Ni som varit otrogna men blivir avslöjade

Manipulation är ett verktyg. Lika positivt eller negativt som en hammare. Folk gillar att bli manipulerade. Det de inte gillar är att förstå att de blivit manipulerade. Därför det är en konst man måste bemästra. Du har aldrig funderat över varför du köper de varor du köper?

Om de krävs en pudel för att hålla ihop familjen så får de vara så.

Mmm fart ett verktyg kan användas i olika syften, eller hur?

Manipulation är ett verktyg man oftast anväder för att kringgå människors fria vilja, när man vill få dem att göra eller gå med på saker som sammanfaller med det man själv vill.

Manipulation är egoistens verktyg, manipulation är det verktyg som människor som inte respekterar andra människors vilja använder. Så jag förstår att du gillar den

Jag blev påkommen (hade "bara" en fling dock) och avslutade relationen strax efter det. Relationen var ju dålig, annars hade jag aldrig flingat med en annan man. Jag förstår inte varför den otrogne vill vara kvar i en uppenbart dålig relation. Eller den bedragna för den delen.

Jag blev påkommen många gånger i min ungdom när jag hade fasta älskarinnor, smusslade med telefoner osv. Nu har jag dock listat ut hur man kan vara otrogen utan någon som helst risk. Prostituerade! Inga spår, inget tjafs.

Förmodligen för att alla inte är otrogna pga en dålig relation, många är otrogna bara för att få variation, spänning, etc. Har man barn är man inte alltid sugen på att ge upp halva sitt umgänge med dem med en gång för att den andre föräldern klantat sig. Eller rättare sagt, det är inte ett lätt beslut så många drar ut på det in i det sista, eller ger sin partner en andra chans för ungarnas skull

Min fru som varit otrogen kommer aldrig att bli förlåten av mig för det hon gjort. Hon kommer heller aldrig att få samma respekt som tidigare.
Tilliten finns på nåt konstigt sätt kvar fast på ett annat sätt. Ingenting hon gör i framtiden kommer att göra lika ont igen och ingenting kommer heller att förvåna mig. Man är ärrad för livet.
Min kvinna skriver inte här vad jag vet men om hon gjort det så skulle det se ut ungefär såhär:

Jag ångrar så mycket att jag svek min man och sårade honom så djupt som jag gjorde. Jag kan aldrig ta tillbaka det jag gjort men jag vill ägna resten av mitt liv för att försöka få min man att älska mig och se på mig på samma sätt igen.

ja den var långvarig! 7 månader med min bästa kompis!
Tyvärr fick jag inte veta det då, eller ens nåt år senare. ( fast jag misstänkte att nåt var galet men kunde inte tro det)
Det kom fram 11 år senare och då hade vi gift oss och skaffat tre barn.

Sedan har hon gjort mer eller mindre andra mindre smickrande saker mot mig dessa år som att söka uppmärksamhet bland killar på dansgolvet, stått och tryckt sig med röven och fittan på dansgolvet och säkert många andra saker som hänt när inte jag varit med. Jag föredrar att inte veta faktiskt.

kommer som sagt inte att förlåta trots att hon nu två år efter erkännandet är en totalt annan människa. Hatar henne och föraktar henne ändå.
Jag skall själv strax iväg på en resa till ett ställe och då är det min tur! Jag längtar! Hon vet nog om det men har sagt att det är ok att jag är med andra bara jag stannar hos henne och försöker förlåta.

Jag skiter i vilket. Livet är förstört i alla fall.
Hoppas man dör snart så man slipper vara med om mer svek och förnedrelse.

Jag är i ungefär samma situation som du, har fått veta att min man varit otrogen fast i vårt fall hände det relativt nyligen. Han har också sagt att jag har rätt att vara med någon annan. Känner som du, livet är förstört ändå oavsett hur det går nu, jag kan inte stanna hos ett otroget svin men vill inte leva ensam heller. Eller träffa någon ny för den delen, aldrig i helvete att jag utsätter mig för risken att drabbas av något sådant igen. Jag är inte ens 40 och känner att mitt liv är över på grund av att det jävla aset inte kunde behålla kuken i byxorna. 

Vet hur det känns när man är mitt i skiten, men sanningen är att man läker med tiden under förutsättning att man ger sig själv en chans att göra det och lämnar skiten bakom sig. Tyvärr är du den enda som kan ta dig ur skiten, ingen annan kan göra det år dig om du inte själv vill. Så länge du är mer rädd att leva ensam än att leva kvar i ett skitförhållande med en skitpartner så kommer du aldrig komma ur det och kommer fortsätta må som du gör.

Du är inte ens 40, dvs du har 40 år till kvar av ditt liv, något som du slänger bort för en skithög som inte kan tänka längre än sin kuk och pga rädsla för att lämna. Är inte det ganska irrationellt?

Nä det är ju inte så lätt att lämna som alla tycks tro. Speciellt när man har barn och kåk och ett helt jävla liv tillsammans. För oss har det nu gått över två år sedan hon erkände. Livet är helt annorlunda. Bättre på många sätt. Jag säger vad jag tycker och tänker nu och det är skönt att det inte finns några lögner.
Jag tror ärligt på henne när hon säger att hon aldrig kommer att göra om det och att hon är en helt annan person!

Tyvärr tar det inte bort min smärta. I 11 jävla år har hon gått med detta inom sig som ingenting! Hon har stulit min vilja och min rätt till ett eget val p ga egoism.
Jag skulle aldrig någonsin ( i vårt tidigare liv) kunna göra något sådant respektlöst mot henne! Fan blir man kär i en annan så talar man väl för fan om det för den man lever med? Det handlar om vanligt jävla hyfs! Man står väl för det man gör?

Men, det positiva i det hela är ju i allafall för dig att du nyss fått reda på det. Det avundas jag dig för. Vad du än beslutar dig för så slipper du kasta bort flera jävla år på att vara en pajas som inte visste nåt.