Bf juli 2018

Min graviditet slutade i missfall :,(0 så jag hoppar ur denna gruppen. Lycka till er alla andra! Kram

Ja men dom har varit ganska lätta. Missfallen jag fick var i v 11 och 9 så är så nojjig nu att detta ska va ett igen.

Jaså? Nä mina har försvunnit helt, haft jätteont i brösten och trött 24/7 och nu ingenting. Har svårt att sova på nätterna nu igen och jag känner ingenting i brösten längre.

Ja det förstår jag, gjorde du ett vul pga av något eller oro? Närmsta vul vi har är 16 mil bort så det känns så onödigt om man åker dit och sen visar det sig att det bara är nojjor

Hej brudar.

Har följt tråden men inte gett mig till känna förrän nu :) Är beräknad 8e juli så är i vecka 9 (8+2) idag. Första barnet, gjorde IVF och lyckades på första försöket, så häftigt och härligt men känns ibland lite för bra för att vara sant att det ska gå vägen på första. Såg hjärtat på den lilla i vecka 6+2. Har inte haft så mycket symptom, hade ömma hårdare bröst inledningsvis, lite som mensvärk stundtals och sedan var jag illamående under vecka 7 och 8, men sen helt plötsligt var det som att det gav sig av. Oroande såklart. Målar fan på väggen och blir sjukt orolig för MA... Hehehe. Är och känner mig som vanligt nu, absolut ingenting med brösten eller uppblåst mage som andra vittnar om. Kanske bara hormonerna stabiliserats och kroppen vant sig hoppas jag. Min mage är som den brukar, "platt", kan förmodligen bero på att livmodern är bakåtlutad men om livmodern växer så borde den väl ändå snart ge sig till känna på något sätt...? Som ni hör finns lite tankar och oro.

Önskar alla lycka till!

Jag är inte så förtjust i att färga håret under graviditeten med tanke på kemikalierna.

Någon som vet hur det är med silverschampo? Utsätts jag för mer kemikalier då än vid ?vanligt? schampo?

Hej brudar.

Har följt tråden men inte gett mig till känna förrän nu :) Är beräknad 8e juli så är i vecka 9 (8+2) idag. Första barnet, gjorde IVF och lyckades på första försöket, så häftigt och härligt men känns ibland lite för bra för att vara sant att det ska gå vägen på första. Såg hjärtat på den lilla i vecka 6+2. Har inte haft så mycket symptom, hade ömma hårdare bröst inledningsvis, lite som mensvärk stundtals och sedan var jag illamående under vecka 7 och 8, men sen helt plötsligt var det som att det gav sig av. Oroande såklart. Målar fan på väggen och blir sjukt orolig för MA... Hehehe. Är och känner mig som vanligt nu, absolut ingenting med brösten eller uppblåst mage som andra vittnar om. Kanske bara hormonerna stabiliserats och kroppen vant sig hoppas jag. Min mage är som den brukar, "platt", kan förmodligen bero på att livmodern är bakåtlutad men om livmodern växer så borde den väl ändå snart ge sig till känna på något sätt...? Som ni hör finns lite tankar och oro.

Önskar alla lycka till!