Vilket är värst - leva på bidrag eller ta oetiskt jobb?
Jag är gammal journalist men har varit borta från branschen i många år, bland annat för att vara hemma med mina barn när de var små. Hade egentligen gett upp hoppet om att komma tillbaka till branschen, men skickade en ansökan ändå till en lokaltidning. Fick komma på intervju, och det visade sig att det de erbjuder är ett jobb som i journalistbranschen anses väldigt oetiskt, om än inte olagligt. Man ska "lyfta fram" lokala företag som arbetar mot kund, t.ex. butiker, restauragner, frisörer, gym, skönhetskliniker, veterinärer - ja allt möjligt. Alltså skriva om dem i positiva ordalag. Så långt är allt gott och väl.
Men nu fick jag veta att företagarna BETALAR för att få vara i tidningen, och att det är företagaren som läser korrektur och bestämmer vad det ska stå i slutändan. Man ska alltså låtsas att man är en oberoende reporter som gör ett reportage om låt oss säga en restaurang, men i verkligheten köper restaurangägaren platsen i tidningen som vilken annonsplats som helst (fast det står inte att det är en annons) och bestämmer vad man får skriva.
Antingen tar jag det här, eller så får jag fortsätta att gå på A-kassa (avbrutet av lite timmar i en helt annan bransch, som jag inte har någon utbildning i utan får jobba i bottten på hierarkin med uppgifter som inte kräver legitimation). Vad skulle ni göra?