Borderline? Behöver hjälp!
Detta är mitt första inlägg här och jag behöver er hjälp. Jag håller på att gå sönder. Jag orkar inte med mig själv och mitt beteende längre. Jag misstänker att jag lider av Borderline, emotionell instabil personlighetsstörning.
Jag lever tillsammans med min pojkvän och jag håller på att förstöra vårt förhållande. och honom..
Jag är väldigt svartsjuk och kontrollerande. Jag bråkar ofta med honom om hans förflutna, innan han och jag blev tillsammans. Jag jämför mig med dom tjejerna och trycker ner mig själv. Jag är medveten om att jag har dåligt självförtroende och dålig självkänsla och det är något jag vill jobba med.
Men till problemet. Jag överreagerar så mycket. Vi kan börja bråka om tillexempel att en tjej la till honom på facebook och det slutar med att jag packar min väska och ska lämna honom för att han är världens sämsta människa som tar sönder mig och får mig att må psykiskt dåligt. Jag beskyller honom för allting, det är hans fel att jag är som jag är. Det är hans fel att förhållandet inte kommer fungera. Han är ful, han är värdelös och jag är med han för att ingen annan vill ha honom. Jag skrattar åt att han inte fick sina känslor besvarade förut av en annan tjej. Jag kommer lämna honom en vacker dag för en bättre kille som kan ge mig det jag behöver. Han kan inte tillfredsställa mig. Ja och så fortsätter det.
Detta är saker jag säger mitt uppe i "det svarta". Det liksom svartnar för mig och jag säger saker jag inte menar och jag minns inte alltid vad jag säger. Jag säger så hemska saker till honom för att jag ska känna mig bättre med mig själv.
När jag "vaknar upp", det kan ta flera timmar och ibland några minuter innan jag inser vad jag håller på med.
Jag lugnar ned mig och får sån ångest och såna skuldkänslor och ber om ursäkt och gråter och talar om för honom vilken fin och underbar människa han är och att jag aldrig älskat någon som jag älskar honom. Och det är sant. Allt jag säger när jag är normal menar jag, men det andra som slinker ur mig är helt sjukt. Jag förstår inte hur jag kan göra så?
Jag vill leva med honom och vi har det jättebra när jag är normal. Men vissa dagar så spårar jag ur. Jag kan vakna på ett konstigt humör och hela dagen är förstörd. Jag bara bråkar om ALLT. Kommer på nya saker att klaga på. Ibland håller jag på i flera dagar och sedan lugnar jag ned mig och det kan gå flera dagar ibland 2-3 veckor innan jag får nästa utbrott.
Detta går i perioder och just nu mår jag väldigt dåligt. Och jag tar ut det på honom. Jag vill inte vara sån här och jag och han pratar väldigt mycket om det och jag ska söka hjälp för det. Men jag har hört att det kan ta lång tid innan man får träffa en expert. Jag skulle behöva råd av er, hur ni hanterar era situationer och kom med alla tips ni kan på hur jag ska tänka när jag är arg över något för att slippa ta ut det på min pojkvän och ge honom skulden.
För jag älskar honom så mycket och vill inget annat än att vara med honom. Jag är så rädd att han ska lämna mig och därför har jag blivit kontrollerande och osäker. Och jag vet att han förmodligen kommer lämna mig om jag inte ändrar på mitt beteende. Men hur ska jag börja?
Det är första gången jag någonsin vågar prata "öppet" om detta. Trots att jag är anonym så är det jätteläskigt. Det är bara jag och min pojkvän som vet vad som sker innanför våra väggar..
Och jag behöver tips av er som har ERFARENHET. Ni som kommer in för att tala om för mig vilken hemsk människa jag är kan likaväl lämna lika fort. Jag vet om att det jag gör är FEL. Jag vet att jag har problem och jag vill ha HJÄLP. Jag försvarar absolut inte mitt beteende. Jag vet bara inte hur jag ska lära mig att hantera min ilska och mina impulser..
Vad tror ni, kan detta vara borderline? Känner ni igen er?