Med vem pratar du?

Hej! Vi har försökt i 3 år nu. Varit i kontakt med vården sedan 2 år. Min man saknar spermier i utlösningen. Vi har hunnit med 2 ivf (icsi) och kommer göra vår sista nu i slutet av januari. Anledningen till att det blir den sista är att vi känner att vi börjar tappa hoppet och då känns det menlöst att utsätta oss för det. Vi har länge varit öppna med omgivningen med vad vi går igenom. Då har folk vett att inte tjata om när det är "dax för oss att skaffa barn". Däremot känner jag inte direkt att jag har någon att prata med. Ingen som inte går igenom samma kommer att förstå. Har haft lite kontakter här via fl men det har runnit ut i sanden när det gått bra för dem men vi står kvar på samma plats. Pratat med psykolog en gång och kommer nog att träffa henne någon gång till. Låter bitter och det är jag nog lite men i vår relation att vi noga med och bra på att hitta på saker tillsammans för att skingra tankarna. Män och kvinnor är så olika och i en sån här process är man sällan på samma plats mentalt. Viktigt att ta hand om varandra och ta till vara på ögonblicken när man mår bra. Hoppas ni kommer få ert efterlängtade plus snart!