Zazza98

Äldre 1 Apr 08:22

45 svar

En lycklig storfamilj?

Jag har en myndig son, som har slutat skolan.

För ett drygt halvår sedan började han ta hem sin nya flickvän. Hon hälsade inte, tilltalar inte någon annan i familjen utan låser in sig på rummet med honom. I början när det var kvällsmat satt hon kvar på hans rum, en gång skulle hon sitta med vid bordet, men rörde inte salladen som var upplagd på hennes tallrik, hon äter tydligen inte när någon ser det, så den fick vi slänga.

Jag kan krocka med henne i hallen utan att hon tittar åt mitt håll. Att inleda ett samtal är långt bort. Däremot tycker de båda att hon har fullt tillträde till vårt hem och hon kommer och går som det passar. Jag känner mig inte lugn i mitt eget hem och har försökt begränsa hennes närvaro till helgerna. På vardagar när vi ska iväg till arbetet vill jag inte ha en främling i mitt hem, men det bryr sig inte min son om.

Senaste veckorna har jag protesterat hårdare när de försökt ha henne att sova över mitt i veckan. Hon har då öppnat en "dialog" och kallat mig "djävla kärring" och talat om att jag kan flytta ut istället! Höjdpunkten (?) var för några dagar sedan, då jag blev kallad Fitta.

Jag har inte tidigare mött denna typ av situationer och behöver tips.

Aniiee

Äldre 3 Apr 13:40

#31

Det är påsklov den här veckan....

Hunger, disease, tyranny, superstition and guacamole

sextiotalist

Äldre 3 Apr 13:45

#32

Aniiee skrev 2018-04-03 13:40:54 följande:

Det är påsklov den här veckan....

Det var här förra veckan

LFF

Äldre 3 Apr 14:10

#33

sextiotalist skrev 2018-04-03 13:45:45 följande:

Det var här förra veckan

Då hade västra Sverige påsklov...

Kasperina

Äldre 3 Apr 14:21

#34

Om mitt barns kompis/flick/pojkvän kallar mig för kärring eller fitta skulle jag ta en sittning med båda barnen och föräldrarna där vi diskuterar hur man uppför sig mot varandra. Om det inte genererar en ursäkt och löfte om bättring är vederbörande inte välkommen i mitt hem.

Zazza98

Äldre 3 Apr 14:26

#35

Jag har endast haft ett samtal med flickvännen på 7 månader, det som jag refererar till i originalfrågan ovan. Minns inte att jag skulle ha kommenterat hennes vikt. Eftersom jag inte pratat med henne måste hon i så fall fått info på omvägar. Jag läser ovan att hon skulle ångra sitt ordval, har inte hört det från henne personligen.

Jag är väl gammalmodig av mig som tycker att man ska byta lakan mellan flickvännnerna, kanske rent av ha en veckas paus innan nästa förhållande, ordvalet whitetrash var väl inte helt lämpligt. Men att låta minderåriga följa med för övernattning vid första träffen?

Jag har hemläxa att göra, tillsammans med min son och hans far.

Tryggoglad

Äldre 3 Apr 14:27

#36

Om detta är på riktigt tycker jag det är djupt tagiskt, av många anledningar.
Först och främst är det skrämmande att i princip ingen i tråden har några som helst kritiska åsikter om hur mamman beter sig inför och om sin myndiga sons flickvän.

Om tjejens beskrivning stämmer är mamman vidrig oavsett om hon har "rätt" att bete sig på det sättet i sitt eget hem.
Nej, det är en del saker i tjejens beteende som kan diskuteras, kritiseras och som behöver ändras. Men det är helt klart att hon inte är helt ok, inte i balans, inte helt frisk, ev. nån diagnos..? (säger inte detta av elakhet eller så, bara en fundering).
Då får man ju hantera det lite smidigt och lösningsfokuserat..

Några punkter.

1) Jag kan inte förstå varför tjejen väljer att gå hem till pojkvännens hem med tanke på hur vidrigt hon blir behandlad där. De flesta skulle säga; tyvärr, jag kan inte åka hem till dig så länge din mamma pratar skit om mig och behandlar mig på det sättet. Jag blir stressad, mår dåligt och känner mig kränkt av detta.

2) Jag kan inte förstå hur mamman kan med att behandla sin myndiga son på det sättet, prata skit om och förnedra hans flickvän. Hon får vara hur hon vill men om det är hans val så behöver hon respektera det.

Givetvis kan hon vara tydlig med regler och ställa krav men man kan göra det på ett rimligt sätt och med respekt. Respekt är inget man kan kräva, det är något man gör sig förtjänt av.
Att exempelvis oombedd lägga upp mat på en vuxen människas tallrik och sedan gnälla om att man behöver kasta..? Vem gör sånt!? Det är väl inte 5-åringar det handlar om.
Man tar väl den mat man vill äta själv..

Om jag vore i tjejens läge skulle jag aldrig sätta min fot i det hemmet igen.
Om jag vore i killens situation skulle jag ev. flytta ut (om möjligt) men jag skulle framför allt aldrig förlåta min mamma för att hon beter sig på det vidriga sättet.

Även om man kanske måste umgås några år till skulle jag minska ner kontakten och ev. barnbarn skulle mamman få träffa väldigt sällan och då bara om hon visade respekt.

Nu kanske inte mamman är så intresserad av en respektfull, vuxen relation med sin son men då får hon också acceptera och räkna med att den framtida relationen kommer att påverkas.

Jag har sett och upplevt detta i min närhet - att den typen av överbeskyddande och kontrollerande föräldraskap straffar sig senare. Då kan hon sitta och gnälla för att hon inte får träffa barnbarnen, att sonen inte kommer hem på jul etc.

Hur ni andra i tråden missar dessa perspektiv är en helt obegriplig gåta för mig.
Jag hoppas inte detta är på riktigt.

Ohka

Äldre 3 Apr 20:51

#37

Tryggoglad skrev 2018-04-03 14:27:36 följande:

Om detta är på riktigt tycker jag det är djupt tagiskt, av många anledningar.
Först och främst är det skrämmande att i princip ingen i tråden har några som helst kritiska åsikter om hur mamman beter sig inför och om sin myndiga sons flickvän.

Om tjejens beskrivning stämmer är mamman vidrig oavsett om hon har "rätt" att bete sig på det sättet i sitt eget hem.
Nej, det är en del saker i tjejens beteende som kan diskuteras, kritiseras och som behöver ändras. Men det är helt klart att hon inte är helt ok, inte i balans, inte helt frisk, ev. nån diagnos..? (säger inte detta av elakhet eller så, bara en fundering).
Då får man ju hantera det lite smidigt och lösningsfokuserat..

Några punkter.

1) Jag kan inte förstå varför tjejen väljer att gå hem till pojkvännens hem med tanke på hur vidrigt hon blir behandlad där. De flesta skulle säga; tyvärr, jag kan inte åka hem till dig så länge din mamma pratar skit om mig och behandlar mig på det sättet. Jag blir stressad, mår dåligt och känner mig kränkt av detta.

2) Jag kan inte förstå hur mamman kan med att behandla sin myndiga son på det sättet, prata skit om och förnedra hans flickvän. Hon får vara hur hon vill men om det är hans val så behöver hon respektera det.

Givetvis kan hon vara tydlig med regler och ställa krav men man kan göra det på ett rimligt sätt och med respekt. Respekt är inget man kan kräva, det är något man gör sig förtjänt av.
Att exempelvis oombedd lägga upp mat på en vuxen människas tallrik och sedan gnälla om att man behöver kasta..? Vem gör sånt!? Det är väl inte 5-åringar det handlar om.
Man tar väl den mat man vill äta själv..

Om jag vore i tjejens läge skulle jag aldrig sätta min fot i det hemmet igen.
Om jag vore i killens situation skulle jag ev. flytta ut (om möjligt) men jag skulle framför allt aldrig förlåta min mamma för att hon beter sig på det vidriga sättet.

Även om man kanske måste umgås några år till skulle jag minska ner kontakten och ev. barnbarn skulle mamman få träffa väldigt sällan och då bara om hon visade respekt.

Nu kanske inte mamman är så intresserad av en respektfull, vuxen relation med sin son men då får hon också acceptera och räkna med att den framtida relationen kommer att påverkas.

Jag har sett och upplevt detta i min närhet - att den typen av överbeskyddande och kontrollerande föräldraskap straffar sig senare. Då kan hon sitta och gnälla för att hon inte får träffa barnbarnen, att sonen inte kommer hem på jul etc.

Hur ni andra i tråden missar dessa perspektiv är en helt obegriplig gåta för mig.
Jag hoppas inte detta är på riktigt.

Du kanske skulle läsa inläggen innan du uttalar dig om innehållet i dem, vi är flera som sagt att det givetvis inte är okej att prata illa om tjejen. Men nu har TS skrivit igen och sagt att hon inte gjort det. "Om tjejens beskrivning stämmer", skriver du. Ja precis, om den stämmer... Ord står mot ord, men något bägge säger är att tjejen betett sig illa och hon har erkänt att hon kallade TS f*tta.

Jag 'är så less på att man ska ursäkta dåligt beteende med att någon inte är i balans. jag växte upp med en mamma som hade alla möjliga problem, blev utsatt för psykisk misshandel och en massa annat sk*t och det skulle jag bara ta, för "mamma mår inte bra". Även människor med diagnoser måste ta konsekvenserna av sitt handlande.

Du skulle alltså straffa dina barn för att farmor varit taskig mot dig för åratal sedan?

~ To the hilt! ~

ArthurDent

Äldre 4 Apr 08:01

#38

Ohka skrev 2018-04-03 20:51:35 följande:

Men nu har TS skrivit igen och sagt att hon inte gjort det. "Om tjejens beskrivning stämmer", skriver du. Ja precis, om den stämmer... Ord står mot ord, men något bägge säger är att tjejen betett sig illa och hon har erkänt att hon kallade TS.

TS har inte skrivit att hon inte har gjort det. Hon har medgett att hon kallat flickan för white trash (ursäktandes sig med en usel motivering som har med hennes SONs dating pattern att göra!) och "kommer inte ihåg" om hon har sagt något om hennes vikt. Övrigt förbigås med tystnad.

Om man inte kommer ihåg om man sagt något kränkande om just en persons vikt är det en ganska tydlig indikation om att man har sagt så mycket dumt att man inte kommer ihåg exakt vad. Man glömmer ju knappast bort om man inte har sagt något elakt någon överhuvudtaget.

TS skriver att hon i alla fall säkert vet att hon inte sagt någonting om vikt till flickvännen direkt. Vilket fortfarande är i linje med vad flickvännen berättar, det mesta har skett via sonen eller genom att TS yttrat sig med hög röst när flickvännen var inom uppenbart hörhåll.

Så det är ingen ord-står-mot-ord-situation, TS har inte förnekat något enda som flickvännen sagt.

Tryggoglad

Äldre 4 Apr 14:24

#39

Ohka skrev 2018-04-03 20:51:35 följande:

Du skulle alltså straffa dina barn för att farmor varit taskig mot dig för åratal sedan?

Det handlar inte om att straffa utan om påverkan.

Jag skulle inte vilja att mina barn utsattes för ett sånt kontrollerande och destruktivt beteende så jag skulle skydda dem från det.

Ohka

Äldre 6 Apr 02:50

#40

ArthurDent skrev 2018-04-03 11:29:14 följande:

Vi vet ingenting om anledningen till varför flickan kommit i konflikt med tidigare pojkvänners föräldrar.

Här handlar det dock om flera månaders otrevligt beteende från TS sida, där flickan fått höra att hon är white trash, har fel vikt, inte är tillräckligt snygg för sin pojkvän, psykiskt instabil mm.

Jag tycker inte att det är något man kan vifta bort som en parantes till "har inte gjort några större fel", det är oerhört ohyfsat och otrevligt!

Till skillnad från TS har dessutom flickan uttryckt ånger över sina uttalanden, sagda när det brast för henne efter 8 månaders otrevligheter.

Skulle vara snyggt om TS tog ett liknande ansvar för sitt beteende ...

Nej precis, vi vet inte varför hon kommit i konflikt med dem. Det kan mycket väl vara på grund av hennes beteende.

Enligt TS har hon inte sagt något om flickans vikt. Det övriga minns jag inte om hon skrivit något om.

TS har också gjort fel, men det är fortfarande hennes hem. Hon får sätta upp vilka regler hon vill, och gillar ungdomarna inte det får de väl vara någon annanstans.

TS kanske tog så illa vid sig av att bli kallad f*tta att hon har svårt att vara ångerfull just nu.

En snyting i rätt ögonblick skapar ofta ett bättre utgångsläge för fortsatt diskussion.

ArthurDent

Äldre 6 Apr 10:20

#41

Ohka skrev 2018-04-06 02:50:08 följande:

Enligt TS har hon inte sagt något om flickans vikt. Det övriga minns jag inte om hon skrivit något om.

För att uppmana andra att läsa alla inlägg verkar du inte excellera i det själv. Varken mitt senaste till dig eller TS senaste.

För att repetera: se citat nedan. TS säger INTE att hon inte sagt något om flickans vikt.

Hon "kommer inte ihåg". Hon säger bara att hon säkert vet att hon inte sagt det till flickan direkt.

Vilket inte motsäger flickans berättelse, eftersom enligt henne har TS kränkande uttalande även gjorts till pojkvännen och genom att TS uttalat dem högt när flickvännen varit i närliggande rum.

TS HAR erkänt att hon kallat flickan whitetrash (med en riktigt dålig ursäkt varför).

TS förbigår med tystnad uttalandena om flickans utseende och att pojkvännen skulle ha kunnat få bättre.

En som aldrig sagt något elakt om en viss annan person bör inte ha något problem att minnas om den sagt något om just "elak sak X". Det är om man faktiskt har sagt en hel del som man kan få svårt att minnas om exakt vad elakt man sagt.

Man ska inte kalla någon fitta, men den som håller på och okvädar någon annan i flera månader får allt finna sig i att det kommer en motreaktion till sist.

Zazza98 skrev 2018-04-03 14:26:39 följande:

Minns inte att jag skulle ha kommenterat hennes vikt. Eftersom jag inte pratat med henne måste hon i så fall fått info på omvägar.

legomum

Äldre 6 Apr 10:45

#42

Kanske en ide att lyssna på vad trådstarten handlar om?

För min del kan det lika gärna vara ett troll eller vem som helst som sitter och hävdar att det är "sonens flickvän" som svarar här i tråden.

Men att så många direkt tar "sonens flickvän" i försvar och börjar argumentera att hennes ord ens är sanning.... märkligt.

Tryggoglad

Äldre 6 Apr 11:36

#43

legomum skrev 2018-04-06 10:45:31 följande:

Kanske en ide att lyssna på vad trådstarten handlar om?

För min del kan det lika gärna vara ett troll eller vem som helst som sitter och hävdar att det är "sonens flickvän" som svarar här i tråden.

Men att så många direkt tar "sonens flickvän" i försvar och börjar argumentera att hennes ord ens är sanning.... märkligt.

Med tanke på att inte ens ts själv avfärdar flickvännens inlägg här eller förnekar det hon säger så är det väl ganska naturligt att betrakta det som autentiskt..?

Sen är ju upplevelser alltid subjektiva och till en viss gräns får man acceptera att det inte går att få fram en exakt, objektiv sanning.

För min del tycker jag alltid det är intressant och fascinerande när man får ta del av den andra sidan och nyanserar en ensidig bild.

I det här fallet framställer sig ts som ett under av omtanke, tålamod och generositet. Detta monster till människa som nästlat sig in vänder upp å ner på hela huset/familjen och är tydligen helt outhärdlig. Ingen antydan om att ts har uttryckt sig kränkande eller provocerat på olika sätt.

När sonens flickvän beskriver sin upplevelse blir ju frågan mycket mer intressant och nyanserad.

Vad som är sant, exakt, är ju alltid svårt (omöjligt) att veta.
Det gäller ju i allra högsta grad även TS och hennes beskrivning.

För min del tycker jag det är mer märkligt att folk, generellt, går igång på alla cylindrar och blir upprörda direkt när någon beskriver en subjektiv upplevelse - utan att ha fått höra fler perspektiv.
Ganska ofta blir ju bilden av en "katastrof" rätt så nyanserad när någon med insyn beskriver div. omständigheter och andra perspektiv.

Sen är det klart att det är lite irriterande och störande också, att behöva få en nyanserad bild när man är så nöjd med sin ilska och upprördhet.

Det var ju så mycket lättare när det var svart-vitt...

Snäll men inte tråkig

Äldre 6 May 19:09

#44

Tryggoglad skrev 2018-04-03 14:27:36 följande:

Om detta är på riktigt tycker jag det är djupt tagiskt, av många anledningar.

Först och främst är det skrämmande att i princip ingen i tråden har några som helst kritiska åsikter om hur mamman beter sig inför och om sin myndiga sons flickvän.

Om tjejens beskrivning stämmer är mamman vidrig oavsett om hon har "rätt" att bete sig på det sättet i sitt eget hem.

Nej, det är en del saker i tjejens beteende som kan diskuteras, kritiseras och som behöver ändras. Men det är helt klart att hon inte är helt ok, inte i balans, inte helt frisk, ev. nån diagnos..? (säger inte detta av elakhet eller så, bara en fundering).

Då får man ju hantera det lite smidigt och lösningsfokuserat..

Några punkter.

1) Jag kan inte förstå varför tjejen väljer att gå hem till pojkvännens hem med tanke på hur vidrigt hon blir behandlad där. De flesta skulle säga; tyvärr, jag kan inte åka hem till dig så länge din mamma pratar skit om mig och behandlar mig på det sättet. Jag blir stressad, mår dåligt och känner mig kränkt av detta.

2) Jag kan inte förstå hur mamman kan med att behandla sin myndiga son på det sättet, prata skit om och förnedra hans flickvän. Hon får vara hur hon vill men om det är hans val så behöver hon respektera det.

Givetvis kan hon vara tydlig med regler och ställa krav men man kan göra det på ett rimligt sätt och med respekt. Respekt är inget man kan kräva, det är något man gör sig förtjänt av.

Att exempelvis oombedd lägga upp mat på en vuxen människas tallrik och sedan gnälla om att man behöver kasta..? Vem gör sånt!? Det är väl inte 5-åringar det handlar om.

Man tar väl den mat man vill äta själv..

Om jag vore i tjejens läge skulle jag aldrig sätta min fot i det hemmet igen.

Om jag vore i killens situation skulle jag ev. flytta ut (om möjligt) men jag skulle framför allt aldrig förlåta min mamma för att hon beter sig på det vidriga sättet.

Även om man kanske måste umgås några år till skulle jag minska ner kontakten och ev. barnbarn skulle mamman få träffa väldigt sällan och då bara om hon visade respekt.

Nu kanske inte mamman är så intresserad av en respektfull, vuxen relation med sin son men då får hon också acceptera och räkna med att den framtida relationen kommer att påverkas.

Jag har sett och upplevt detta i min närhet - att den typen av överbeskyddande och kontrollerande föräldraskap straffar sig senare. Då kan hon sitta och gnälla för att hon inte får träffa barnbarnen, att sonen inte kommer hem på jul etc.

Hur ni andra i tråden missar dessa perspektiv är en helt obegriplig gåta för mig.

Jag hoppas inte detta är på riktigt.

Att ingen tagit upp barnbarns- vinkeln beror förmodligen på att förhållanden i den här åldern ofta är ganska kortvariga och att de allra flesta inte träffar den personen de så småningom kommer att bilda familj med när de är 19 eller yngre. Det här paret har varit tillsammans i drygt ett halvår.

Själv skulle jag då absolut inte börja tänka på någon min 18- eller 19-åring varit tillsammans med i drygt ett halvår som förälder till mina eventuella framtida barnbarn även om jag vet någonstans i bakhuvudet att det finns en liten men teoretisk chans att det kan bli så.

För ja, det finns precis som när det gäller allting annat undantag. Ett par grannar till oss har varit ihop sedan hon gick i femman och han i sexan (!).

Men TS skriver ju dessutom att hon stört sig på just att sonen byter flickvän för ofta , vilket säkert bidrar ännu mer till att ingen tänker på eller tar upp barnbarns-vinkeln.

Att inte vilja ha en främmande människa som inte ens hälsar sovandes i sitt hem veckans alla dagar behöver inte ha något alls med överbeskyddande och kontrollerande föräldraskap att göra.

Det skulle inte jag heller vilja eller gå med på, men för mig vore det en integritetsfråga snarare än något annat. Mina barn får vara ihop med vem de vill men jag vill inte ha en främling som inte ens hälsar mer eller mindre boendes i mitt hem och det tror jag att jag är långt ifrån ensam om.

Mammans kommentarer om flickvännens utseende och liknande kan däremot absolut ha med kontrollbehov och överbeskyddande att göra. Men framför allt är det väldigt omoget och lågt av en vuxen människa att bete sig så. Är man så gammal att man har myndiga barn borde man ha lärt sig för länge sedan att man inte behöver uttala precis alla sina reflektioner och åsikter om andra högt.

paulinnea

Äldre 12 May 12:37

#45

Förstår att det är ungefär 100% off-topic (och vill inte vara respektlös), men är rätt desperat. Skriver just nu på mitt kandidatarbete om böcker och ungdomar. Undersöker hur man kan utforma omslag för att få killar mer intresserade av läsning. Det skulle hjälpa mig något ENORMT om ni ville dela denna vidare till söner/bekanta i tonåren. Det är ju så viktigt att unga läser böcker. Stort tack! goo.gl/forms/Twie6m1Nf0g1w3Y82

En lycklig storfamilj?

INNEHÅLL