Lite salt

Äldre 28 Jan 22:56

34 svar

Matproblem på förskolan

Jag har en son på 15 mån som precis inskolats på förskola. Han har alltid varit klurig med maten, och tycker rent allmänt att det finns roligare saker att göra än att äta, men lite trixande brukar vi ändå få i honom hyfsat med mat till måltiderna. Hans vikt ligger nederst på bvc-kurvorna, så han är smal och har inte "råd" att tappa i vikt.

Nu har som sagt börjat på dagis, och där äter han INGENTING. Jag måste erkänna att jag är lite frågande till deras matrutiner, men jag har ingen erfarenhet av dagis så jag vill gärna höra vad ni andra säger, och hur det brukar vara:
- maten som serveras verkar inte alls anpassad till små barn. På hans avdelning finns bara barn runt ett år, men maten de serverar är t.ex. blaskig tomatsoppa med långa pastabitar i (hur ska en ettåring äta soppa), rotmos och fiskgratäng. (Hemma brukar ge lite plockvänlig mat som köttbullar, kokta grönsaks- och potatisbitar eller pasta, så att han kan träna på att äta själv, och mata när han tröttnat på att prova själv, men det finns ingen chans att han kan plocka med rotmos eller soppa)
-barnen har vuxenbestick. Återigen, hur ska en ettåring hantera bestick? När jag var med kunde jag inte ens mata honom, för vuxenskedarna, som var det enda som fanns, var för stora för hans mun.
- personalen sitter med och äter, och hjälper till att bre mackor eller sticker till en unge en sked i farten, men ungarna får i sig skrämmande lite. Det är ettåringar! De behöver matas, eftersom maten är sådan att de inte kan plocka själv.

När jag satt med var det ungar som grät, som skrek. Ingen matro. Jag hade själv inte lust att äta där, och min pojke bara knep ihop munnen. Personalen är ganska ung, och verkar trevliga, men jag upplever inte att de har speciellt mycket erfarenhet. När jag sa att vi var oroliga för maten sa de: "De brukar lära av varandra". Men avdelningen är ju helt nystartad, och ingen av barnen verkar kunna äta? Hade det inte varit bättre att portionera ut dem bland barn som KAN äta?

Är det bara jag som är överkänslig? Är det så här det ser ut på förskolor?

viseversa

Äldre 28 Jan 23:18

#1

Klart dom ska ha bestick dom kan äta med. Barn som inte kan äta själv ska matas. Tycker du ska ta upp detta med chefen på förskolan. Får dom inte i sig mat orkar dom inte. Stackars barn. Dock kan dom äta den mesta maten även soppa men dom behöver nog en del hjälp med det. Sen tycker inte jag soppa är bra mat för barn som ska hålla sig hela dagarna på lunchen. Det ska vara mat som är lätt att äta och som mättar längre som potatis,fisk,bröd,pasta,kött,ris mm mm mm

Tilja

Äldre 28 Jan 23:23

#2

Hur länge har han gått på förskolan? Min erfarenhet är att barnen efter några dagar brukar börja äta lika mycket som de äter hemma. Jag har varit med om ett fåtal barn som helt vägrat äta de första dagarna, men det brukar gå över inom max en vecka. På mitt jobb serveras också soppa och allt annat till alla barn på förskolan, även ettåringarna. Många ettåringar kan inte äta själva när de börjar och då får man mata dem om de inte kan äta med fingrarna, men de brukar lära sig att äta med sked inom någon månad. Däremot har vi barnskedar till de små barnen...

Du skriver att avdelningen är nystartad, är där många nya inskolningar? Då brukar det vara extra stressigt och skrikigt, särskilt kring exempelvis matsituationen. Det lugnar sig i takt med att barnen skolas in och känner sig tryggare.

Tilja

Äldre 28 Jan 23:27

#3

Angående soppa på förskolor så har jag fått uppfattningen att det är ganska vanlig fredagslunch. Motivationen jag hört från en kokerska var "Barnen får så mycket mat och godis under fredagskvällen och helgen så det är bra med en lättare lunch". Själv tycker jag att det är ett konstigt argument och jag tänker att med en sådan inställning så utgår man ifrån att alla familjer har det gott ställt...

Dumbledore

Äldre 28 Jan 23:32

#4

Det låter lite konstigt... Inte maten, men att de inte har anpassade bestick och matro. Det måste de jobba på. Det är LÅNGT ifrån alla ettåringar som behöver matas, inte ens en i varje ny kull barn, under alla år jag jobbat. Om matbitarna är för stora måste ju personalen skära den i lämpliga bitar. Har de någon förskollärare på plats? Prata med hen om hur de tänker kring maten.

A n onym

Äldre 29 Jan 00:22

#5

Tycker inte du är överkänslig, men tycker att du kanske ställer lite höga krav? Enligt min erfarenhet (tidigare vikarie på 2 olika förskolor) så är det lite såhär det ser ut på förskolor och deras matsituationer, ja. Det är underbemannat, och helt orimligt att en eller max två personer inte bara ska hjälpa 5-10 ungar var att få mat, utan även äta själva inom loppet av en 45 minuter.

Jag tänker att det är tidigt som det är att lämna ett så litet barn på förskola, trots att många gör det, men att lämna ett barn som knappt kan äta hemma känns väl inte sådär genomtänkt. Är inte här för att ge dig dåligt samvete men har man ett barn med större eller mindre problem, kring vad som helst egentligen, vare sig det handlar om matproblem eller annan lite mer allvarligare funktionsnedsättning så får man kanske vänta med att inskola på förskolan. Jag tycker att det ställs orimliga krav på förskolor och dess personal, i den bästa av världar finns ju personalen där för att ge barnen en individuell, specialanpassad och uppmärksammad tid där det finns utrymme för att utvecklas och växa som liten person, men tyvärr är det för stora barngrupper många gånger och detta byts ut mot att ha fullt upp med att se till så att barnen inte slår ihjäl sig själva eller varandra(lite överdrivet, men jag antar att du förstår poängen).

Återigen, överkänslig skulle jag inte kalla dig, jag hade aldrig velat vistas i förskolemiljö, varken som barn eller som vuxen(även då barnen är fantastiska på många sätt o vis så är det ett alldeles för krävande och stressfyllt arbete kände jag, trots att jag endast jobbat som vikarie). Det är mycket skrik, och jag upplevde aldrig att man hann hålla koll på varje barn hela tiden, vilket gjorde det hela obehagligt! Om någon får i halsen, om någon måste gå på toa, om någon går från bordet, om någon vägrar följa med in i matsalen, allt på samma gång? Många gånger blev det kaos, aldrig så att någon kom till större skada, men det händer ju att barn "glöms" på toaletten och får sitta där och ropa i 20 minuter, för att tiden och personalen inte räcker till. Jag kommer därför inte att placera mina barn på förskola, och verkligen inte så tidigt som dryga året, möjligtvis vid ålder 3-4, beroende på om barnen vill det själva. Jag har möjlighet att vara hemma med barnen, och förstår ju såklart att alla inte kan det, och det är ju synd för jag personligen tror inte förskolemiljö är det bästa för barnen, speciellt inte så små. Trots att alla försöker säga att deras barn tycker det är "såå roligt" och har "såå tråkigt" hemma. Jag tror nog mest det handlar om att mamma eller pappa inte orkar eller har tid att stimulera barnen i den mån de behöver, för visst måste väl barn hellre vilja vara med sin mamma, pappa, mormor, farmor, moster, eller dylikt, istället för en rörig förskola?

Sammanfattat, du får väl försöka göra det bästa av situationen, skicka med en egen sked om det inte finns, prata med personalen, försök ställa krav(vilket jag sällan tyckte uppskattades, och att de många gånger glöms bort eller struntas i, för man KAN inte individualisera 100% för 20 olika ungar och deras specialbehov på 2-4 personal). Hoppas trots allt det ordnar sig för ditt barn, friska barn svälter sig trots allt inte frivilligt, men såklart jobbigt att maten, vilket jag håller med om, inte är den bäst anpassade till småbarn.

Lite salt

Äldre 29 Jan 00:46

#6

A n onym: Visst hade det varit trevligt att vara hemma på heltid. Jag ska börja med det efter vi vunnit på lotto, men fram tills dess får jag nog försöka försörja mig.

Vi vill båda arbeta deltid under många år för att följa sonen, och eftersom vi inte har ekonomiska möjligheter att både vara hemma länge och sedan arbeta deltid länge valde vi att låta sonen börja på dagis nu. Han går alltså inte på dagis åtta timmar om dagen, om jag nu måste försvara mig för att inte framstå som en dålig mamma. Och ja tack, visst har jag redan dåligt samvete.

Dumbledore

Äldre 29 Jan 01:12

#7

Lite salt skrev 2017-01-29 00:46:29 följande:

A n onym: Visst hade det varit trevligt att vara hemma på heltid. Jag ska börja med det efter vi vunnit på lotto, men fram tills dess får jag nog försöka försörja mig.

Vi vill båda arbeta deltid under många år för att följa sonen, och eftersom vi inte har ekonomiska möjligheter att både vara hemma länge och sedan arbeta deltid länge valde vi att låta sonen börja på dagis nu. Han går alltså inte på dagis åtta timmar om dagen, om jag nu måste försvara mig för att inte framstå som en dålig mamma. Och ja tack, visst har jag redan dåligt samvete.

Ta inte åt dig. Det hon berättade om att barn kan glömmas på toaletten i 20 minuter är verkligen ett undantag, och något som behöver tas upp med chefen.

Där jag jobbat, på alla ställen, är matsituationerna något kaotiska i början, innan alla hittat sina platser (inte de fysiska platserna alltså) och kan fokusera på maten, sen lugnar det sig. Det är ju inte som att äta tillsammans med vuxna, men det blir nästan alltid en ganska mysig stund, man hinner själv äta och hjälpa de barn som behöver hjälp. Har man det som A n onym beskriver det så ligger problemet 99 gånger av 100 hos personalen, som inte får till det med rutinerna.

Om er avdelning är nyöppnad så har personalen antagligen inte hunnit jobba in några rutiner ännu. Men ta upp med dem vad du anser och fråga hur de tänker. Bestick anpassade till barn är en självklarhet, ordnar de inte det på en gång så ring deras chef och ifrågasätt.

kmb70

Äldre 29 Jan 11:18

#8

A n onym skrev 2017-01-29 00:22:00 följande:

Tycker inte du är överkänslig, men tycker att du kanske ställer lite höga krav? Enligt min erfarenhet (tidigare vikarie på 2 olika förskolor) så är det lite såhär det ser ut på förskolor och deras matsituationer, ja. Det är underbemannat, och helt orimligt att en eller max två personer inte bara ska hjälpa 5-10 ungar var att få mat, utan även äta själva inom loppet av en 45 minuter.

Jag tänker att det är tidigt som det är att lämna ett så litet barn på förskola, trots att många gör det, men att lämna ett barn som knappt kan äta hemma känns väl inte sådär genomtänkt. Är inte här för att ge dig dåligt samvete men har man ett barn med större eller mindre problem, kring vad som helst egentligen, vare sig det handlar om matproblem eller annan lite mer allvarligare funktionsnedsättning så får man kanske vänta med att inskola på förskolan. Jag tycker att det ställs orimliga krav på förskolor och dess personal, i den bästa av världar finns ju personalen där för att ge barnen en individuell, specialanpassad och uppmärksammad tid där det finns utrymme för att utvecklas och växa som liten person, men tyvärr är det för stora barngrupper många gånger och detta byts ut mot att ha fullt upp med att se till så att barnen inte slår ihjäl sig själva eller varandra(lite överdrivet, men jag antar att du förstår poängen).

Återigen, överkänslig skulle jag inte kalla dig, jag hade aldrig velat vistas i förskolemiljö, varken som barn eller som vuxen(även då barnen är fantastiska på många sätt o vis så är det ett alldeles för krävande och stressfyllt arbete kände jag, trots att jag endast jobbat som vikarie). Det är mycket skrik, och jag upplevde aldrig att man hann hålla koll på varje barn hela tiden, vilket gjorde det hela obehagligt! Om någon får i halsen, om någon måste gå på toa, om någon går från bordet, om någon vägrar följa med in i matsalen, allt på samma gång? Många gånger blev det kaos, aldrig så att någon kom till större skada, men det händer ju att barn "glöms" på toaletten och får sitta där och ropa i 20 minuter, för att tiden och personalen inte räcker till. Jag kommer därför inte att placera mina barn på förskola, och verkligen inte så tidigt som dryga året, möjligtvis vid ålder 3-4, beroende på om barnen vill det själva. Jag har möjlighet att vara hemma med barnen, och förstår ju såklart att alla inte kan det, och det är ju synd för jag personligen tror inte förskolemiljö är det bästa för barnen, speciellt inte så små. Trots att alla försöker säga att deras barn tycker det är "såå roligt" och har "såå tråkigt" hemma. Jag tror nog mest det handlar om att mamma eller pappa inte orkar eller har tid att stimulera barnen i den mån de behöver, för visst måste väl barn hellre vilja vara med sin mamma, pappa, mormor, farmor, moster, eller dylikt, istället för en rörig förskola?

Sammanfattat, du får väl försöka göra det bästa av situationen, skicka med en egen sked om det inte finns, prata med personalen, försök ställa krav(vilket jag sällan tyckte uppskattades, och att de många gånger glöms bort eller struntas i, för man KAN inte individualisera 100% för 20 olika ungar och deras specialbehov på 2-4 personal). Hoppas trots allt det ordnar sig för ditt barn, friska barn svälter sig trots allt inte frivilligt, men såklart jobbigt att maten, vilket jag håller med om, inte är den bäst anpassade till småbarn.

Inte genomtänkt att lämna så tidigt? Jag tycker inte riktigt att ditt svar var helt genomtänkt... Är du medveten om att föräldradagarna tar slut ganska fort, om man behöver ta ut fullt under föräldraledigheten?
Då har man inte mycket annat val, än att lämna barnet på förskola vid 15 månaders ålder. Två av mina var inte mer än 13 månader. Helt galet om de ska kunna allt, som större barn kan, vid den åldern.

kmb70

Äldre 29 Jan 11:26

#9

A n onym skrev 2017-01-29 00:22:00 följande:

Tycker inte du är överkänslig, men tycker att du kanske ställer lite höga krav? Enligt min erfarenhet (tidigare vikarie på 2 olika förskolor) så är det lite såhär det ser ut på förskolor och deras matsituationer, ja. Det är underbemannat, och helt orimligt att en eller max två personer inte bara ska hjälpa 5-10 ungar var att få mat, utan även äta själva inom loppet av en 45 minuter.

Jag tänker att det är tidigt som det är att lämna ett så litet barn på förskola, trots att många gör det, men att lämna ett barn som knappt kan äta hemma känns väl inte sådär genomtänkt. Är inte här för att ge dig dåligt samvete men har man ett barn med större eller mindre problem, kring vad som helst egentligen, vare sig det handlar om matproblem eller annan lite mer allvarligare funktionsnedsättning så får man kanske vänta med att inskola på förskolan. Jag tycker att det ställs orimliga krav på förskolor och dess personal, i den bästa av världar finns ju personalen där för att ge barnen en individuell, specialanpassad och uppmärksammad tid där det finns utrymme för att utvecklas och växa som liten person, men tyvärr är det för stora barngrupper många gånger och detta byts ut mot att ha fullt upp med att se till så att barnen inte slår ihjäl sig själva eller varandra(lite överdrivet, men jag antar att du förstår poängen).

Återigen, överkänslig skulle jag inte kalla dig, jag hade aldrig velat vistas i förskolemiljö, varken som barn eller som vuxen(även då barnen är fantastiska på många sätt o vis så är det ett alldeles för krävande och stressfyllt arbete kände jag, trots att jag endast jobbat som vikarie). Det är mycket skrik, och jag upplevde aldrig att man hann hålla koll på varje barn hela tiden, vilket gjorde det hela obehagligt! Om någon får i halsen, om någon måste gå på toa, om någon går från bordet, om någon vägrar följa med in i matsalen, allt på samma gång? Många gånger blev det kaos, aldrig så att någon kom till större skada, men det händer ju att barn "glöms" på toaletten och får sitta där och ropa i 20 minuter, för att tiden och personalen inte räcker till. Jag kommer därför inte att placera mina barn på förskola, och verkligen inte så tidigt som dryga året, möjligtvis vid ålder 3-4, beroende på om barnen vill det själva. Jag har möjlighet att vara hemma med barnen, och förstår ju såklart att alla inte kan det, och det är ju synd för jag personligen tror inte förskolemiljö är det bästa för barnen, speciellt inte så små. Trots att alla försöker säga att deras barn tycker det är "såå roligt" och har "såå tråkigt" hemma. Jag tror nog mest det handlar om att mamma eller pappa inte orkar eller har tid att stimulera barnen i den mån de behöver, för visst måste väl barn hellre vilja vara med sin mamma, pappa, mormor, farmor, moster, eller dylikt, istället för en rörig förskola?

Sammanfattat, du får väl försöka göra det bästa av situationen, skicka med en egen sked om det inte finns, prata med personalen, försök ställa krav(vilket jag sällan tyckte uppskattades, och att de många gånger glöms bort eller struntas i, för man KAN inte individualisera 100% för 20 olika ungar och deras specialbehov på 2-4 personal). Hoppas trots allt det ordnar sig för ditt barn, friska barn svälter sig trots allt inte frivilligt, men såklart jobbigt att maten, vilket jag håller med om, inte är den bäst anpassade till småbarn.

En sak till, du skriver att många barn ska ha hjälp, samt att personalen ska hinna äta själv?
Personalens mat räknas väl som pedagogisk måltid, de ska väl i första hand hjälpa de barn som behöver det, inte ha fokus på sitt eget ätande. De får väl se till att äta ordentligt på sin rast istället, om de inte hinner äta vid barnens lunch.

A n onym

Äldre 29 Jan 13:14

#10

kmb70 skrev 2017-01-29 11:26:22 följande:

En sak till, du skriver att många barn ska ha hjälp, samt att personalen ska hinna äta själv?
Personalens mat räknas väl som pedagogisk måltid, de ska väl i första hand hjälpa de barn som behöver det, inte ha fokus på sitt eget ätande. De får väl se till att äta ordentligt på sin rast istället, om de inte hinner äta vid barnens lunch.

Men det är ju galet, personalen ska alltså inte bara ha ansvar för alldeles för stora barngrupper eller jobba ofrivillig övertid för att föräldrarna inte kommer och hämtar i tid(dvs. efter att förskolan egentligen stängt), nu ska de inte få äta lunch heller? Alla dagar hinner man inte ens ta rast, om någon är sjuk och vikarie inte finns tillgänglig, och dessutom betalar man för maten på förskolan, verkar ju märkligt om man inte ska få äta sig någorlunda mätt på den då också?

Tror inte jag kommer få er att förstå hur jag tänker, ni verkar ha alldeles för dåligt samvete och naivt tankesätt för det, det finns så många ursäkter som jag inte ens orkar läsa. "Jag måste lämna mitt barn på förskolan". Okej, varför? "Inte råd, inte tid. Måste jobba." Om man nu verkligen måste det, att man inte har någon sambo som kan jobba eller dylikt, då får man ju kanske sänka sina krav lite. Ni lämnar ju trots allt bort barnet för att ni inte kan ta hand om det mellan dessa timmar, men ni klagar på de stackars personerna som sliter hela dagarna med att försöka ta hand om barnen. Är man inte nöjd får man ju göra det bättre själv, känner jag. Det är såhär det ÄR på förskolor, hela förskolan kan inte anpassa sig efter just eran unge, och det gick ni med på sekunden ni lämnade i från er ert barn. Sedan ska ju inget barn lida eller vara i fara på förskolan, självklart inte, och det är ju ingen i vanliga fall. Däremot finns ju ingen tid för speciellt mycket uppmärksamhet och kärlek, och det gäller att klara sig själv i de flesta situationer, även när man är 1 år. Personalen hjälper så mycket de hinner(såklart!), men det blir ju det mest nödvändiga, typ byta blöja, ta ner saker, lösa konflikter och lägga upp mat, personalen kan ju omöjligt sitta och mata hur många ungar som helst, tiden räcker inte till.

Så länge politikerna inte gör en ändring i hur barngrupperna ska se ut, och tillsätter fler personal är det här nog vad vi kan vänta oss. Det är ingen fel på personalen på förskolan, utan antalet personal. Det skulle behövas så många fler för att kunna tillgodose alla barns unika behov, vilket såklart är allas önskan, men det går ju inte alla gånger. Det handlar ju inte bara om TS son som inte kan äta, utan även andra föräldrar som kan klampa in och fråga vart Lisas vante är. HUR ska personalen kunna hålla koll på 20 par olika vantar OCKSÅ, utöver ALLT annat? Det klagas på att barnen inte får gå ut tillräckligt mycket, men har de själva försökt sig på att klä på 20 barn vinterkläder för några minus, det är inte så att barnen snällt går ut i hallen och sätter på sig sina kläder, det gapas, vägras och vills och kans inte. Det kräver kanske vissa dagar alldeles för mycket om någon i personalen är sjuk, att man väljer att inte gå ut. Sedan klagar de på att de inte gör tillräckligt med utflykter, och jag känner bara att herregud, det är väl föräldrarna som ska VILJA ta sina barn på utflykter och gå ut i skogen med dem, förskolan är inget space camp.

Varför skaffar man barn om man inte har tid eller råd att ta hand om dom?

Matproblem på förskolan

INNEHÅLL