• Anonym (TS)

    Anmäld till soc

    Anonym (Soc sekr.) skrev 2016-11-05 15:28:49 följande:

    Jag hade en mamma en gång som hade ont och skulle opereras och vi skjöt upp att träffa henne några veckor. Det beror helt på hur hög oron är. Utifrån det du beskriver skulle jag ha velat göra ett hembesök till att börja med och sedan ta in uppgifter från skola och sjukvård och stämma av läget på telefon tills det lugnat sig lite. Men det är svårt att säga med så lite information.


    Nej vi vill verkligen träffas, iaf första mötet, så fort som möjligt och inte skjuta upp de, för de är så osäkert när det funkar sen

    När jag läste styrdokumentet så stod de att vid en förhandsbedömning så pratar dom bara med oss för att avgöra om utredning ska startas eller ej

    Om dom hämtar utomstående uppgifter så räknas det som att en utredning startas och den måste då göras fullständigt, "miniutredning" är inte tillåtet?

    Skulle faktiskt kännas okej, bra till och med, om dom pratade med förskola, bvc, mvc, sjukvård, släkt och så

    Inte för att de är särskilt roligt att bli synad och att alla får veta att vi blivit anmälda, men för att det ger mer tyngd åt det vi berättar då, att andra kan intyga att han mår bra, vi sökt och fått hjälp och att vi gör så gott vi kan utifrån dom förutsättningarna vi har (tex. Ett barn som tappar aptiten vid sjukdom och är kräsen, och är lite senare med orden, går ju inte att tvinga)
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-05 19:34:11 följande:

    I detta fallet behövs nog en utredning verkar det som


    Kan du snälla berätta varför och vad vi hade kunnat göra och vad soc kan göra för oss nu?

    Vill verkligen veta!
  • Anonym (TS)
    Anonym (Va) skrev 2016-11-05 20:12:06 följande:

    Utifrån det du skriver kan en läsare lätt dra slutsatsen att terapi kan vara något du TS kan bli hjälp av. Du har ett flertal diagnoser både psykiskt och fysiskt, uppger du själv, och din omgivning missförstår mycket (grannar bla) och inget är ditt fel, allt är missförstånd enligt dina inlägg.


    Dom fysiska kommer ju försvinna så fort bebisen är född och jag återhämtat mig, om inget går snett såklart

    Dignoserna är från 8år sen, och påverkar mig knappt längre, annat än att jag är orolig inför förlossningen (vilket jag träffar mvc för) och en soc anmälan nu som gjort mig stressad

    Men på vilket sätt är kräkningarna, foglossningen, HF, blödningsrisken och de mitt fel?

    Och hur ska jag göra så att mitt barn inte skriker av frustration när jag säger att han inte får röra spisplattan?

    Ljud genom vägga och golv kan ju misstolkas väldigt mycket..

    Soc är väl inte heller det första stället man söker sig till för terapi? jag menar jag går ju redan till mvc och träffar läkare just för att förebygga behovet och om de behövs kommer jag få remiss därifrån

    Och omgivningen missförstår mycket?

    Mvc, bvc, läkare, spec.mvc, förskolan, släkt och vänner tycker vi är asbra föräldrar och ger ständigt positiv feedback på våra relation och barnet

    Närmsta grannarna har vi sagt hej till någon gång som mest.. sambon är vän med några längre bort bara
  • Anonym (TS)
    Anonym (autism) skrev 2016-11-09 10:27:32 följande:

    Har förskolan eller bvc misstänkt att er son har autism? Han har lite sådana symptom av det du har skrivit.

    Tragiskt att ni har sådana elaka grannar. Hoppas ni får en av de får träffa en av de få kompetenta inom socialtjänsten.

    Se till att ta hjälp av ditt sociala nätverk när minstingen fötts . När man haft en så tuff graviditet är det lätt att få en förlossningsdepression. Styrkekram.


    Nej, men vi har lite såna diagnoser/"symptom" i släkten så vi håller ju lite extra koll, men bvc och förskola har bara bekräftat att han är helt "normal" och våran oro har inte varit något, såklart kan de förändras i framtiden, han är ju så liten än men finns inget tecken på det nu (jag har som barn haft liknande svårigheter med mat, men är utredd och har inte någon sån diagnos, det släppte strax innan 10års åldern)

    Neofobi är ju annars väldigt vanligt i 2-4års åldern och talet gör han framsteg med nästan varje dag, hett temperament har vi också mycket av i släkt, blir han arg/ledsen/frustrerad så blir han de väldigt mycket, men går snabbt över och sen är han väldigt glad hela tiden, förskolan beskriver ju honom som en solstråle som bara behöver lära sig dela leksaker ^^

    Vi fick bra nyheter i måndags angående graviditeten, men jag har nu börjat visa tecken på att förlossningen är nära, så vi har fått boka mötet med soc tidigare, hoppas verkligen inte de sätter igång inatt eller nåt!

    Har en helt underbar och stöttande släkt på sambons sida, dom bor en bit bort men ställer alltid upp

    Har även extra kontakt med mvc/sjukhuset nu innan och är lovad extra kontroller och stöd både på mvc och bvc, just för att jag räknas som en "högrisk patient"

    Alla är informerade om förra graviditeten och förlossningen och om min oro för att det ska upprepas, kan väl säga att alla är lite stand by bara för lilla mig just nu ^^

    Vi har ju sökt och fått hjälp med allt vi behöver, och det finns verkligen inget annat som är fel.. dom som anmält kan omöjligt känna oss eller hört/sett nåt mer än enstaka fragment av våra liv

    Som ExitSong skrev, dom kan ju omöjligt ha hört när vi har roligt, myser eller pratar vänligt med varandra, vilket är en klar majoritet av tiden!
  • Anonym (TS)

    Det var varken en granne eller förskolan.. det var en av mina systrar och min mamma!?

    "Anonymt" men med alla dom detaljerna så var det helt solklart att de var dom.. och rena lögner och överdrivet som fan

    Påstods att vi inte sökt någon hjälp eller stöd angående maten och talet, vilket vi ju har! Och att han inte har ett "tal" överhuvudtaget, vilket till och med förskolan bekräftade idag när vi hade kvartsamtal..

    Att pappan är aggressiv och våldsam mot mig och sonen!?

    Att jag är deprimerad och är svårt psykisk sjuk och bla bla massa saker som inte alls stämmer (deprimerad var jag senast för 5år sen!)

    Jösses, visste att dom var riktiga skitstövlar och dom är sura på mig men att sjunka så lågt som att ringa soc.. fyfan!

    Soc sa iaf direkt att dom inte tänker gå vidare, finns ingen oro alls

  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-10 19:05:42 följande:

    Vad sa dom om att dom satt brevet på dörren då ?

    Vad fick dom att lägga ner utredningen ?


    Vi pratade inte om de.

    Var ju bara en förhandsutredningen, för att se om dom skulle starta en utredning eller inte

    Vi pratade om hans svårigheter med maten och talet och att vi hade kontakt med bvc, vilket ju är precis vad vi ska göra och bvc ska ju kontakta soc om dom är oroliga, vilket dom uppenbarligen inte är då dom inte hört av sig

    Han är ju dessutom knappt 3år gammal, alltså inom normalspannet för språkutvecklingen, inte förren vid 4år skickas remiss för utredning.

    Situationerna beskrevs på ett helt sjukt sätt, så vi förklarade, saknades ju liksom syftet/bakgrunden och med de sagt så var de ju helt normalt

    Liksom det låter ju hemskt med att hålla fast ett barn som inte vill bli fasthållen, men lägger du till informationen att det var i en situation när han försökte springa ut i en väg, då är de ju okej, vilket dom höll med om

    Påstods att pappan alltid var borta.. ja för att jobba! Inte för att supa och knarka dygnet runt 2 veckor i spanien liksom

    Heltidsjobb + restid är normalt och ett måste ju

    Att jag haft en jobbig graviditet är inget konstigt, redan fått/får hjälp för de från mvc/läkare så de är ju inget soc kan hjälpa med och snart är de ju över

    Förskolan borde ju också hört av sig om de verkligen var så illa också, vilket dom inte gjort

    Berättade även om konflikten med min syster och mamma, och dom tyckte de lät jobbigt för oss men som en trolig förklaring till anmälan

    Dom såg ingen anledning till oro eller att starta en utredning, men vi var välkomna att ringa om vi behövde någon hjälp och stöd, annars tipsa dom också om kurser i föräldraskap som hålls via bvc, kändes bra.

    Var på kvartsamtal på förskolan efter också

    Återigen sa dom om honom, solstråle, gör framsteg hela tiden, normal, bra självförtroende, bra och trevliga föräldrar, ingen oro alls för någonting, fortsatt samarbete kring mat och öva med talet

    Så mycket oro för ingenting..!

    Nu verkar förlossningen vara på G också ^^
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-10 21:43:48 följande:

    Så dom tog det beslutet på telefon för att du sa att det inte var så ?

    Så får dom inte göra


    Vi hade ett möte irl såklart, och som sagt om det verkligen fanns oro så skulle ju bvc/mvc/förskolan ha kontaktat dom först/också, enligt lag så måste ju dom anmäla om de finns oro eller skäl till att vi behöver stöd av soc, vilket inte finns

    OM en utredning hade startats så finns ju journaler, dokumentation och vittnen på att vi sökt/fått hjälp och att ingen oro finns

    Men om vi, föräldrar, känner att vi behöver hjälp någon gång så är vi välkomna att ringa dom, du vet man kan ju göra de frivilligt.

    Vid en förhandsbedömning så är de ju just det, dom bedömer oss först och kollar om de finns några tecken på oro, att starta utredningar för varje anmälan skulle både kosta extremt mycket och ta extremt mycket tid och resurser

    Självklart måste dom kolla upp varje anmälan! Men behöver inte leda till utredning, särskilt inte när de inte finns skäl, och där väger ju bvc/mvc/förskola mycket tyngre än en anonym anmälan, och bvc/mvc/förskola är ju enligt lag skyldiga att anmäla, vilket dom inte gjort, för de finns inget att anmäla.

    Känns som att du utgår ifrån att jag ljuger?
  • Anonym (TS)
    Anonym (autism) skrev 2016-11-11 20:29:55 följande:
    Vad glad jag blir för eran skull <3

    Jag har också en släkt som är riktiga elaka idioter som du verkar ha. Kanske att fundera över att bryta med dem? 

    Jag tycker du ska be bvc om remiss för utredning av autism. Alltid tryggast att veta. 

    Och snälla se till att du får lite avlastning i början när er lilla kommit. At ha en tuff graviditet gör en mer sårbar inför en förlossningsdepression och tro mig det vill du inte ha. 

     Och grattis igen. Till att slippa den "kompetenta" socialtjänsten och till att ert nya tillskott verkar beredd att titta ut.
    han är för liten för utredning, av någonting och det finns inga stora problem egentligen utan handlar mer om en mognadsfråga, tex idag så åt han lunch på förskolan ^^ troligen för att den nya pedagogen lyckas få honom att fokusera på maten
    han har börjat säga ett helt nytt ord nu också, både på förskolan och hemma
    men såklart vi kommer hålla koll och ha regelbunden kontakt med bvc och söka hjälp om det är något, både psykiskt och fysiskt. 

    Pappan kommer att vara hemma med oss 2-3 månader, är ju därför han jobbar mycket just nu, så att vi ska ha råd med det
    dessutom kommer jag fortsätta gå på extra kontroller på mvc för att hålla koll på järn/blodvärde, blodtryck och psykiska måendet, alltså jag kommer inte bara gå på en kontroll 8 veckor efter, utan har "tillstånd" att gå på så många kontroller jag känner att jag behöver i flera månader, och behöver jag mer stöd/stöd efter det så kommer dom skicka remiss

    har redan haft en förlossningsdepression (även om jag mitt i det inte visste det) så jag vet hur det kan vara. 

    Tack! <3
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-11 21:47:44 följande:

    Låter bara skumt


    Du är rätt skum.. varför skulle jag ljuga i en anonym tråd på fl om något sånt här?

    Tråden är mest en ventil för mig, men det som sker irl sker ju, finns ingen anledning att hitta på något

    All info om hur soc jobbar finns att hitta på socialstyrelsens hemsida/1177/google så de är ju inget jag hittat på
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-12 02:09:49 följande:

    Fast dom jobbar inte så snabbt


    Enligt lagen, som någon soc sekreterare skrev i tråden också, så måste dom ta beslut inom 2 veckor efter anmälan, särskilt när barnet är så litet, det var en förhandsbedömning bara, om dom ska starta en utredning eller inte, själva utredningen tar ju 4-6 månader (eller 10 om dom strular till de, så lång tid tog de när jag var inblandad i en för 7år sen, som "vittne/anmälare" då)

    Dessutom beror de ju på deras arbetsbelastning, vi bor i en kommun där saker går rätt fort rent allmänt, och nu fick vi ju mötet tidigare också just för att jag är gravid och ska föda när dom helst
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-12 02:09:49 följande:

    Fast dom jobbar inte så snabbt


    Exakt vad är din erfarenhet och koppling till barn och ungdomsavdelningen på soc?
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-12 09:05:31 följande:

    Min sambo jobbar där


    Okej men konstigt då att hen inte vet hur de kan gå till då, för antar att de är hen som berättat det för dig då?
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-12 10:19:06 följande:

    Ja det är inte ett möte dom har i en första utredning , utan både möte , hembesök o möte igen , dom får inte lita på den anmäldes ord bara utan måste gå vidare o utreda närmare


    "En förhandsbedömning skall göras inom en mycket begränsad tidsperiod

    ? högst 14 dagar. Eftersom en utredning enl. 11 kap 1 § SoL ska inledas

    utan dröjsmål ligger det i sakens natur att en förhandsbedömning inte får

    dra ut på tiden. Omfattningen av det beslutsunderlag som krävs för att

    nämnden ska kunna ta ställning till om en utredning ska inledas eller inte

    beror främst på innehållet i anmälan.

    ? Hämta in det som tidigare är känt om barnet och familjen inom den egna

    socialtjänsten, t ex uppgifter som finns i personakt eller tidigare inkomna

    anmälningar i kronologiska pärmen. Anmälningar som inte lett till någon

    utredning får användas.

    ? Om anmälan behöver förtydligas kan förnyad kontakt tas med anmälaren.

    ? Kontakt tas med vårdnadshavare. Har föräldrarna gemensam vårdnad

    skall kontakt som regel tas med båda föräldrarna om det inte föreligger

    särskilda skäl utifrån barnet eller den unges bästa att inte kontakta

    vårdnadshavare vid en förhandsbedömning.

    ? Anmälaren bjuds in för att delta vid mötet med familjen. Detta gäller inte

    privatpersoner.

    ? Samtal barnet utifrån ålder och mognad

    ? Bedöm vikten av att träffa barn och föräldrar tillsammans för att få

    möjlighet till inblick i samspelet i familjen.

    ? Det är inte tillåtet att ta kontakt med någon utomstående, t ex lärare,

    fritidsledare, bvc, personer i nätverket etc. för att hämta information om

    ett barn innan utredning är inledd."

    Det du snackar om är en UTREDNING och inte en FÖRHANDSBEDÖMNING

    Vi har inte haft kontakt med soc innan (eller jag har, men i en andra kommuner och som barn, vittne/anmälare och inte som förälder/den som är anmäld)

    Varken bvc/mvc/förskolan/psyk/akuten eller några instanser har anmält utan det är "bara" en anonym utomstående privatperson som ringt 1 samtal, med rätt luddiga, tolkningsbara och rätt "milda" anklagelser
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-12 10:26:19 följande:

    Dom har skyldighet att gå vidare även om ni inte vill


    Det handlade ju också om saker som är privata för oss, liksom är jag deprimerad eller inte kan ju bara jag säga, om jag upplever sambon som våldsam eller inte är ju en tolkningsfråga från mig, är vi oroliga är ju en känsla från oss

    Hjälp och stöd med talet och maten är ju frivilligt via bvc och förskola, och skulle det vara någon oro så tar ju bvc/förskola tag i det först och om de inte går eller dom är oroliga så anmäler ju dom

    Och att sambon är borta mycket, ja han jobbar ju heltid, många föräldrar gör det! Är ju ingen grund för att sonen skulle må dåligt eller komma till skada på något sätt, annars skulle väl ingen förälder få jobba..

    Skulle förstå om det handlade om livsfara, misshandel och droger! Då tas ju ofta beslut om omhändertagande direkt, eller startas en utredning direkt men nu var de bara oro, utifrån saker som är tolkningsbara, luddiga och rent påhitt

    Dom träffade oss, vi förklarade, pratade om hur våra liv och relationer är och gav även en förklaring till anmälningen, och dom hörde/såg/kände ingen oro alls och beslutade att inte starta en utredning
  • Anonym (TS)
    Anonym (muppen) skrev 2016-11-12 10:48:55 följande:

    Ja men visst kan barn må dåligt av att föräldrarna jobbar. Vissa barn tål inte långa dagar på förskolan och vissa barn trivs inte där alls. Barn med veckopendlande föräldrar kan sakna sina föräldrar etc. Men samtidigt ser verkligheten ut så att de flesta föräldrar ändå behöver jobba för brödfödans skull. Och det skulle falla på sin egen orimlighet att soc skulle börja omhänderta barn bara för att föräldrarna jobbar.


    Ja såklart dom kan må dåligt, men om de var sån oro så skulle väl främst förskolan uppmärksamma och anmäla det, dessutom har ju våran son 2 föräldrar, och han går inte ens deltid på förskolan och älskar att vara där, förutom att han inte vill äta deras lunch och inte pratar så mycket så finns de inga problem där

    Och vi har ju en dialog och samarbete med förskolan för att förbättra det

    Nej alltså samhället ser ju ut som så att man måste arbeta, iaf en förälder

    Och restiden till och från jobbet kan ju inte vi påverka (särskilt sen den blivit längre pga. Renovering av tågbanan, är ju inget vi kan bestämma över just nu)

    Och nu jobbar ju sambon mycket just för att han ska ha råd att vara hemma med oss 2-3 månader, jag tycker iaf de är värt några jobbiga veckor/månader för de! Och hur jag mått som gravid har jag ju inte heller kunnat påverka mer än att gå till mvc/läkare, vilket jag ju gjort

    Nej alltså det finns ingen oro för vanvård, misshandel eller något extremt som kräver soc inblandning, och det såg ju dom också
  • Anonym (TS)
    Janbanan1968x skrev 2016-11-12 15:43:15 följande:

    Du verkar vara en en traditionell loser. Att du får en orosanmälan på halsen är inte så konstigt. Ta emot hjälp istället för att utöva motstånd.


    Haha wtf!?

    Vadå för hjälp exakt? Vi har inga problem!

    Är väl fan inte mitt fel att min mamma är narcissist och min syster Aspergare och dom ljuger som fan så fort någon inte gör exakt som dom vill..

    Och vilket motstånd? Vi har samarbetat och berättat allt och SOC la ner det för det finns inget problem, exakt vad ska vi göra då?
  • Anonym (TS)
    Anonym (autism) skrev 2016-11-12 15:38:45 följande:

    Vad skönt att ni kunnat lägga upp det så

    Vår son fick sin remiss när han var två så när man är tre kan man helt fullt se ifall barnet har autism, för de som jobbar på nrk dvs. Tycker det låter lite märkligt. Ring neuropsykiatrin och fråga. 

    Lycka till med allt.


    Fast dom gör inga utredningar på så små barn om det bara är lite krångel med maten och talet

    Samspel, ögonkontakt, bekräftelsesök, socialt, samarbeta, förståelse, fysisk kontakt m.m är inga problem alls, tvärtom så är han väl utvecklad inom allt de

    Det är väldigt vanligt, hos normala barn, att maten strular (neofobi som växer bort) och att talet tar lite tid, han är väl inom normalspannet
  • Anonym (TS)
    Regndamen skrev 2016-11-12 22:45:11 följande:

    Vad har det med saken att din syster har asperger? Och med dem menar du väl din syster och mamma hoppas jag?


    Hon fungerar och tänker inte "normalt" (hennes egna ord) skyller dessutom allt på "jag har en diagnos och kan inte rå för något"

    Men de är ju såklart en kombination av att vara "annorlunda" och en jävla skitstövel

    Ja, vilka skulle jag annars mena? (Även om dom med just narcissism brukar vara rätt så likadana)

    Oavsett, på vilket sätt är det mitt fel eller något jag kan påverka?
  • Anonym (TS)
    Anonym (Va) skrev 2016-11-13 10:13:42 följande:

    Om man läser Alla dina inlägg ser man att ni har en uppsjö med problem, dock inga ni själva rår för enligt dig. Allt från sonen, grannar, familj, fysisk och psykisk hälsa osv osv osv. Så varför skriver du "Vi har inga problem"?


    Enligt bvc/förskolan har vi gjort/gör allt rätt med sonen, så hur är hans kräsenhet med kladdig mat och ovilja att prata mycket vårat fel?

    Grannarna har vi inga problem med, var ju inte dom som hade ringt! Tvärtom så är dom trevliga här även om vi känner dom längre ner på gatan bättre och bara säger hej till dom närmsta.

    På vilket sätt är det mitt fel att min familj är psykiskt störd? Har jag valt min familj?

    Så att jag mådde dåligt för 5-10år sen är något som ska hänga över mig resten av livet?

    Det faktum att jag varit frisk i över 4år spelar ingen roll?

    Tror du jag valde att bli vanvårdad som barn? Tror du jag valde att vara vittne till vanvård och skit?

    Tror du jag valt att inte tåla graviditetshormoner och bli sjuk under graviditet? Exakt hur väljer man bort foglossning, HF, HG? Hur bestämmer man moderkakans placering? Hur väljer man att kroppen inte ska få ökad blödningsrisk vid förlossningen?

    Så fort graviditeten är över och jag läkt så kommer jag gå tillbaka till mitt normaltillstånd, dvs. Frisk!

    Fysiskt och förhoppningsvis psykiskt också, annars så har jag hjälp standing by

    Vill jättegärna veta inför framtiden!

    Kanske har du en tidsmaskin jag kan låna så min uppväxt och liv blir perfekt!? :D

    Exakt vilka problem kan vi påverka NU och exakt vad kan soc göra åt något NU?
  • Anonym (TS)
    Anonym (!) skrev 2016-11-18 15:11:53 följande:

    Det är ju hur barnen mår nu när du är psykiskt instabil som är intressant i detta , uppenbart att dom inte mår bra

    Att skylla på sin uppväxt är bara löjligt


    Sluta anmäl mina inlägg i min tråd!
Svar på tråden Anmäld till soc