Glinda från Oz skrev 2018-02-27 16:36:45 följande:
De situationer jag har stött på är det barn som tagit illa vid sig av att föräldrar gjort så eller tvärtom. Fast du kanske inte värdesätter förhållandet till dina barn eller föräldrar, det måste man inte göra heller. Man får tycka att ens barn är pinsamma och vara glad då de försvinner ur ens liv. Är bara äktenskapet ett papper så berörs inte barnen/föräldrarna.
Jag har svårt att se att man kan ha vänner överhuvudtaget om man vägrar att kompromissa och är så mån om sitt privatliv. Du verkar dessutom tycka att äktenskapet är så heligt, viktigt och hemligt att man absolut bara ska berätta för de närmaste att man är gift. Det är som att du ser det som en av dina djupaste hemligheter, jag har svårt att förstå det synsättet.
Angående äktenskapet så tycker jag ingenting, men däremot har jag noll problem med hur andra hantera detta. Vill de ha en stor fest, göra det till en jättegrej, så är jag OK med det. Vill de inte berätta något och vill göra det som en privat sak, så har jag inga problem med det heller. Jag respektar deras önskan och finns inte i min värld att varken sura eller ställa till med scener för att de inte sagt något.
Det är deras val och jag skulle aldrig se det som att kompromissa att köra över andras gränser och kräva/förvänta mig att de ska tala om vad de gör för beslut, varken stora eller små.
Mina vänner berättar precis hur mycket/lite de vill för mig och jag förblir deras vänner ändå.
Däremot skulle jag fasa ut en vän som ställde krav på mig för att vara min vän, min vänskap med mina vänner är väldigt kravlösa (men så har jag vänner sedan över 40 år tillbaka)