Jag vill aldrig ha barn - fråga vad du vill

När visste du detta?Är du helt säker?

Har du fast förhållande? Är lite nyfiken på hur det blir annars när man dejtar, kan tänka mig att det är en dealbreaker för många. Vad har du fått för reaktioner från potentiella partners?

Jaha? Säg det igen när du är 40. För risken/chansen att du ändrar dig är rätt stor,

Håller med... Så gott som alla kvinnor jag känner som sa så i den åldern har ändrat sig med åldern. Inkl jag själv som fick mina tre barn vid 37, 38 och 40.

Jag tycker att du gör helt rätt. Alla vill inte ha barn. Har läst många sådana här trådar och det sticker lite i folks ögon tydlig. Varför vet jag inte. Själv älskar jag barn. Så jag har 4 kids och jobbar även med barn

Du är en miljökämpe förstår jag?
Har du någon gång räknat ut hur stora miljövinster ditt beslut ger, säg 200 år framåt i tiden?

Att ta ansvar över ett helt liv kommer vara det största du får uppleva, och den största friheten med. Jag tänkte som du i många år och var helt övertygad att jag kommer inte klara att vara förälder, klara graviditet, klara förlossning, klara allt ansvar. Men ju äldre jag blir desto mer känner jag, varför vara så hård mot mig? Jag älskar tanken att skapa ett liv, som jag formar och skyddar. Som alltid har mig. Kan så många miljoner skaffa barn och ha en lycklig familj varför skulle inte jag kunna det? Jag vet de som hittat meningen i livet, som hittat ett helt nytt självförtroende tack vare att de fick bli förälder. Det var deras kall.

Har du haft en hund så förstår du känslan fast den kommer vara så mycket starkare för barnet är skapat ur dig.

Många tror att ansvar är vad som gör folk utbrända, och att det är ansvar som är svårt, men det är inte ansvar som är orsaken till sjukskrivning eller utbrändhet, det är låg självkänsla, lågt självförtroende och allt det innebär som gör att man går i väggen.

Prova vara förlamad i hela kroppen så alla gör allting åt dig, till och med torkar din rumpa och tar på dig en mössa, så kommer du förstå att vi mår BRA av ansvar. Av självständighet.

Att bli förälder tvingar oss att lita på oss själva vi maxar självförtroendet och blir en stark bra förälder - för att barnet behöver oss.

Att vara behövd är underbart. Att vara någons anledning till att de finns och lever är helt otroligt.

Det är en sak att inte vilja ha barn för att du tycker livet ska kretsa runt något annat och det dömer ingen dig för, men att döma ut att du inte ska ha barn pga självtvivel, snälla du, du kommer klara det som du klarat allt annat du utmanats med i livet. Lita mer på dig själv och det finns massa stöd och hjälp för föräldrar så du förväntas inte kunna den rollen utantill, låt dig växa eftersom precis som med allt annat.

Jag klarar inte av att jobba med vad som helst, men jag skulle klara av att vara mamma för det tilltalar mig, det passar mig. Men detta har det tagit 10 år att inse. Jag tvivlade en gång i tiden liksom mycket som du. Mycket för att jag hade ingen bra förebild av bra förälder. Och då känns det skrämmande. Men mina syskon har skaffat barn och det har gått jättebra så varför skulle jag inte klara det.

För att du är 26! år och har knappt hunnit börja leva. Du kanske är en av de hyfsat få som håller fast vid att inte vilja ha barn. Och?

Men mest troligt är du en av de som ångrar dig på vägen. Är väl inte så jävla konstigt att förstå? Du har faktiskt ingen aning om hur du känner om 10 år.

Och din jämförelse var sjukt dålig.

Kul att det alltid ska komma massa föräldrar i dessa trådar och klaga på dig och påstå att du minsann kommer att ångra dig. Som om de känner dig bättre än dig själv. Sen är det inte så att alla faktiskt vill ha barn, även om många föräldrar verkar tro det. Man får nästa känslan av att de försöker intala sig själva hur underbart det är att vara förälder.

Jag är precis som du TS, är 30 och kommer inte skaffa några barn.

Så till fråga.

Har du, eller har du planer på sterilisering? Tänkte eftersom preventivmedel inte alltid är 100.

Jag sa till min mor när jag vart 12 år att jag aldrig kommer vilja ha egna barn och att jag kommer aldrig att skaffa heller. Ska fylla 30 snart och absolut ingenting har förändrats på den punkten. Först nu har folk slutat upp med att säga "du kommer ändra dig, vänta du bara". Nä jag kommer inte göra det, beslutet är grundat på dels en känsla av ovilja till egna barn och en hel rad andra orsaker, taskiga gener, mycket psykisk sjukdom i släkten, förhöjd risk för autism hos ev barn pga att min egen mor rökte då hon var gravid med mig. Jag skulle inte orka med ett sådant barn, inte en chans. Så varför ska jag utsätta mig själv för risken? Ju fler år som gått och ju äldre jag blivit desto fler orsaker och anledningar till att inte skaffa barn dyker upp. TS kanske är en sådan person? Att tillexempel komma till insikt med diverse tillkortakommanden hos sig själv som enligt ens egen uppfattning inte är förenligt med vad man anser är ett gott föräldrarskap är bara beundrandsvärt, fler borde fundera kring detta innan dom skaffar ungar. För det är fasligt många barn som lider ont i dysfunktionella hem där en eller båda föräldrarna är allt annat än sunda och vettiga. En del växer upp och lyckas med att skaffa sig ett bättre liv och blir bättre personer än sina föräldrar, många fortsätter i exakt samma spår och cirkeln är ett faktum.

Det är tröttsamt att som frivillig barnlös ständigt få höra att andra vet bättre än en själv och att man kommer ångra sig.

Tja, du tillhör kanske de 1% som aldrig ändrar sig, vad vet vi. Sannolikheten för det är dock minimal.

Jag ville inte ha barn för 10 år sen när jag var 17. Tänkte mig ett helt annat liv med mer äventyr, hästar osv. Nu är tvåan på g och kan absolut ej tänka mig att inte ha barn Är den största kärlek man kan känna.

Men alla vill inte ha barn Men mycket händer på 10 år, man förändras som människa och får nya mål i livet.

Vem är det som haft dåligt inflytande på dig? För det är en korkad idé.

Jag har så länge jag kan minnas sagt att jag aldrig vill har barn, i år fyller jag 40 och är fortfarande lika säker. Har aldrig ens känt minsta lilla dragning blir inte påverkad av att se bebisar och kan inte känna den där bebisdoften alla kollrar om.

Har också fått höra tusentals olika vänta bara och diverse hobbypsykolog utlåtanden om vad det ör för fel på mig haha tur att man inte är känslig

Lever med en man sedan 17 år tillbaka och vi gifter oss till sommaren. Han valde att sterilisera sig för ett antal år sen för han vill inte heller ha barn.

Läste en intressant forskning för nåt år sen om att vissa av oss helt enkelt saknar avelsgenen och att det är något som hänger kvar sen urmänniskan.

Men naturligtvis ska du inte skaffa barn om du vet med dig att du inte skulle bli en bra förälder.

Att sterilisera sig är ju oftast ganska enkelt, man får åka hem samma dag. Det är väldigt skönt att ha sånt gjort med.

Dock svårt som attan att adoptera idag, börjar bli sällsynt. Iaf om man vill ha en bebis. Är väl lite lättare med en som är äldre eller har någon funktionsvariation men det är ju inte som för 20 år sedan direkt. Familjehem behövs dock alltid men då ska man ju klara av själva grejen att det inte är ens eget barn utan att man "bara" ska ge kärlek och uppfostran en period/vissa dagar.

Det fungerar säkert bra för många men detta är ju en anledning till att det inte är så bra alternativ för ofrivilligt barnlösa.

Älskar folk som: "Du kommer att ångra dig". Öh jahopp..

Jag har två kollegor som är frivilligt barnlösa, den ena är 42 och den andra 56. Ingen av dem har ångrat sig. 

Älskar när folk frågar varför de inte vill skaffa barn och de kontrar med "Varför vill man skaffa barn?".

De berättar ofta om fördelarna med att inte ha barn och de är måååånga. Så varför skulle alla ändra sig?

TS. Jag som valt att bara skaffa ett barn och är säker på att jag inte vill ha fler får höra exakt samma sak: "Du kommer att ångra dig".