det kan bli en sorgeprocess för dem (och såklart även för flickan) att hon plötsligt ska växa utanför den biologiska familjen. Låt det ta sin tid.

  • Anonym (Tragiskt)

    Tack för alla svar!

    Ja, absolut ska vi ta kontakt med morföräldrarna först Vi pratade om detta först nu i helgen maken och jag. Jag har tänkt på det en tid och vägt (tänkta) för och nackdelar mot varandra. När jag sedan tog upp det med maken visade det sig att även han tänkt på saken

    Ville bara kolla här om det fanns någon som visste regler lite mer så vi inte får upp hoppet hos morföräldrarna och så visar det sig att det är omöjligt. Tanken är ju absolut att flickan ska vara hos dem så mycket de orkar och kan. Det är gångavstånd mellan oss även om det tar en liten stund att gå, flickorna cyklar oftast emellan.

    Ang att det inte utsetts något annat familjehem är att det ordnats redan innan mamman gick bort (när det stod klart att det var oundvikligt) och flickan själv är väldigt mogen och verbal för in ålder och hon uttryckte klart och tydligt att hon ville bo hos morföräldrarna och det var även deras och mammans önskan. De har ju inte adopterat men har så vitt jag har förstått vårdnaden just nu iaf. Vi har faktiskt inte talat så mycket om just den biten, det har varit annat som diskuterats iom med sorgearbetet och att de kände att de nog tagit sig vatten över huvudet.

    Det är två pigga åldringar men att ha ett mellanstadiebarn, om än en skötsam tjej var mer jobb än de trott ovanpå sorgen och allt bök med försäljningen av huset (mammans) mm.

    Familjehem, är det samma som det jag kallar fosterhem?

  • Birgitta02
    Anonym (Tragiskt) skrev 2016-09-20 21:17:03 följande:
    Familjehem, är det samma 25-som det jag kallar fosterhem?
    Japp - det är ett mer modernt namn numera.
Svar på tråden Någon som kan hjälpa med regler?