Bonusdotter 12år vill sova i vår säng?

Tycker att hon är för gammal för detta.

Så vad skulle du göra i den situationen?

Min son som är 11 sover alltid med oss, inget konstigt där... ser inte varför det vore ett problem? Hade min sambo haft barn från tidigare som vi bodde med hade det kunnat sova med oss också. Men kanske bekvämast om sambon sover i mitten då.

Att gå ut och tjura i husvagnen är ju helt galet. Du hade väl kunnat låta henne sova där då om hon var rädd på natten och pratat om det dagen efter? Det är väl inte så farligt att ha ett barn i sängen om man inte ens ligger bredvid? Har du nattstånd så whatever, det märker ju inte barnet om ni inte ligger bredvid varandra och du har täcke på dig.

Det beror väl på anledningen? Vi har en 11-åring här (min bonusdotter) och det händer att hon kommer ibland mitt i nätterna om hon vaknat och inte kan somna om. Det sker inte så ofta men om det gör det och hon inte kan somna fast hon försökt så får hon ligga hos oss. Då ligger pappan i mitten. När hon var några år yngre låg hon mellan oss. Inget av de andra barnen gör så, varken hans eller mina men hon är väl en orolig själ och då tycker jag inte att man bara ska vifta bort det med att "hon är så gammal".  Det sker alltmer sällan så jag är inte orolig över detta.

TS du får ta reda på mer om exakt vad som är anledningen och så får du och din sambo bestämma hur ni ska hantera det. Det är inte säkert att du har "rätt" i hur ma ska hantera det bara för att du tycker det är skönare att sova ensam med din sambo i sängen. 

Om detta inte sker speciellt ofta är det väl inget att bråka om kan jag tycka. Däremot kunde mamman gått med henne till hennes rum och testat att hon somnade (så gör min sambo), innan hon sa att hon kunde sova hos er. 

Har en son som, när han var 12, kom en enda gång och sov hos mig och då var det för att han var så väldigt ledsen över en sak som skett, så han ville prata med mig, han kunde inte somna. Sen hade vi pratat och då somnade han, hade inte hjärta att då väcka honom och be honom gå till sitt rum. Därför anser jag att man måste gå till botten med anledningen och inte dra alla barn över en kam bara för att de uppnått en viss ålder.

Hade väl varit bättre om mamman gick in o sov i dotterns rum för att visa att där inte är något att vara rädd för?

Hej igen och tack för era synpunkter på detta.

När detta nu hände så var det sent på kvällen och sovdags för samtliga, därav inte läge att ta någon diskussion med biomamman.

Min lösning då att gå ut och sova i husvagnen var väl inte helt igenomtänkt, men att jag skulle lagt mig i bonusdotterns rum tex är otänkbart då hennes rum är inpyrt med div parfymdofter mm.

Även att vi skulle sova alla 3 i våran säng funkar inte bra för mig, bonusdottern pratar väldigt mycket i sömnen och då väcker hon i alla fall mig.

Någon annan sovplats i huset finnes inte, därav tyckte jag det var enklast att jag gick ut i husvagnen för att sova.

Fortsättning följer på detta..

 

Jag skulle iaf säga, nej du får sova i din egen säng. Om det inte var en speciell situation, typ dödsfall som någon pratade om högre upp i tråden.

Och hur VET du att det inte är en speciell situation?

Det kan ha hänt ngt i skolan, bland kompisarna. Hon kanske utsatts för mobbning eller ngt värre. Killen/tjejen hon är kär i kanske blivit blivit ihop med ngn. Bästa kompisen kanske sagt ngt taskigt? Hon kansje är orolig för mens, sexualitet, prov i skolan osv..

Allt detta kan ta gigantiska proportioner men är inte alltid ngt man berättar om för föräldrarna..