Jag och min man ska skiljas. Har inte sagt det än dock.
Han kommer behöva köpa ut mig ur huset (släktgård, så den kommer han vilja behålla), hur gör man för att beräkna värdet? Tar man in en mäklare eller hur går det till? Och blir det separat i bodelningen när det kommer till sparande och dyl, eller räknas det in?
Och en lite annan fråga, när man söker lägenhet men inte har inkomst, kan de ta besparingar som försäkring på att man kan betala?
Det är lätt att hacka på TS som en gam som ska ta halva värdet bara för att hon kan. Fast hon inte förtjäntar det... egentligen... eller?
Hur kan ni skriva så utan att ha hela bilden? TS man kanske är en vettvilling till hustrumisshandlare som luratt TS på både det ena och andra. Vad vet ni? Hon kanske moralistk förtjänar att få hela gården och att det som ska köpas ut med är kaffepengar för familjen. Men det här är FL i ett nötskal. Undvik att svara på den faktiskt frågan och såga trådskaparna för dålig moral utan ens fundera på att ni inte har hela bilden.
varför har du inget jobb, TS?
gör inte som en bekants fru och nöj dig med halva värdet som det var när gården köptes eller i detta fallet ficks som gåva. Hon fick hundra tusen då de hade köpt huset billigt av hans morföräldrar, nu sitter han med ett hus värt över miljonen och han har dessutom mage att klaga på att hon tog bilen.
Har han ärvt gården har du inga pengar att hämta därifrån, så en värdering är meningslös. Det kan ju hända att de inte skött alla papper på rätt sätt och att du har juridisk rätt, men moraliskt är det fruktansvärt och du bör avstå från att stjäla hans arv.
Har han ärvt gården har du inga pengar att hämta därifrån, så en värdering är meningslös. Det kan ju hända att de inte skött alla papper på rätt sätt och att du har juridisk rätt, men moraliskt är det fruktansvärt och du bör avstå från att stjäla hans arv.
Som jag ser det kan två saker hända:
1. I gåvobrevet till maken står det att gården ska vara enskild egendom. Då ingår den inte i bodelningen och TS får inte en spänn av värdet på den vid skilsmässa.
Kravet är att gåvan (gården) gavs bort som enskild egendom när gåvan överlämnades. Man kan således inte hitta på det i efterhand (populärt försök vid bodelningstvister)
2. I gåvobrevet står inget om enskild egendom. Då ingår den i bodelning såvida det inte finns ett äktenskapförord. Men, detta äktenskapsförord måste ha skrivits under av TS för att gälla. Dessutom vara registrerat hos Skatteverket. Är TS nyfiken på vilka äktenskapsförord som finns registrerat på henne eller hennes man kan man maila Skatteverket och fråga.
Nyckeln i det hela är således gåvobrevet och vore jag TS skulle jag trots allt inte ropa hej förrän detta dyker upp. Sen kan man ju vilja skilja sig ändå av miljoner skäl som väger tyngre än pengar.
Som jag ser det kan två saker hända:
1. I gåvobrevet till maken står det att gården ska vara enskild egendom. Då ingår den inte i bodelningen och TS får inte en spänn av värdet på den vid skilsmässa.
Kravet är att gåvan (gården) gavs bort som enskild egendom när gåvan överlämnades. Man kan således inte hitta på det i efterhand (populärt försök vid bodelningstvister)
2. I gåvobrevet står inget om enskild egendom. Då ingår den i bodelning såvida det inte finns ett äktenskapförord. Men, detta äktenskapsförord måste ha skrivits under av TS för att gälla. Dessutom vara registrerat hos Skatteverket. Är TS nyfiken på vilka äktenskapsförord som finns registrerat på henne eller hennes man kan man maila Skatteverket och fråga.
Nyckeln i det hela är således gåvobrevet och vore jag TS skulle jag trots allt inte ropa hej förrän detta dyker upp. Sen kan man ju vilja skilja sig ändå av miljoner skäl som väger tyngre än pengar.
Det kan finnas ett gåvobrev. Jag skulle personligen ligga lågt med att vara så tvärsäker innan all fakta fanns på bordet, men det är jag det :).
Sen kan jag säga, med viss god insyn, att jag slutar aldrig förvåna mig hur osmarta folk är vad gäller avtal och juridik. Om man, innan varje större transaktion eller livsförändring ägnade juridiken en tanke skulle så mycket trassel och elände i efterhand kunna elimineras.
Jag tänker t ex på: sambo, giftemål, få barn, köpa lägenhet//hus, starta bolag (speciellt om kompanjon är inblandad), köpa något av värde med någon annan (t ex en tävlingshäst eller avelshund). Det handlar inte om snålhet, det handlar om att reglera hur saker och ting ska hanteras vid olika scenarios och att skydda alla inblandade från orättvisor och att händelser som man absolut INTE vill ska hända kan elimineras.
Något som stör mig oerhört är hur välmående företag i princip slaktas för att man inte har skyddat dess överlevnad på ett rimligt sätt från bittra exfruar och exmän som vill ha ut sin del. Det drabbar affärspartners, anställda och förstör flera års hårt arbete. Jag menar inte att en exfru/exman ska gå lottlös, men det regleras på smartare sätt än att denne får en orimligt stor aktiepost i något man inte deltagit i att bygga upp.
Om han fick gården i arv så behöver han inte lösa ut dej. Och att få lägenhet utan fast inkomst det är inte det enklaste oftast tar hyresvärden UC och ser då taxerad inkomst och så,
Om han fick gården i arv så behöver han inte lösa ut dej. Och att få lägenhet utan fast inkomst det är inte det enklaste oftast tar hyresvärden UC och ser då taxerad inkomst och så,