Inlägg från: KlunsSmurfen |Visa alla inlägg
  • KlunsSmurfen

    Min kille slog mig igår

    Anonym (chockad) skrev 2018-01-17 21:15:54 följande:
    Okej tack så mycket för all info. Jag har nog ändå hyfsad koll, dom länkar som jag har läst hittills i tråden beskriver ju hans beteende, så jag är faktiskt medveten om att det stämmer in på honom. Jag vet bara inte i vilken grad det är, om det är slumpen att det är så likt eller om han faktiskt har nån typ av störning. Alternativt att det är hans adhd som ställer till det.

    Jag kommer aldrig kunna ställa en diagnos att han är narcissist eller psykopat hur mycket jag än läser, jag har inte dom kunskaperna och jag tycker den tanken är hemsk. Däremot vet jag att risken kanske finns, och även om det inte är något sådant det handlar om så är det fortfarande inte normalt eller på något sätt okej det han gör eller säger. Men förmodligen kanske det är så. Men det räcker nästan att veta att risken finns att det kan vara så, det är tillräckligt skrämmande.
    "Alternativt att det är hans adhd som ställer till det."
    Om han har så kan det vara det som ställer till det i grund och botten men en del av det har ju med hans personlighet att göra.

    Har det gått för långt kan han sakna viljan att skärpa till sig.
    ADHD kan spåra ur helt under uppväxten
    ADHD -> trotssyndrom/uppförandestörning -> antisocial personlighetsstörning (flest män) eller borderline (flest kvinnor).
    www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/adhd_slutrapport.pdf

    Man behöver inte ha en personlighetsstörning för att vara helt dum i huvudet.
    Man blir inte narcissist eller sociopat hur som helst.

    ADHD och depression hänger ihop.
    www.angest-stockholm.se/wp-content/uploads/2013/01/Manlig-depression.pdf
    www.dn.se/insidan/varden-missar-deprimerade-man/

    Fråga hans ex om deras förhållande. Det kan finnas samma mönster.

    "Jag kommer aldrig kunna ställa en diagnos att han är narcissist eller psykopat hur mycket jag än läser"
    Det omöjligt för en närstående att sätta diagnos om man inte är väldigt insatt, har kunskaperna och erfarenhet om det inte är extremt.
    Det verkar finnas en självutnämnd expert i tråden som inbillar sig att hon kan det baserat på några inlägg och verkar utgå från att det är bara de med en personlighetsstörning som misshandlar.
    Det finns ingen i tråden som kan sätta en diagnos baserat på det du har skrivit.

    Ta till dej av de två första minuterna, det är som som är viktigast.
    Han har också några bra poänger mellan 4.50 - 7.00, 9.55-10.00, 30.00






    2.58 & 4.27




    En psykopat kan inte känna empati (vissa kan slå på och av) eller skam, det kopplar inte i hjärnan, de ser människor som objekt.
    Psykopati och sociopati går under samma diagnos antisocial personlighetsstörning.

    www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/psykopati





    Psychopath Documentary













    www.selfgrowth.com/articles/The_Somatic_and_the_Cerebral_Narcissist.html
    www.healthyplace.com/personality-disorders/malignant-self-love/the-discontinuous-narcissist-narcissism-and-dissociation/




    Narcissistisk psykopat.




    Anonym (chockad) skrev 2018-01-19 06:06:03 följande:
    Hur sjukt det än låter så var det mitt initiativ.. han började kyssa mig men jag tog det steget längre av en väldigt oklar anledning. Det där skäms jag verkligen över och någon skrev i tråden att tjejer tänder på våldsamma killar men så är det verkligen inte. Att jag var full är ju inte en förklaring men jag får skylla på det. Så jag tror mest han blev väldigt förvånad över min respons och dubbla signaler.
    Grannon pratar om det i början
    Why do Women Get Back with Abusive Men "Trauma Bonding"




    "Trauma Bonding" kan skapa ett beroende.
    Traumatic bonding occurs as the result of ongoing cycles of abuse in which the intermittent reinforcement of reward and punishment creates powerful emotional bonds that are resistant to change

    en.wikipedia.org/wiki/Traumatic_bonding
  • KlunsSmurfen
    Anonym (chockad) skrev 2018-01-19 11:04:48 följande:
    Ja, men hur vet man om det är frågan om cycle of abuse eller om det i själva verket kanske är ADHD som är orsaken till hans återkommande beteende? Jag menar då om slaget bara skedde av ren impulsivitet och att det inte ingår i någon spelplan och att han kanske isåfall skulle bli helt förändrad av att prova medicinering. Jag har ju läst att det kan göra underverk för människor och att man kan må mycket bättre och få kontroll på saker som t.ex impulsivitet, sömnproblem, humörsvängningar och så vidare. Det funderar jag mycket på.

    Jag måste hursomhelst bestämma mig för om jag ska avsluta vår relation helt och hållet så fort vi sålt lägenheten eller om jag ska se hur det utvecklas när vi bor på olika ställen. Jag borde egentligen inte ens följa med imorgon men det kan ju även vara ett tillfälle att ostört kunna prata om att flytta isär och vad som ska hända sen. Men det är svårt att ta beslutet att avsluta relationen helt och hållet, det är nog det svåraste jag någonsin kommer göra och jag får ångest av bara tanken men jag måste. För som du säger har det ju blivit okej för mig att han kallar mig hora, och när han sa det första gången fick jag verkligen en chock och blev jättearg.

    Det finns klart bättre killar där ute. Sen är det kanske ofta komplicerat. Mina vänner går ju igenom jobbiga saker i sina förhållanden och det är bråk, svartsjuka och olika saker man stör sig på och jag vet inte hur många gånger jag fått trösta dom gråtandes. Men deras partners skulle väl iallafall inte använda knytnäven oavsett berusningsgrad eller vad dom sagt/gjort, hoppas jag.

    Sen måste jag bara säga att jag är såå tacksam för dina inlägg och tips på sidor att läsa osv. Kanske skulle jag inte ens funderat på att sälja lägenheten om jag inte skrivit här. Nu har jag ju iallafall bestämt mig för att ge upp och försöka gå vidare hur ont det än kommer göra. Tack vara er gick det nog mycket fortare att ta det beslutet. Det känns som jag inte är lika ensam i detta när du och andra vet om allt och har så mycket erfarenhet kring denna situation och stöttar och bidrar med kunskap.
    "Ja, men hur vet man om det är frågan om cycle of abuse eller om det i själva verket kanske är ADHD som är orsaken till hans återkommande beteende?"
    ADHD kan göra det värre men andra saker har med hans värderingar och ego att göra. Om det skulle bli bättre med terapi så tar det ändå tid.

    cycle of abuse/normaliseringsprocessen är primitiv och behöver inte vara utstuderad, du har omedvetet följt den själv.

    Det kan ha varit rent impulsivt men det är inte ADHD som säger fula ord och har behandlat dig som skit, det är någon som agerar på sina känslor för att han har ett sort ego. ADHD kan ha ett stort inflytande på hur personligheten blir.
  • KlunsSmurfen
    Anonym (chockad) skrev 2018-01-19 11:10:23 följande:
    Vad skönt. Då känns just den biten lite bättre men fortfarande så undrar man ju vart min självrespekt är och det vet jag ju att alla gör när jag berättar om saker, som detta för den är ju obefintlig.

    Jag förstår att det enda jag kan göra för att situationen ska bli bättre är att lämna honom. Gör jag inte det så kommer han tänka att det är okej och att han kan fortsätta som han vill och sen kommer jag ändå förlåta honom. Det hjälper inte att avstå från vissa saker eller att försöka ?straffa? honom så länge jag fortsätter relationen. Det är bara lättare sagt än gjort men nu är jag ju iallafall en bra bit på vägen hoppas jag. Det jobbigaste är ?tänk om? och att behöva förklara allt för alla, och ja såklart att jag fortfarande älskar honom, men jag har ändå bestämt mig nu. Kanske är det även för hans egen skull om han någonsin ska kunna lösa hans inre problem.
    "undrar man ju vart min självrespekt är"
    Antingen har det med din uppväxt att göra eller så har det varit en normaliseringsprocess där du tar på dig ansvaret för hans handlingar när du lär dig att undvika dem.
    Ju mer skit du står ut med utan att göra slut ju mindre självrespekt har du kvar.
  • KlunsSmurfen
    Anonym (chockad) skrev 2018-01-19 15:07:02 följande:

    Jag uppskattar verkligen alla videos och länkar. Men det är inte bara att jag inte kan sätta en diagnos på om han är psykopat, sociopat eller narcissist det är att jag inte vill. Jag bryr mig egentligen inte om ifall han har några personlighetsstörningar eller uppförandestörningar, det känns inte nödvändigt att ens spekulera i. Jag vet att en ?normalfungerande? kille inte skulle bete sig såhär mot sin flickvän. Det räcker med det.

    Jag kollade på videon om trauma bonding och det var verkligen som att han beskrev en del av min situation, jag har inte varit med om ett trauma men det är ändå sjukt att människor reagerar på samma sätt fast jag trodde jag var ensam i världen om att reagera så. Verkar som man borde lära sig mer om psykologi. 


    Jag länkade för att du tog upp det och för folk har en tendens att vilja förstå så de har lättare för att lämna det bakom sig (och för att "makt" skriver smörja, påminner om en mytoman)

    Menade inte att du skulle sätta diagnos men det kan vara väldigt lätt att utesluta
    om de inte passar in.

    För en psykopat är kärnan att de känner sig väldigt grandiosa och ser människor som objekt, katten som leker med råttan och de kan bli vansinniga när de inte får som de vill.

    Sociopater är helt knäppa och fungerar inte normalt med andra människor så de är inte omtyckta.

    För narcissisten kretsar allt runt den grandiosa självbilden eller fantasin om att vara grandios.

    En overt narcissist kan vara väldigt arrogant och otrevlig eftersom de har självförtroendet att vara så och den grandiosa självbilden ger dem moraliskt rätt till det, de är inte heller omtyckta av andra.

    En covert (feg) narcissist kämpar för att "bygga om" verkligheten så att den ska passa deras grandiosa fantasi.

    Ingen av ovanstående skulle stanna upp i ett vredesutbrott på fyllan och be om ursäkt. En covert narcissist skulle kämpa för att skylla allt på dej för att rädda självbilden medan de övriga inte skulle bry sig.

    För andra kan det helt enkelt kretsa runt deras ego.

    jag tycker att ajnas förklarade det rätt bra.
    Jag tänker såhär. Nu drar jag till med siffror här. Säg att 20% av hans problembeteende stämmer in på ADHD. Samtidigt stämmer 80% eller mer av hans beteende in på en respektlös, aggressiv, manipulerande kvinnomisshandlare.
    Barn med ADHD kan ha dragen:
    Argsinthet/irritabilitet
    1. Tappar ofta besinningen
    2. Är ofta lättretad och stingslig
    3. Är ofta arg och förbittrad

    Argumentativt/trotsigt beteende
    1. Argumenterar ofta mot auktoritetspersoner eller, för barn och ungdomar, mot vuxna personer.
    2. Trotsar ofta aktivt eller vägrar följa etablerade regler eller underordna sig krav från auktoritetspersoner.
    3. Förargar oftast avsiktligt andra.
    4. Skyller ofta på andra för sina egna misstag eller sitt eget dåliga uppförande.

    Hämndlystnad
    1. Har varit elak eller hämndlysten vid åtminstone två tillfällen under de senaste 6 månaderna.
    (de är inte ensamma om dem)
    om de inte får ordning på det under uppväxten när vuxna bestämmer över dem
    så blir det ju också en del av personligheten och har 100% eget ansvar att skärpa till sig och det blir ju svårare om de har försvarsmekanismerna med sig,  har svårt att hantera känslor och är väldigt ego.
    www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/02/16/nytt-stod-for-hjarnforandringar-vid-adhd/

    Samma sak gäller "manlig depression" som jag länkade, alla män blir inte som psykopater när de mår skit men det kan förstärka personers sämre sidor precis som ADHD kan göra.

    Pappans förlossningsdepression - Bebis - Libero
    www.libero.se/du-just-nu/artiklar1/bebis/pappans-forlossningsdepression/
    Partnervåld ökar under graviditeten | forskning.se
    www.forskning.se/2016/11/07/partnervald-okar-under-graviditeten/

    Det finns inga garantier för att han har ADHD även om han har diagnosen, det är många som får fel diagnos.

    "jag har inte varit med om ett trauma"
    du fick en smäll, det kan vara väldigt traumatisk att få det av någon man tycker om och det kan ha blivit inlindat i andra starka känslor som när ni hade sex.
    Hjärnan kan bli väldigt lurad av det.

    "men det är ändå sjukt att människor reagerar på samma sätt fast jag trodde jag var ensam i världen om att reagera så"
    Du är inte så unik att du är den enda i världen som reagerar på ett visst sätt.
    Alla hade inte reagerat på samma sätt i din situation men det kan göra det i andra situationer eller av andra anledningar, vissa är rädda för att vara själva.

    Din kille kan ha blivit dissad av många tjejer som fått dåliga vibbar innan han hunnit visa sina sämre sidor.

    Man vet inte i förväg hur man kommer att reagera om man inte har jättekoll på sej själv och hur man reagerar men jag tror man lär sig det på erfarenhet.
    Stannar man kvar efter ett slag i ansiktet så är det en varningssignal.

    De som haft en hyfsad uppväxt och trygg anknytning stannar inte kvar hos någon som är helt störd för de får inte ut något av det.
    Man kan ha en helt skev uppväxt utan att vara medveten om det, man kan också vara van vid ett visst beteende utan att ha tänkt på det och det kan ställa till det i förhållanden eftersom personens beteende är helt normaliserat i en relation.

    Vissa kan vara väldigt bra på att manipulera så man ska inte tänka "det kommer aldrig att hända mej"

    Det brukar vara inlindat i anknytningen, han förklarar det under de första 10 minuterna
    Nietzsche, "Slave Morality" and the "Fake Morality" of the Co-Dependent - YouTube




    En annan grej som kan ställa till det rejält i förhållanden och övriga livet även om man bara har lite av det.





  • KlunsSmurfen
    Anonym (chockad) skrev 2018-01-19 15:14:12 följande:

    Nej, du har rätt. Det är fel av mig att överhuvudtaget ens jämföra med dom som har ADHD. Jag tror att dom allra flesta, trots den diagnosen, behandlar andra med respekt och har fina fungerande relationer både som barn men framförallt som vuxna.


    Jag vet inte om det har med det att göra men jag har fått väldigt dålig självkänsla, och jag undrar om det har med honom att göra. Jag märker det genom att jag förut kunde hålla föredrag framför klassen utan problem och prata med nya människor men den senaste tiden har det blivit omöjligt. Jag har alltid varit aktiv på föreläsningar men nu gömmer jag mig bara bakom datorn och går helst hem under lunchen för att jag står inte ut och jag känner mig osäker hela tiden. Till och med när jag går någonstans själv så måste jag hela tiden prata med en kompis i telefonen för det blir så jobbigt. Men det kan ju bero på andra saker med förstås.  


    Jag borde inte åka imorgon men jag kan ju inte först säga nej till Bali (trots att han bokat utan att vi diskuterat det) och sen gå med på att åka nu under helgen och låta han boka och sen dra mig ur, oavsett vad han har gjort så kan jag ju inte göra så. Men även om jag innerst inne önskar att allt ska bli bra, eller att det ska fortsätta som det gör nu, så kommer jag ändå inte vika mig igen. Jag ska verkligen inte det utan jag ska flytta in med mina vänner och försöka se till att göra saker så att jag inte behöver tänka på honom hela tiden.


    "Jag vet inte om det har med det att göra men jag har fått väldigt dålig självkänsla"
    En konsekvens av normaliseringsprocessen, den bryter ner både självkänsla och självförtroende. Man kan bli väldigt osäker och man kan ha svårt att uppskatta
    sitt eget värde, en orsak till att det blir svårare att lämna.

    Motsatsen, att kunna be folk dra åt helvete när de gått för långt är något som man blir starkare av.

    "och sen dra mig ur"
    Jo det kan du, du har ingen moralisk skyldighet mot honom som att hålla löften.
    Om du bryter med honom helt nu och vägrar träffa honom igen så har du inte gjort något fel mot honom. Respekt är något man förtjänar, och han förtjänar inte något av dej.
  • KlunsSmurfen
    Anonym (chockad) skrev 2018-01-19 15:47:16 följande:
    Om det inte är mitt fel, vems fel är det då? Om jag är 1 av 10 tjejer som skulle hamna i denna sits menar jag. Det är ju inte han som tar besluten åt mig?

    Jag ska iallafall ut ikväll, betyder det att jag vill gå på efterfest till 5 på morgonen så gör jag det, sen får han tycka vad han vill. Vi ska ju ändå flytta isär. Jag spelar inget spel men jag är väldigt nyfiken på hans reaktion, om han kan ta det bra. 
    "Om det inte är mitt fel, vems fel är det då?"
    Du har gjort fel mot dej själv men victim blaming inte är ok

    "Det är ju inte han som tar besluten åt mig?"
    Anonym (chockad) skrev 2018-01-17 15:01:37 följande:
    Ja jag har läst allt du länkat och det är skrämmande likt så som han beter sig. Samtidigt känns det så ?naturligt?. Man gör nått dumt, ber om ursäkt, gör nått dumt, försöker gottgöra. Fast det är ju sakerna han har gjort, det är ju mer än bara dumt. Sen även Wikipedia, jag förstod ärligt talat inte riktigt allt men jag ska läsa ännu noggrannare ikväll när jag kommer hem. Om jag uppfattade det rätt så var det en fas efter våld eller annat där personen ber om ursäkt och som sedan följs åt av en lugn period. Där vi isåfall är nu? Dock är han inte snällare än normalt. Han är bara den han alltid har varit och oftast brukar vara bortsett från när han tappar det.

    Tex fyller jag år i helgen och han frågade igår vad jag ville göra. Vi har gjort som tradition att vi hittar på saker istället för att köpa något på födelsedagar. Jag säger dock att jag inte vill göra något denna gång men att jag ska fira med mina vänner hemma bara. Det måste jag ju hålla fast vid medan han visar olika ställen han kollat på och verkligen försöker hitta något som jag ska tycka om, allt från yasuragi till the steam och så vidare. Jag försöker hålla tillbaka tårarna tills jag måste gå in på toaletten och bara sätta mig ner och få ut allt så tyst som möjligt.

    Så att ja, att jag knappt klarar av att säga nej till en weekend med honom utan att bryta ihop men jag ska klara av att flytta isär och säkert då se honom bryta ihop. Men, jag ska verkligen fullfölja detta nu och det klart det kommer bli jobbigt så är det ju med alla break ups, det här var ju inget jag någonsin kunnat förutspå eller förbereda mig på så jag ska väl bara försöka ?vänja? mig vid tanken.

    Och nej jag håller med, jag kommer inte följa med honom till terapeuten för det känns bara som att situationen kommer bli ännu svårare då..

    Anonym (chockad) skrev 2018-01-18 21:23:20 följande:
    Han har pratat med en mäklare idag (jag var bredvid) så det var skönt att han lyssnade på vad jag ville. Jag är dock förvånad att han inte försökte mer för att komma ur detta samtal. Det hade jag verkligen förväntat mig. Jag gick dock med på en weekend nu i helgen eftersom han gjorde det jag ville och så vill jag inte att vi ska bråka eller göra situationen tråkigare än vad den är, sen att bara få koppla bort allt ett tag om det nu går.

    Jag kan inte riktigt ta in det men jag ska bara försöka fortsätta som vanligt och sen kommer väl verkligheten ikapp!

  • KlunsSmurfen
    ajnas skrev 2018-01-19 16:16:11 följande:
    [...]
    Vi som skriver här må ha en del kunskap och jag är glad att det är givande för dig! Men en kvinnojour är verkliga experter på sånt här. De har dessutom stor förståelse för din situation och de kommer inte bli arga för att du inte lämnat honom, de kan och förstår de här mekanismerna som hör till våldsamma relationer. 
    [...]
    Det är också en jäkla skillnad på att läsa text på ett forum och prata med en "riktig" människa. Det är också svårt att ha en normal konversation på ett forum, det skulle bli 2500 inlägg.
  • KlunsSmurfen

    Du får också tänka på att han kan få extrem separationsångest i samband med flytten, bli riktigt svinig och få ett extremt kontrollbehov.

  • KlunsSmurfen
    Anonym (chockad) skrev 2018-01-20 10:28:17 följande:

    Jo, men också det att jag är ?manipulerad? och att jag haft en ?skev uppväxt?. Jag har alltid haft trygga anknytningar och det var verkligen inget negativt med min barndom alls. Bilden som målats upp av mig nu blir nästan att jag är den instabila. Men jag brukar, tro det eller ej, alltid säga vad jag känner och jag står alltid upp för mig själv och andra men här framstår jag som den totala motsatsen. Fast det är ju fullt förståeligt.

    Jag försöker att inte anpassa mig men det går uppenbarligen inte så bra att släppa själva tankarna, men jag står ju ändå inte över något pga honom utan jag lever ju mitt liv och gör det jag vill ändå. Hela situationen ink jag är patetisk, det är jag medveten om. Ibland känns det som att jag inte ens styr vad jag gör utan att jag bara tar beslut utan att ens reflektera över det och bara följer med, lite som sims när man var liten. Det hade varit väldigt skönt att skylla på iallafall!


    Syftar du på mitt inlägg så läs det igen, du verkar ha missuppfattat det.
    Du ville inte sätta diagnos.
    När det handlar om psykopater och narcissister kan man använda uteslutnings metoden och försöka falsifiera.

    Orsaken till att du har stannat kvar hittar du nog hos dig själv men jag har aldrig påstått att din pojkvän är helt störd eller att din uppväxt har varit dålig.
    De som haft en hyfsad uppväxt och trygg anknytning stannar inte kvar hos någon som är helt störd för de får inte ut något av det.

    Han skriker då att jag är en h?ra och slår mig i ansiktet så jag i chock bara viker mig ner på golvet och gråter. Han ångrade sig direkt och bad om ursäkt tusen gånger och berätta hur mycket han älskade mig och ångrar sig.


    Det stämmer inte heller in på någon som är helt störd.

    "Men jag brukar, tro det eller ej, alltid säga vad jag känner och jag står alltid upp för mig själv och andra men här framstår jag som den totala motsatsen."
    Hur har dina tidigare relationer varit?

    "Ibland känns det som att jag inte ens styr vad jag gör utan att jag bara tar beslut utan att ens reflektera över det och bara följer med, lite som sims när man var liten."
    Ta kontrollen.
    Anonym (chockad) skrev 2018-01-20 04:03:45 följande:

    Jag tänkte inte provocera och jag tycker inte det är spännande men jag vill bara kunna gå ut som mina vänner kan utan att deras partners säger att dom är otrogna eller slampor. Tvärtom mötet dom upp dom ute och vi har kul tillsammans allihopa.

    Varför jag skrev att jag inte spelar något spel är för att jag vet att folk tror det när jag skriver att jag tänker gå ut och skiter i has reaktion, jag har redan fått en kommentar om det. Det är inte så att jag försöker göra honom upprörd jag vill bara att han ska förstå och ändra inställning.

    Ärligt talat så verkar det bara vara ajnas som inte dömer men för alla andra är jag en svag tjej som spelar ett spel och har satt mig i denna situation själv. Därför kommer jag aldrig sägs det till någon eftersom majoriteten tycker att jag ber om fet eller åtminstone går skylla mig själv och det visste jag redan.



    "Det är inte så att jag försöker göra honom upprörd jag vill bara att han ska förstå och ändra inställning."
    Det är så de som fastnar i destruktiva förhållanden tänker.
    De vill inte eller kan inte lämna så de försöker förändra personen.

    "Det är inte så att jag försöker göra honom upprörd"
    Vissa gör det i en destruktiv relation även om syftet inte är att göra någon upprörd kan de känna att de har kontrollen när de struntar i det, "jag gör som jag vill" men de sitter ändå fast i en relation de mår dåligt av.
    Du gick med på att följa med på en weekend trotts att du hade bestämt dej för att inte göra det, vem är det då som har kontrollen?
  • KlunsSmurfen
    Anonym (Pantern) skrev 2018-01-20 10:34:38 följande:

    ...att säga till en svartsjuk.. som är galet rädd för att bli lämnad o avisad

    - då kanske jag äntligen får orgasm!

    Mjjaaeee.. Nä det är grovt. Bemöt svartsjuka med kärlek och lugn. En sån kommentar som du sa är lika mycket misshandel, men psykisk då. Speciellt om partnern är svartsjuk.

    Att förenas i sängen efter bråk är inget ovanligt. Det är positivt. Det betyder att det finns en vilja att mötas.

    Drick mindre. Bli inte så fulla. Lär er prata och bemöt varandra med respekt.


    Du är extremt svartsjuk och tycker om att spela professionellt offer? Ta ansvar för din svartsjuka istället för att skylla på att andra, jävla spån.

    What is Blame-Shifting?

    [Updated as information is found; last update 09, Apr. 2011]

    Blame-shifting is an emotionally abusive behaviour or tactic. These are some definitions or descriptions of blame-shifting:

    1. Blame-Shifting: Abusers have difficulty taking responsibility for problems. They go as far as necessary to attribute blame for their circumstances to anyone else, even if it may sound somewhat conspiratorial. Similarly, they don?t accept ownership of their emotions. They typically express both negative and positive feelings with language like, ?You make me so mad.? Blame may be attributed more subtly by starting with first-person language, as with, ?I wouldn?t have to do this if you didn?t??

    2. An abuser has a great capacity for self-deception. He projects the blame for his relationship difficulties onto his partner. He wouldn?t get angry if only she would not nag him so much. He would not lie if she didn?t get upset.

    3. An emotional abuser sets up a dynamic where the victim comes to believe that they are to blame and that they must work harder to fix the problems (such as improving the relationship.) This never works because the problem is not the victim; the abusive behavior is the problem. Nothing you do will change that. No matter how nice and accommodating you are, nothing that you do will change an emotionally abusive person?s behavior. In fact, many people get even more aggressive when you try to make it better, because they sense that you think it?s your fault, and this confirms their own beliefs!

    4. Blame-shifting or ?blaming the victim? is a form of context switching and crazymaking. When you are confronting them on something they did or attempting to set boundaries, they switch the whole focus back to you, and thus put you on the defensive. Now the focus is on you and they slither away. This gets you way off track and off balance right where they want you?derailed. Clever huh, unless you are on the receiving end of this CRAZY MAKING.

    5. In order to discredit a victim, an abuser will often blame the victim for their own actions, even going so far as to say the victim is in fact the one who committed the abuse. This may cause the victim to feel defeated or like they are losing their mind. In a particularly weakened state, the victim may even believe they are at fault. Abusers often claim friends, family, mental health professionals, church leaders or other authorities are in agreement with them, which has the effect of isolating the victim and preventing the victim from getting help. Now the abuser has all the power and control over the victim and their relationship.

    6. Blame-shifting is a way to escape taking responsibility for an act or even discussing it.

    distantspark.wordpress.com/what-is-blame-shifting/


    Förbannat patetiskt.
Svar på tråden Min kille slog mig igår