Inlägg från: Anonym (Ledsen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ledsen)

    Hur ska jag bemöta den väldigt dominanta biomamman?

    Är en kvinna i 30-års åldern som precis har blivit sambo med min kille sen fyra år tillbaks. Jag har inga barn sen tidigare och han har två stycken som börjar närma sig tonåren. Introducerades långt in i relationen för hans barn, relationen mellan mig och barnen är fin och respektfull. Det är inga konstigheter där, inte överhuvudtaget.

    Min sambo och mamman till barnen är väldigt goda vänner, det är givetvis bra men saker och ting börjar bli lite för mycket för mig. Mamman till barnen har en tendens till att raljera och fälla lite hånfulla kommentarer till mig när vi stöter på varann. En annan sak som börjar gå mig på nerverna är när hon närsomhelst på dygnet kan dyka upp i mitt o sambons hem bara för att hämta saker, värst var när jag stötte på henne i hallen i bara trosor klockan 23 på kvällen. Hon taggar ofta min sambo på sociala medier med nostalgibilder på dem från förr, hennes revirspink börjar störa mig väldigt mycket och jag börjar bli väldigt irriterad på min sambo som aldrig gränsar henne.

    Vet inte riktigt vad jag vill med tråden, mest få lite råd o tips på hur jag kan bemöta detta på ett konstruktivt sätt. Börjar må väldigt dåligt.

  • Svar på tråden Hur ska jag bemöta den väldigt dominanta biomamman?
  • Anonym (Ledsen)
    Dixie skrev 2017-02-12 22:02:43 följande:

    Har hon nycklar till ditt hem??

    Börja med att byta lås - utöver det kan du väl inte göra mycket - det är ju din sambo som bör markera vem han har ett förhållande med!0


    Hon tar barnens nycklar.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (bibo) skrev 2017-02-12 22:03:10 följande:

    Har du pratat med din sambo? Vad tycker han.

    Deras relation kommer/bör ändras när en partner till någon av dom kommer in i bilden.

    Samarbetet ska självklart fortsätta vara bra, men de kommer inte kunna ha det som innan.

    Att hon säger nedlåtande kommentarer om/till dig är oerhört barnsligt och dåligt av henne.


    Har sagt ifrån men han förstår inte problemet riktigt. Hon är mamma till barnen och han tror inget ont om nån o speciellt inte om henne.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (+) skrev 2017-02-12 22:04:26 följande:

    Din sambo och du ska bestämma regler för ert hem. Då kan en sån vara att hon inte bara kan dyka upp så där. Om ni ha dörren låst måste hon ringa på, som alla andra gäster. Tycker också du ska berätta för din sambo om hon fäller hånfulla kommentarer, för han kanske inte vet om det? Sen ska du ladda upp med några i samma stil tillbaka, eller helt enkelt säga åt henne att det inte är trevligt som hon håller på. Du ska definitivt inte bara stå ut med det för att de har barn ihop. 

    Din sambo måste fatta det här, annars tror jag inte det kommer hålla. 


    Jag tror att han är så van med hennes offensiva sätt, de levde ihop länge så jag märker att han inte ens reagerar på det. Tar jag upp någonting så blir han väldigt förvånad.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Stopp) skrev 2017-02-12 22:09:24 följande:
    Oj! Jag är en biomamma som många gånger tycker att bonusmammor är helt hysteriska med att "markera" mot biomammor. Papporna ska knappt ha kontakt med barnens mamma och aldrig hjälpa till osv.

    Med det sagt. Detta är oacceptabelt. Du ska inte ta detta. Förstår din kille inte det själv verkligen? Tycker liksom inte ens att du ska behöva ta en diskussion med honom om detta för det är så uppenbart. Men ge honom EN chans. Säg att du inte tycker det är okej. Lyssnar han inte direkt så lämna. Du är säkerligen värd bättre.
    Jag ska prata med honom, tyvärr så har det här endast kommit upp när jag har fått nog o blir arg. Då kommer inte mina argument fram på ett konstruktivt sätt. Men jag är nog lite för mesig, jag låter mig behandlas lite som en birollsfigur.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (asdf) skrev 2017-02-12 22:31:23 följande:
    Det är ditt hem och du har rätt att lägga veto om vem som har nycklar hem till er. Herregud din sambo borde ju fatta att du inte vill springa på främlingar hemma hos er i bara mässingen mitt i natten. Fattar han inte det så byt låsen eller separera.
    Vill inte separera, han är mannen i mitt liv och vet att han älskar mig över allt. Det här är vårt enda problem, ett rätt så stort problem. Byta lås hjälper inte eftersom hans barn måste ha nycklar hit, tror mest att det handlar om att jag behöver sätta ner foten. Jag känner mig så ledsen och kvävd av hela situationen.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Anna) skrev 2017-02-12 22:36:10 följande:
    Vad ser du hos en sådan mjäkig man?

    Du får tala allvar med honom. Säga till att det måste sluta nu. 

    Jag har alltid undrar vad som får folk att välja att bli behandlade så här..
    Det är för att vi har en väldigt bra relation annars, och det är också som så att jag och barnen fungerar ihop väldigt bra. Är inte mjäkig som person men har hållit mig ifrån att bråka just för att jag tycker så bra om alla. Avskyr inte mamman heller, tycker att hon är en fantastisk mamma. Men hon stövlar in och trampar i mitt revir och spottar på min integritet.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Anna) skrev 2017-02-12 22:46:10 följande:
    Ber om ursäkt för jag var lite brysk.

    Men ni är ju två, kan du inte prata med din man i lugn och ro om det, att du mår dåligt och är ledsen för det. Då kan ni tillsammans bestämma hur det ska vara.
    Jag har pratat med honom men jag tror inte riktigt att han förstår. Han ser henne mest som en bästa kompis o mamma som vill väl. Jag håller faktiskt med dig, han är mjäkig och jag är en mes som inte säger ifrån mer. Fast det sista blir det ändring på, börjar bli den tjugonde incidenten nu och mitt tålamod börjar ta slut.
  • Anonym (Ledsen)
    Randig skrev 2017-02-12 22:50:30 följande:

    Hade jag vart du hade jag markerat efter incidenten med att hon plötsligt stod hemma hos er kl 11 på kvällen när du springer runt i trosor. Då hade jag sagt till henne att hon måste höra av sig innan eller åtminstånde knacka på dörren! Så kan du nämna att du tyckte det kändes olustigt att stå där i trosor och att du inte vill att det ska hända igen.

    Och är hon fäller konstiga kommentarer hade jag lugnt och lite frågande frågat: Hur/vad menar du nu?
    När någon blir frågad om kommentarers egentliga innebörd blir det oftast jobbigt för personen, de vill gärna låta sina konstiga kommentarer vara just maskerade så personen som mottar det ska undra vad det egentligen betyder, låt henne inte komma undan med det.

    Sist men inte minst, sparka på din sambo att säga ifrån.


    Tar till mig av det du skriver, ska börja markera och bemöta henne rakare. Är väl så krasst att jag kuvat mig lite eftersom jag som barnlös har kommit i en hel klan med familjemedlemmar. Ska ta min sambo på det här, ska göra det rejält. Är riktigt less!
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (bästa försvar) skrev 2017-02-12 22:59:28 följande:

    är att avväpna mamman.

    Min man har två ex, ett med ett barn, de var bara tonåringar när det hände, och en med två barn från en längre och senare relation. Alla tre barnen är jättefina och bra syskon, men dessa båda kvinnor, alltså. När vi hade flyttat ihop och bott ihop ett tag och barnen trivdes. De var inte direkt elaka eller dåliga, den ena var neutral och undvikande, ganska blyg tjej och den andra var som "din". Så jag bjöd in dem i vårt liv. Jag gillade och kommenterade facebook-bilder. Små pikar och raljeranden besvarade jag med att le och bjuda på mig själv. Erkänna mina brister och skratta åt dem. När hon kom i otid för något så satte jag på kaffe och bjöd på en kopp, naken om jag hade råkat vara naken. Pratade om väder och vind och barnen och sånt. 

    Jag skapade en egen relation med henne. Den andra mamman lirkade jag också ut ur skalet, men hon behövde nog en vän på ett helt annat sätt. Nu är det vi tre som är såtaste vänner, har tjejkvällar både vuxna sådana och med döttrarna, åker på kryssningar och shoppingresor och har oss.

    Anfall är bästa försvar. Charmanfall i det här fallet


    Kill them with kindness, det är smart och jag önskar att jag också kan vara så cool. Jag jobbar på det, är väldigt glad och trevlig mot alla inklusive henne men får hon mig ur balans ändå, det stör mig något oerhört. Hon umgås i o f mest med män så det kanske handlar om att hon inte gillar kvinnor överhuvudtaget.
Svar på tråden Hur ska jag bemöta den väldigt dominanta biomamman?