• Anonym (banan)

    Borderline? Behöver hjälp!

    Detta är mitt första inlägg här och jag behöver er hjälp. Jag håller på att gå sönder. Jag orkar inte med mig själv och mitt beteende längre. Jag misstänker att jag lider av Borderline, emotionell instabil personlighetsstörning. 

    Jag lever tillsammans med min pojkvän och jag håller på att förstöra vårt förhållande. och honom.. 
    Jag är väldigt svartsjuk och kontrollerande. Jag bråkar ofta med honom om hans förflutna, innan han och jag blev tillsammans. Jag jämför mig med dom tjejerna och trycker ner mig själv. Jag är medveten om att jag har dåligt självförtroende och dålig självkänsla och det är något jag vill jobba med. 

    Men till problemet. Jag överreagerar så mycket. Vi kan börja bråka om tillexempel att en tjej la till honom på facebook och det slutar med att jag packar min väska och ska lämna honom för att han är världens sämsta människa som tar sönder mig och får mig att må psykiskt dåligt. Jag beskyller honom för allting, det är hans fel att jag är som jag är. Det är hans fel att förhållandet inte kommer fungera. Han är ful, han är värdelös och jag är med han för att ingen annan vill ha honom. Jag skrattar åt att han inte fick sina känslor besvarade förut av en annan tjej. Jag kommer lämna honom en vacker dag för en bättre kille som kan ge mig det jag behöver. Han kan inte tillfredsställa mig. Ja och så fortsätter det.

    Detta är saker jag säger mitt uppe i "det svarta". Det liksom svartnar för mig och jag säger saker jag inte menar och jag minns inte alltid vad jag säger. Jag säger så hemska saker till honom för att jag ska känna mig bättre med mig själv. 
    När jag "vaknar upp", det kan ta flera timmar och ibland några minuter innan jag inser vad jag håller på med.
    Jag lugnar ned mig och får sån ångest och såna skuldkänslor och ber om ursäkt och gråter och talar om för honom vilken fin och underbar människa han är och att jag aldrig älskat någon som jag älskar honom. Och det är sant. Allt jag säger när jag är normal menar jag, men det andra som slinker ur mig är helt sjukt. Jag förstår inte hur jag kan göra så? 
    Jag vill leva med honom och vi har det jättebra när jag är normal. Men vissa dagar så spårar jag ur. Jag kan vakna på ett konstigt humör och hela dagen är förstörd. Jag bara bråkar om ALLT. Kommer på nya saker att klaga på. Ibland håller jag på i flera dagar och sedan lugnar jag ned mig och det kan gå flera dagar ibland 2-3 veckor innan jag får nästa utbrott. 

    Detta går i perioder och just nu mår jag väldigt dåligt. Och jag tar ut det på honom. Jag vill inte vara sån här och jag och han pratar väldigt mycket om det och jag ska söka hjälp för det. Men jag har hört att det kan ta lång tid innan man får träffa en expert. Jag skulle behöva råd av er, hur ni hanterar era situationer och kom med alla tips ni kan på hur jag ska tänka när jag är arg över något för att slippa ta ut det på min pojkvän och ge honom skulden. 
    För jag älskar honom så mycket och vill inget annat än att vara med honom. Jag är så rädd att han ska lämna mig och därför har jag blivit kontrollerande och osäker. Och jag vet att han förmodligen kommer lämna mig om jag inte ändrar på mitt beteende. Men hur ska jag börja?

    Det är första gången jag någonsin vågar prata "öppet" om detta. Trots att jag är anonym så är det jätteläskigt. Det är bara jag och min pojkvän som vet vad som sker innanför våra väggar.. 

    Och jag behöver tips av er som har ERFARENHET. Ni som kommer in för att tala om för mig vilken hemsk människa jag är kan likaväl lämna lika fort. Jag vet om att det jag gör är FEL. Jag vet att jag har problem och jag vill ha HJÄLP. Jag försvarar absolut inte mitt beteende. Jag vet bara inte hur jag ska lära mig att hantera min ilska och mina impulser.. 

    Vad tror ni, kan detta vara borderline? Känner ni igen er?

  • Svar på tråden Borderline? Behöver hjälp!
  • Anonym (...)

    Det heter ju numera som du nämnt emotionellt instabil personlighetsstörning, men eftersom jag tycker det är så långt så skriver jag borderline istället.

    Det kan vara borderline, men det måste en läkare eller psykolog avgöra. Det finns olika sorters borderlines, och det låter lite som att det skulle kunna röra sig om en utåtagerande borderline. Jag har själv "invert" borderline.

    Jag håller på och ska sova, så orkar inte skriva så mycket just nu, men skriver gärna mer imorgon. Om du undrar något om borderline kan du gärna ställa frågor till mig.

    Hursomhelst, en sak jag undrar är om du bara är på detta viset med din pojkvän, eller är du likadan mot familj och vänner? Borderliners har stor sårbarhet med kraftiga känslor, så därmed borde du (om du har borderline) ha samma problem med familj och vänner. Typ att du snabbt tolkar små signaler från andra människor och har kraftiga känslor kring det. Exempelvis upplever man att kanske en kassörska som är lite otrevlig, som att denne gjort dig en stor oförätt eller att kassörskan föraktar dig osv. Alla känslor är kraftiga, och kan skifta väldigt snabbt. Så berätta om hur det fungerar för dig med andra människor?

  • Anonym (banan)
    Anonym (...) skrev 2017-02-10 03:12:39 följande:

    Det heter ju numera som du nämnt emotionellt instabil personlighetsstörning, men eftersom jag tycker det är så långt så skriver jag borderline istället.

    Det kan vara borderline, men det måste en läkare eller psykolog avgöra. Det finns olika sorters borderlines, och det låter lite som att det skulle kunna röra sig om en utåtagerande borderline. Jag har själv "invert" borderline.

    Jag håller på och ska sova, så orkar inte skriva så mycket just nu, men skriver gärna mer imorgon. Om du undrar något om borderline kan du gärna ställa frågor till mig.

    Hursomhelst, en sak jag undrar är om du bara är på detta viset med din pojkvän, eller är du likadan mot familj och vänner? Borderliners har stor sårbarhet med kraftiga känslor, så därmed borde du (om du har borderline) ha samma problem med familj och vänner. Typ att du snabbt tolkar små signaler från andra människor och har kraftiga känslor kring det. Exempelvis upplever man att kanske en kassörska som är lite otrevlig, som att denne gjort dig en stor oförätt eller att kassörskan föraktar dig osv. Alla känslor är kraftiga, och kan skifta väldigt snabbt. Så berätta om hur det fungerar för dig med andra människor?


    Nej jag upplever inte samma sak med andra människor. Jag lever tillsammans med min pojkvän och det är honom jag är sån här mot. 
    Inte min mamma eller resten av familjen som jag träffar sällan. Inte heller mina vänner. 
    Men jag blir lätt ledsen och är väldigt känslig. Om någon säger något kritiskt till mig så kan jag blir ledsen och ibland börja gråta eller så ställer jag mig i försvar direkt. Det är så olika beroende på situation. Men jag blir aldrig aggressiv och säger aldrig elaka saker. Det är bara pojkvännen som får höra den skiten..

    Om någon är lite otrevlig och kanske lite kall mot (de kanske bara har en dålig dag) mig så kan jag dock känna oro över att jag gjort något fel, grubbla över det länge och bli ledsen och tycka att det är fel på mig och att personen hatar mig utan anledning. 
  • Anonym (Bordis)

    Det kunde varit jag som skrivit detta inlägg!!!

    Jag har borderline och jag fungerar exakt så!!!

    Enbart mot sambon precis som du.

    Jag fick vänta för länge på rätt hjälp, han orkade inte mer utan gjorde slut efter 9 år.

    Nu har han en ny och jag har gått under totalt. Varvade med snälla sms och fruktansvärt vidriga sms efter han gjort slut, där jag anklagade honom (och den nya ibland) för allt möjligt.

    Senast igår mailade jag att jag hatar honom lika mycket som han hatar mig. Sanningen är att jag aldrig har älskat någon så mycket och enligt både honom, hans familj, arbetskamrater och alla hans vänner är jag hans livs kärlek.

    Men enligt honom kunde han tyvärr inte leva med mig pga mina svängningar. "Gråter"

    Har kommit med i MBT terapi vilket är det bästa för oss med borderline eftersom man blir helt frisk, men behöver få ledigt från mitt nya jobb vilket verkar svårt så jag blir nog tvungen att tacka nej till MBT och försöka igen om 1 år......om jag ens lever då.

    Kolla in videon på youtube som heter "what borderline feels like (trigger)"

    En katt i början av videon så är det rätt. Känner du igen mycket där kan det vara en indikation på borderline.

    Men begär en utredning och sök hjälp omgående OM det är borderline du har.

    It's hell !

  • Anonym (ida)

    Jag trodde också att jag hade Borderline nyligen. Jag satt hemma, de dagar jag var ledig, och letade saker som bevisar att min sambo inte älskar mig. Hjärnan bara snurrade av alla tankar som stödde den teorin. 
    Jag kunde se att han gillat andra tjejers bilder på Facebook INNAN vi blev tillsammans, och intalade mig att hon är hans stora kärlek. Bråkade och hade mig. 
    Han gjorde slut några gånger och jag stod t.o.m med sladden till fönen runt min hals, upphängd i taket. Vet inte vad som stoppade mig. 
    Kände bara att om jag fortsätter såhär så kommer jag förstöra allt. Litade inte på mig själv. Drack även för mycket och blev värre när jag druckit.

    i November sökte jag hjälp. Fick antidepressiva som började fungera redan efter en vecka. Började även en adhd utredning. Nu är det Februari och jag har inte haft de där tankarna alls och jag är SÅÅÅ lycklig, för jag hade inte levt länge till annars.

  • Anonym (banan)
    Anonym (Bordis) skrev 2017-02-10 05:39:00 följande:

    Det kunde varit jag som skrivit detta inlägg!!!

    Jag har borderline och jag fungerar exakt så!!!

    Enbart mot sambon precis som du.

    Jag fick vänta för länge på rätt hjälp, han orkade inte mer utan gjorde slut efter 9 år.

    Nu har han en ny och jag har gått under totalt. Varvade med snälla sms och fruktansvärt vidriga sms efter han gjort slut, där jag anklagade honom (och den nya ibland) för allt möjligt.

    Senast igår mailade jag att jag hatar honom lika mycket som han hatar mig. Sanningen är att jag aldrig har älskat någon så mycket och enligt både honom, hans familj, arbetskamrater och alla hans vänner är jag hans livs kärlek.

    Men enligt honom kunde han tyvärr inte leva med mig pga mina svängningar. "Gråter"

    Har kommit med i MBT terapi vilket är det bästa för oss med borderline eftersom man blir helt frisk, men behöver få ledigt från mitt nya jobb vilket verkar svårt så jag blir nog tvungen att tacka nej till MBT och försöka igen om 1 år......om jag ens lever då.

    Kolla in videon på youtube som heter "what borderline feels like (trigger)"

    En katt i början av videon så är det rätt. Känner du igen mycket där kan det vara en indikation på borderline.

    Men begär en utredning och sök hjälp omgående OM det är borderline du har.

    It's hell !


    Vad skönt att höra att jag inte är ensam om mitt beteende..
    Jag beklagar att han lämnade dig, måste vara ett helvete. Kan inte föreställa mig hur det hade varit om min sambo lämnar mig. Bara tanken gör mig livrädd :( 
    Hoppas att du finner lycka snart igen.

    Vad skönt att du fått bra hjälp och jag håller tummarna att du blir frisk i framtiden. Det kommer ta tid men det är värt det då denna sjukdom är ett rent helvete.. 

    Tack för tipset, ska kika på den!

    Hur tog du hjälp för att få MBT? Gick du genom vc? jag är 21 år gammal och har inga bra erfarenheter från vårdcentralen då det känns som att de inte tar mig på allvar. Har bara fått mediciner utskrivna varje gång jag sökt hjälp för mina depressioner.. 
  • Anonym (banan)
    Anonym (ida) skrev 2017-02-10 07:37:06 följande:

    Jag trodde också att jag hade Borderline nyligen. Jag satt hemma, de dagar jag var ledig, och letade saker som bevisar att min sambo inte älskar mig. Hjärnan bara snurrade av alla tankar som stödde den teorin. 
    Jag kunde se att han gillat andra tjejers bilder på Facebook INNAN vi blev tillsammans, och intalade mig att hon är hans stora kärlek. Bråkade och hade mig. 
    Han gjorde slut några gånger och jag stod t.o.m med sladden till fönen runt min hals, upphängd i taket. Vet inte vad som stoppade mig. 
    Kände bara att om jag fortsätter såhär så kommer jag förstöra allt. Litade inte på mig själv. Drack även för mycket och blev värre när jag druckit.

    i November sökte jag hjälp. Fick antidepressiva som började fungera redan efter en vecka. Började även en adhd utredning. Nu är det Februari och jag har inte haft de där tankarna alls och jag är SÅÅÅ lycklig, för jag hade inte levt länge till annars.


    Jag är precis likadan! Kollar igenom hans aktivitetslogg på hans facebook och blir vansinnig över bilder på tjejer han gillat innan vi blev tillsammans. Har rensat hela hans facebook från "hot". Jag har pratat med min kille om detta idag och har bett honom byta lösenord överallt så att jag kan sluta med detta. Jag vet att detta kan trigga mig också att INTE veta vad som händer på hans sociala medier. Men jag kommer förlora honom en vacker dag om jag inte slutar kontrollera honom. 

    Jag vill att mina hjärnspöken ska försvinna. Jag vill kunna tro på min sambo när han säger att han vill vara med mig :( 

    Men vad glad jag blir! Vad är det för medicin du fått? Har du fått börja på någon form av terapi också? 
    Mediciner kan verkligen göra underverk, för stunden iaf men man måste också ta tag i det riktiga problemet för att kunna bli frisk. 

    Lycka till i fortsättningen och jag hoppas att jag en dag också kan få slippa dessa tankar och kunna få fokusera på mitt förhållande och framtiden tillsammans med honom istället :)
  • Anonym (Bordis)
    Anonym (banan) skrev 2017-02-10 15:50:36 följande:

    Vad skönt att höra att jag inte är ensam om mitt beteende..

    Jag beklagar att han lämnade dig, måste vara ett helvete. Kan inte föreställa mig hur det hade varit om min sambo lämnar mig. Bara tanken gör mig livrädd :( 

    Hoppas att du finner lycka snart igen.

    Vad skönt att du fått bra hjälp och jag håller tummarna att du blir frisk i framtiden. Det kommer ta tid men det är värt det då denna sjukdom är ett rent helvete.. 

    Tack för tipset, ska kika på den!

    Hur tog du hjälp för att få MBT? Gick du genom vc? jag är 21 år gammal och har inga bra erfarenheter från vårdcentralen då det känns som att de inte tar mig på allvar. Har bara fått mediciner utskrivna varje gång jag sökt hjälp för mina depressioner.. 


    Det är för sent för mig, mitt liv är slut!

    MBT terapin kan göra att jag inte tar livet av mig men lycklig blir jag ALDRIG MER!!!!

    Du däremot är ung och har hela livet framför dig!

    En läkare jag pratade med förstod direkt vad det rörde sig om. Gjorde utredning på 2X6 timmar och därefter MBT.

    Lycka till!
  • Anonym (banan)
    Anonym (Bordis) skrev 2017-02-10 15:57:19 följande:
    Det är för sent för mig, mitt liv är slut!

    MBT terapin kan göra att jag inte tar livet av mig men lycklig blir jag ALDRIG MER!!!!

    Du däremot är ung och har hela livet framför dig!

    En läkare jag pratade med förstod direkt vad det rörde sig om. Gjorde utredning på 2X6 timmar och därefter MBT.

    Lycka till!
    Det tror jag verkligen inte det är. Låter som att du tappat hoppet helt. :( Hoppas verkligen att du kommer må bättre snart. Hur gammal är du? 

    Vad skönt att du fick hjälp så fort!
  • Anonym (Bordis)
    Anonym (banan) skrev 2017-02-10 15:59:17 följande:

    Det tror jag verkligen inte det är. Låter som att du tappat hoppet helt. :( Hoppas verkligen att du kommer må bättre snart. Hur gammal är du? 

    Vad skönt att du fick hjälp så fort!


    Tack men jag VET att jag aldrig mer kommer må bra igen. Mina dagar går enbart ut på att försöka andas.
  • Anonym (banan)
    Anonym (Bordis) skrev 2017-02-10 16:04:50 följande:
    Tack men jag VET att jag aldrig mer kommer må bra igen. Mina dagar går enbart ut på att försöka andas.
    Vet inte vad jag ska säga.. Men jag hoppas att du snart får se ljuset i livet iaf. Alla förtjänar det
Svar på tråden Borderline? Behöver hjälp!