Hur gör ni?

Jag har själv haft problem med mat som barn och tvingar därför aldrig barnen att äta upp allt på tallriken. Oftast äter de upp ändå Att koppla matintag till en belöning (godis) tycker jag är generalfel då det signalerar att man MÅSTE äta även om man själv känner att man inte behöver.

Däremot är jag tydlig med att man mår dåligt av att enbart äta godis, så man måste ha ätit mat innan man äter godis, men jag tror på att man ska äta så mycket som man känner att kroppen behöver och inte mer bara för att det råkar ligga på tallriken.

Eftersom barnen bara fått godis på lördagar, så har de fått sitt godis oavsett hur mycket mat de ätit eller hur bråkiga de varit. De har fått godiset på dagtid, så vad de sedan ätit till middag har inte spelat någon roll.

Jag tycker att hot och mutor kan vara okej till viss del i barnuppfostran, men absolut INTE i samband med mat. Hamnar man i en sits där barnet inte vill äta då det vet att det finns godis finns det många andra alternativ. Ge aldrig barnet godis just efter middagen, exempelvis.

Tog ni reda på varför han inte åt maten?

Vi har aldrig haft maten som maktmedel hemma hos oss, är uppvuxen med detta och det har lett till att jag inte ser mat som något trevligt och mysigt, utan ofta ett nödvändigt ont.

Och vet du, ibland har man ingen aptit och ibland kan även ens favoritmat växa i munnen. Och jag misstänker att, som andra skrivit, att det är knappast sådana mängder som gör att godiset kan ersätta en måltid.

Gör det inte till en strid, för det är en strid du aldrig kommer att vinna.

Barn som vuxna (speciellt barn) har en sak som man alltid kan styra över, det som kommer in i kroppen och det som lämnar kroppen.

Dvs mat och toavanor är något man aldrig bör strida om

Ok, så han var inte hungrig, men lite sugen på godis. Lördagar ska hållas trevliga och roliga!