Har vi gjort allt nu?!

Jag vet inte...har fått liknande resultat
tre stimuleringar, två äp, ett ägg tillbaka en gång av de tre stimuleringarna.

Har en son som är fyra och han älskar andras småsyskon och vill ha en egen lillebror. men jag kommer inte kunna ge honom det och det gör mig så besviken och ledsen. Jag tror att det alltid kommer att vara en sorg men jag hoppas att det iafall gör lite mindre ont med åren....

Försök tre skedde för någon månad sedan. Så jag kan ju egentligen inte sia om framtiden ;) Men jag har en vän som kom in i klimakteriet vid 32 års ålder och hon kan ff vara ledsen flera år efteråt. 
Jag tycker att vi är helt normala även om jag förstår din beskrivning av att gå runt i en bubbla... Jag söker just nu jobb som en galning- behöver liksom få ett nytt sammanhang att fokusera på. Förhoppningsvis hjälper det lite grann.

Ännu jobbigare är det att vi har "ett försök kvar" på det tre-pack vi köpte på kliniken. Vår läkare övertalade oss att göra ytterligare ett försök. Trots bara 5 % chans att bli gravida så kan jag ju inte låta bli att känna lite hopp. Samtidigt blir jag frustrerad och önskar att skiten skulle vara över. Ja det är rätt mycket känslor!! 

Mitt nästa steg är att prata med en terapeut. Jag ser detta som den största livskrisen jag har gått igenom hitintills.

Jag tror hon fick ta prover och då kom de fram till att hon var i klimakteriet. Men det är inte säkert att du är det. Jag är inte det trots mina ynka 5%

Yttepytte liten chans. Och jag kommer fortsätta att hoppas och se spökstreck ????