Forum Far/morförälder - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Har problem med svärmor!!

    Fre 1 dec 2017 08:10 Läst 4601 gånger Totalt 13 svar
    Fre 1 dec 2017 08:10

    Okej, när jag först träffade min svärmor så var hon jättefin! Hon lyssnade på mina problem och jag kände stöd. MEN! Jag blev efter en kort tid gravid och då började dom konstiga sakerna hända.

    Hon kunde då och då börja förhöra mig, skriker du åt barn? Är du en lugn och harmonisk person? Etc..

    Lite udda tänkte jag men okej.

    Sen föddes min fina dotter och de var då hon började trycka på mina nerver!

    Hon är väldigt intensiv med mitt barn när dom ses, hon ignorerade mig i 2 timmar ( trots att jag försökte prata med henne) för att kolla på barnet. Flyttade jag på barnet hoppade hon efter.

    Hon ville att mitt barn skulle börja sova hos henne ( hon är 3 månader) när jag sa nej började hon käfta emot och sa att jag ändå inte ammade så de spelade ingen roll var hon sov.

    Min mormor gjorde en jättefin filt till mitt barn. Hon hade den på sig i vagnen när jag träffade svärmor och de hon sa var : har du bara den där trasan att mysa med.

    Hon säger att jag ska vara ärlig men dom gånger jag sagt ifrån tar hon på sig offerkoftan och det blir mitt fel.

    Det finns så mycket mer!! Men poängen är att jag inte längre trivs med henne och jag vet inte hur jag ska tackla detta. Har försökt blunda, ärlighet ja allt! Men sambo har med pratat med henne.

    Så vad finns de kvar att göra?

  • Fre 1 dec 2017 08:26 #1

    Det är ditt barn!! Du får sätta stop för det du stör dig på, om min svärmor sa det om filten hade jag svarat så till henne, den trasa är det finaste jag vet och ja det är jag som bestämmer vad hon ska ha på sig , du ska vara ärlig , bry dig inte vad hon säger för så är det typisk en svärmor gör trampa när en svärdotter , min svärmor var likadan men jag till slut lyckades förklara att det är mitt barn och hennes barnbarn, klart när hon är tre månader att hon ska vara nära dig , bebis behöver din närhet och kärlek!!! Lycka till!

  • Anonym (mmm)
    Visa endast
    Fre 1 dec 2017 08:28 #2

    Räcker de inte att pappan har pratat med henne får ni vara hårdare/tuffare.

    Sen är det så att man väljer själv hur mkt man orkar träffa släkten. 

  • Fre 1 dec 2017 08:32 #3

    Ta lite avstånd från henne ett tag så kanske hon kommer över det värsta av bebis hysterin?

    Frågar hon är det bara att vara ärlig och säga att du inte känner dig hörd och respekterad i relationen

  • Fre 1 dec 2017 08:44 #4

    Vi har pratat med henne om de flertal gånger men den där satans offerkoftan hon gillar att ta på sig gör de svårt att få henne att inse att vi menar allvar! Men jag har slutat bjuda över henne helt och hållet och är hon här hemma tar jag avstånd från henne men säger skarpt ifrån när de kommer till min bebis och hon vill vara där och pilla och plocka.

  • Anonym (Undra­r)
    Visa endast
    Fre 1 dec 2017 08:48 #5

    Du skriver i din ts att du berättade om dina problem och kände stöd.

    Är det stora problem du har, så kanske hon känner oro för ditt barn?

  • Anonym (nn)
    Visa endast
    Fre 1 dec 2017 10:11 #6

    Bra att du säger ifrån ts, inte alla vågar det. Bra också att din sambo säger ifrån. Ni är alltså överens du och din sambo, det är det viktigaste i denna situation.
    Hon lyssnar inte när ni säger ifrån, då måste man visa i handling. Du säger ju ifrån så det är en bra början.
    Sedan att skapa lite mer luft mellan er och svärmor. Låt din man ha ansvaret för kontakten med svärmor, såväl sms/telefon osv.
    Träffa bara svärmor när din sambo är med. Då kan du gå och göra annat med baby och din man har ansvar för svärmor.
    Lås dörren när du byter blöja om du vill. Vill du vara ifred när du ammar går du undan och din man får underhålla svärmor.
    Ha ingen kompisrelation med svärmor och släpp inte in henne på Facebook eller liknande.
    Din man kan träffa svärmor utan dig ibland.
    Kämpa dig inte blå för att försöka få en nära relation. Tänk på henne som en bekant till familjen, hon ska inte vara i er familj. distansera dig lite.
    Hon verkar varken trevlig elelr särskilt mogen.

  • Anonym (nn)
    Visa endast
    Fre 1 dec 2017 10:13 #7

    Ha babyn i en sele/babybjörn när du tycker svärmor är för påträngande

  • Fre 1 dec 2017 15:03 #8

    Hej!

    Vad tråkigt att det är så med din svärmor. Däremot är det ju superbra att du inte har några problem med din partner i det här. 

    Eftersom hans mamma INTE bor hos er, och din partner INTE stöttar henne på bekostnad av dig och er familj, så är problemet alltså begränsat.

    (Jag skriver det för att det kan hjälpa att ha perspektiv.)

    Det låter inte som att det är en bra idé för dig att ge din svärmor förtroenden, som inre tankar och känslor, eftersom hon uppenbarligen är fel person att stötta dig. Oavsett om hon bara spelade ett spel tidigare, ELLER verkligen på något plan har brytt sig om dig, så tycker jag inte att du verkar känna dig så värst älskad av henne just nu. För att skydda ditt eget hjärta så är det då bättre att du inte engagerar dig känslomässigt i er relation. Kanske ska du ta ett steg tillbaka och se på henne mer som man ser på en arbetskollega. Någon som du behöver ha en relation med och träffa regelbundet, och där ni båda har er roll, som bygger någonting (en familj och släkt) som ni ska samarbeta kring. Då kan du släppa ditt ego i det hela.

    Det är uppenbart att ditt barns farmor är jättekär i sitt barnbarn, så kär att hon inte kan slita blicken ifrån den lilla dyrgripen. Det tycker jag är fint, och mycket lyckosamt. Tänk på alternativet, att ditt barn inte skulle vara älskat. När jag fick barn så fick också det barnet helt lyriska mor- och farföräldrar. Jag tror att särskilt min pappa är som du beskriver, icke kontaktbar när jag försöker visa att även jag finns i rummet. Det är BARA bebisen som räknas! Ett barn är fött, och det är någonting oerhört... 

    Oavsett allt annat, så är barnet JÄTTEVIKTIGT för din farmor, kanske möjligen troligen det allra allra viktigaste i hennes liv, själ och hjärta. Hon tänker nog på sitt lilla barnbarn jämt, med en längtan och värme inom sig. När hon väl får träffa sitt lilla barnbarn, så vet hon nog knappt till sig. Hon verkar inte ens kunna förställa sig och fejka att någon eller någonting annat runt omkring barnbarnet är viktigt för henne JUST DÅ I DET ÖGONBLICKET.

    Så igen -- det är bara att glädjas för din lille sons eller dotters skull. 

    Självklart ska inte en 3-månaders bebis sova över någonstans utan sina föräldrar. Där får du vackert sätta en gräns, att nästa gång din svärmor tar upp det kan du ju säga att

    "Jag vet att du älskar X jättemycket, och att du knappt kan bärga dig att som farmor få rå om henom, men just nu är X alldeles för liten. När X är (ålder) så ska hen SÅKLART få sova över hos dig, och jag hoppas att ni också kommer att (aktiviteter, hemmamys) tillsammans. Jag är SÅ GLAD att X har en så bra farmor som älskar henom. Jag förstår din iver, för det märks att X har stulit ditt hjärta. X är världens finaste bebis -- inte sant?"

    Det du kan göra är att prata mycket med din svärmor om ett framtidsscenario där hon och ditt barn har en stark och varm relation, och där hon på ett helt självklart sätt är inkluderad i ditt barns liv -- så att hon vet att du tänker så...

    Ofta finns det nog en oro från farmödrars sida, att de inte ska få bygga en så stark relation tillsammans med sina barnbarn som de vill -- och det kan göra dem hispiga.

    Vad gäller din svärmors elaka uttalanden, så går det inte att i ett kort inlägg utläsa vad de beror på. Det smidigaste just nu kan vara att bara ignorera det. Skulle det däremot bli värre, och börja gå ut på ett orimligt sätt över folk i hennes omgivning, då får man ta det därifrån.

    Grattis förresten till bebisen, som är centrum för så mycket turbulent kärlek! Så länge det är att alla slåss om vem som ska få ha guldklimpen mest, så är det ett kärt bekymmer i vår skapares ögon sett... 

    Vad bättre finns det egentligen i livet att vara girig över?

    Ett varmt lycka till -- till dig, din partner, barnet och barnets mor- och farföräldrar! Må ni alla få en trevlig första jul sedan bebisen kom till er!

     

  • Anonym (nn)
    Visa endast
    Ons 24 jan 2018 18:56 #9
    Josefinlalla skrev 2017-12-01 08:10:09 följande:

    Okej, när jag först träffade min svärmor så var hon jättefin! Hon lyssnade på mina problem och jag kände stöd. MEN! Jag blev efter en kort tid gravid och då började dom konstiga sakerna hända.

    Hon kunde då och då börja förhöra mig, skriker du åt barn? Är du en lugn och harmonisk person? Etc..

    Lite udda tänkte jag men okej.

    Sen föddes min fina dotter och de var då hon började trycka på mina nerver!

    Hon är väldigt intensiv med mitt barn när dom ses, hon ignorerade mig i 2 timmar ( trots att jag försökte prata med henne) för att kolla på barnet. Flyttade jag på barnet hoppade hon efter.

    Hon ville att mitt barn skulle börja sova hos henne ( hon är 3 månader) när jag sa nej började hon käfta emot och sa att jag ändå inte ammade så de spelade ingen roll var hon sov.

    Min mormor gjorde en jättefin filt till mitt barn. Hon hade den på sig i vagnen när jag träffade svärmor och de hon sa var : har du bara den där trasan att mysa med.

    Hon säger att jag ska vara ärlig men dom gånger jag sagt ifrån tar hon på sig offerkoftan och det blir mitt fel.

    Det finns så mycket mer!! Men poängen är att jag inte längre trivs med henne och jag vet inte hur jag ska tackla detta. Har försökt blunda, ärlighet ja allt! Men sambo har med pratat med henne.

    Så vad finns de kvar att göra?


    Hur går det ts?
  • Mån 5 feb 2018 11:26 #10

    Det går inge vidare! Nu har kommentarer som att jag har svårt att släppa ifrån mig mitt barn och liknande börjat hagla in! Varje gång jag har träffat henne så får jag sedan höra av min sambo vad hon har sagt om hon inte då sagt de till mitt ansikte!!

    Blir så trött och vill bara undvika henne!

  • Anonym (nn)
    Visa endast
    Mån 5 feb 2018 14:19 #11
    Josefinlalla skrev 2018-02-05 11:26:24 följande:

    Det går inge vidare! Nu har kommentarer som att jag har svårt att släppa ifrån mig mitt barn och liknande börjat hagla in! Varje gång jag har träffat henne så får jag sedan höra av min sambo vad hon har sagt om hon inte då sagt de till mitt ansikte!!

    Blir så trött och vill bara undvika henne!


    Mycket tråkigt att höra. Om jag får ge något råd är det: Om du och sambon är överens om att svärmor inte bestämmer över er så tycker jag att du kan låta det svärmor säger gå in genom ena örat och ut genom det andra.
    Om ´du och din sambo inte är överens och detta orsakar gräl mellan er två tycker jag att ni ska ta hjälp av familjerådgivning. Där får ni hjälp att handskas med denna typ av problem.
  • Anonym (mmm)
    Visa endast
    Mån 5 feb 2018 14:24 #12
    Josefinlalla skrev 2018-02-05 11:26:24 följande:

    Det går inge vidare! Nu har kommentarer som att jag har svårt att släppa ifrån mig mitt barn och liknande börjat hagla in! Varje gång jag har träffat henne så får jag sedan höra av min sambo vad hon har sagt om hon inte då sagt de till mitt ansikte!!

    Blir så trött och vill bara undvika henne!


    Vad säger han till henne då, om du inte är med? Ryter han ifrån? han kan säga "mamma, om du ska snacka skit om kvinnan jag älskar så tänker jag gå härifrån!"
  • Anonym (nn)
    Visa endast
    Mån 19 apr 22:22 #13
    Josefinlalla skrev 2017-12-01 08:10:09 följande:

    Okej, när jag först träffade min svärmor så var hon jättefin! Hon lyssnade på mina problem och jag kände stöd. MEN! Jag blev efter en kort tid gravid och då började dom konstiga sakerna hända.

    Hon kunde då och då börja förhöra mig, skriker du åt barn? Är du en lugn och harmonisk person? Etc..

    Lite udda tänkte jag men okej.

    Sen föddes min fina dotter och de var då hon började trycka på mina nerver!

    Hon är väldigt intensiv med mitt barn när dom ses, hon ignorerade mig i 2 timmar ( trots att jag försökte prata med henne) för att kolla på barnet. Flyttade jag på barnet hoppade hon efter.

    Hon ville att mitt barn skulle börja sova hos henne ( hon är 3 månader) när jag sa nej började hon käfta emot och sa att jag ändå inte ammade så de spelade ingen roll var hon sov.

    Min mormor gjorde en jättefin filt till mitt barn. Hon hade den på sig i vagnen när jag träffade svärmor och de hon sa var : har du bara den där trasan att mysa med.

    Hon säger att jag ska vara ärlig men dom gånger jag sagt ifrån tar hon på sig offerkoftan och det blir mitt fel.

    Det finns så mycket mer!! Men poängen är att jag inte längre trivs med henne och jag vet inte hur jag ska tackla detta. Har försökt blunda, ärlighet ja allt! Men sambo har med pratat med henne.

    Så vad finns de kvar att göra?


    Ts, hur gick det med svärmor?
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll