Hemmafru: För och nackdelar?

Jag betvivlar inte att det finns poänger med att leva som hemmafru. Mindre stress t ex.

Personligen kan jag dock inte förlika mig med den ekonomiska osäkerhet det innebär, såvida man inte har stora tillgångar och besparingar. Huvudinkomsttagaren kan få problem på jobbet, bli sjuk eller helt enkelt tröttna på att vara family provider eller hitta en ny partner. Många hemmafruar verkar stoppa huvudet i sanden och säger att det löser jag då. Arbetsmarknaden skriker efter högutbildade. På varje lågkvalificerat jobb är det precis tvärtom. Hundratals sökande. Sen tror jag att pensionssparandet som ska till för att kompensera för många års frånvaro på arbetsmarknaden underskattas grovt.

Även om man har ett teamwork i familjen så har den som har pengar makt att styra sitt liv i någon riktning. Den riktning man själv väljer.

Kanske är jag överdrivet nojig och präglad av min mamma som alltid sa att man inte ska sätta sig i beroendeställning. Vad vet jag :)

Det går inte att "dela på pension". Det går att föra över del av premiepensionen men det är en piss i Siljan. Är mannen höginkomsttagare får han generös tjänstepension plus om extra avsättningar görs för hans del är det mycket fördelaktigare att göra det som tjänstepension än spara privat. Tjänstepension ingår INTE i en bodelning. Och det går inte att betala in tjänstepension för någon som inte jobbar där ((hemmafrun).

Det gäller således att spara med skattade pengar åt den som är hemma, med äktenskapsförord att det är enskild egendom. Och att det prioriteras när det ställs mot att ett av barnen vill dra iväg på ett high school år eller college i USA. Bara som exempel.

Har det någonsin varit så?

Finansminister Magdalena Andersson stod i TV för ett par månader sedan och uttryckte starkt sitt ogillande mot invandrande kvinnor från Afghanistan vars tradition säger arr de ska bli hemmafruar när de gifter sig. I Sverige jobbar man och bidrar till det gemensamma. Både med sin insats och det man betalar inkomstskatt.

KD är väl det parti som har family values högst på listan men spontant känns det mest som diskussionen på det stora hela handlar om än fler pappamånader och bonus om man delar på f-ledighet.

Sambeskattningen togs bort redan på 1970-talet för att göra det mer lönsamt för kvinnor att jobba. Lobbyn för hemarbetande har nog en rejäl uppförsbacke i dagsläget.

Nja... Det är mycket som ska finansieras via kollektivet som även hemmafruar behöver och nyttjar. Dess familjer använder inte förskoleplatser till sina barn och det är en stor post. Men det finns annat som:

- subventionerad kollektivtrafik

- infrastruktur som vägar, belysning och tågräls

-,riksdag regering departement m.m för att upprätthålla demokrati och få genomarbetade lagförslag mm

- mängder av statliga myndigheter som polis, djurskydd och gud vet allt

- på kommunal nivå, subventionerade badhus, stöd till föreningar, brandkår i beredskap m.m

- sjukvård

- domstolar och rättsväsende

- skola, allt från grundskola till universitet

- försäkringsskydd via f-penning, sjukpenning etc

Jag orkar inte rabbla mer det finns lättillgänglig info att få tag på vad staten, landsting och kommuner gör med våra skattepengar. Sen om dessa skattepengar förvaltas rätt kan man diskutera till dödedagar. Jag orkar inte just nu, det börjar bli sent :)

Många hemmafruar anser att familjen tillsammans betalar så mycket skatt att de inte behöver bry sig om ovanstående. På den punkten håller jag inte med. Här ska alla bidra på individnivå i någon form. Så här är vi troligtvis inte överens :)

Ok, hur ska ovanstående finansieras då? Jag är seriöst intresserad av alternativa modeller :)

Jag försöker föra en diskussion i god ton och det är väldigt onödigt att *ta sig för pannan*. Hemmafruar nyttjar alla förmåner ändå så vad är problemet? Ingen jävel är tvingad att ha en inkomst för att gå till akuten.

Nu skiter jag i den här diskussionen, jag gillar inte din ton och jag har vettigare saker att göra. God natt!