På väg att bli utbränd eller depression igen..?
Är 30+ och börjar i höst den sista terminen på högskola. För ca tre år sedan var jag med om en stor kris i mitt liv och tog mig snabbt upp till ytan igen. Kanske för snabbt..? För det sista året har kroppen börjat spöka igen men jag har bara kört på och levt som om inget är på tok. Den sista månaden har det dock eskalerat i smb med en långdragen arbetsuppgift med en kursare. Samarbetet är obefintligt och vi har ingen fungerande kommunikation för fem öre. Hon är snäsig och undvikande. Till saken hör att jag sedan min kris lämnade i princip hela mitt gamla, destruktiva umgänge bakom mig. Kom in på min drömutbildning och livet lekte. En tanke jag hade i början var att jag kunde skaffa nya väninnor via kursen men har ej fått någon närmare. Så nu känner jag mig ensam och lite rädd över hur jag kommer att tackla mitt kommande arbete när jag själv inte är på topp. Insomningsproblem, gråter nästan varje dag då ingen ser, magen är i onåd, känner inte så mycket aptit, är irriterad mestadels av tiden, orkeslös och oengagerad i socialt liv, glömmer saker och känner mig allmänt ur form. Vill verkligen inte ta ett studieuppehåll nu då ekonomin inte tillåter.
Någon med tankar eller idéer hur jag ska hantera denna härva?
