När kärlek inte räcker...

Visar han inte kärlek på andra sätt än i ord?

Är i samma läge. Tillsammans med en man som inte strör ömhetsbetydelser omkring sig. Vi har setts i 8 månader och på 3e dejten krystade han ut, ja du är snygg...Hade inte frågar honom men dejten innan sagt det till honom med en hmmm till svar. Så när han sa det så var det typ ja nu har jag sagt det. Han skriver aldrig först att han saknar mig men skriver det om jag skriver det. Vi ses inte så ofta då han har väldigt många intressen och jag har barn varannan vecka som jag vill fokusera på.

Har många ggr funderat på om jag kan leva med att han inte bekräftar mig verbalt. Men de ggr vi ses är det ingen tvekan om att han tycker om mig och det är ju faktiskt viktigare att han kan visa än att säga. Så jag lever i nuet nu vilket han lärt mig mer och vi lär nog oss av varann. Han har blivit bättre på att höra av sig efter jag sa att jag uppskatta mer kontakt och jag har lugnat ner mig lite.

Denna bekräftelse är något jag oxå behöver. Märkte rätt snart att min kille va dålig på att ge ömsesidigt tillbaka så som ja strödde mina ord som kommer helt spontant. Jahar frågade om han skulle kunna tänka sej att bli lite mer ömsint...

Efter snart 3 år och många uppbrott för att jag inte känt mej sedd så har vi äntligen kommit fram till att vi vill ha varandra för vi älskar varandra för mkt.

Pga hans brist på bekräftelse så vände jag mej till dejt sidor för att få bekräftelse där även om jag inte ville bli ihop med dom. Skitduktig av mej att göra så.... men så blev det. Mkt bråk o tilliten blev skadad till varandra.

Men vår kärlek vann.... även om vi bor 15 mil från varandra å träffas varannan helg så får vi detta att funka nu. Men han är villig att ändra sig till mer åt det jag önskade o jag ändrat mej mer till vad han behöver.

Kompromissa helt enkelt. Men då måste båda förstå oxå uppoffringar.

Jag tror på kärleken.... önskar du å din kille klarar detta oxå.

För mig verkar det ändå som att det mest du som har problem. Det är lite som att du träffat en spanjor och sen försöker få honom att tala ryska. Och ruttnar på att han inte gör det. Eller som att träffa en flintskallig man och kräva att han ska ha hår för din skull.
Du kan inte göra om honom, där har han faktiskt rätt. Och dina känslor för honom borde vara viktigare för dig än på vilket sätt han bekräftar dig.
Ett sätt att lösa ett behov är att ge det man vill ha och vara öppen för det man får tillbaka - det behöver inte vara samma sak. Dvs acceptera att det är du som hör av dig oftast, att det är du som talar om för honom att du längtar etc.
En rimlig kompromiss kan vara att han skickar ett godnatt-sms varje kväll, utan krav på innehåll. Det vore ju en stor sak för honom om han gjorde det för dig.

Förstår att du vill ha lite bekräftelse på att han älskar dig och saknat dig om ni inte ses på en tid. Men...

Har själv tvärtom, det är jobbigt oxå.. Vi ses av olika själ bara nån gång i veckan ( pga avstånd och barn på varsitt håll vilket snart känns ohållbart).

När vi väl ses är det underbart och vi gosar och umgås tätt intilli princip från det att vi ses tills den ene åker.

Han överöser mig med kärleks betygelser och för mig blir det lite för bra :(.

Får höra det typ 5-10 ggr på telefon och sms när vi ej ses. Varje dag!

Ärligt talat så börjar det kväva mig. Frågan kommer såklart oftast oxå. " Älskar du mig"?

Men jaa! Säger ju det!

Så det beror ju på hur och när det sägs.

Spontant för mig att säga det är när vi säger godnatt på telefon och när vi älskar.

Men att nästan bli tvingad varje dag. Nää. Fundera lite på hur och när det sägs..