Inlägg från: Anonym (tappat hoppet) |Visa alla inlägg
  • Anonym (tappat hoppet)

    Hur jag ska ta mig ur arbetslösheten? Orkar snart inte mer

    Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till längre. Har varit arbetslös i snart ett år och min självkänsla är verkligen på botten! Gråter ofta när jag ska sova och gråter när jag ska kliva upp på morgonen. Känner att jag börjar hamna i en depression på grund av min situation och ser inget ljus i tunneln. Tog examen för två år sedan och har sedan dess haft en korttidsanställning inom min bransch och även haft praktik för att få mer kött på benen. Söker massor av jobb hela tiden och har testat att kontakta företag för att se om de behöver folk också. 

    Jag har fått några intervjuer och gått vidare i ett par processer efter första intervjun men det är alltid någon annan som får jobbet till slut. Jag har alltså ett bra CV ändå som arbetsgivare nappar på, men jag är rätt säker på att det är min osäkerhet som gör att jag får ett nej efter intervjun. För varje nej jag får sjunker självkänslan mer och mer och nu vet jag inte hur jag någonsin ska känna mig som den säkra, glada personen jag var innan den här jobbsökarskiten. Jag verkar liksom bra på papper men duger inte som den jag är i verkligheten :(

    Mår skit av att folk ser mig som en rädd liten mus (som jag inte är egentligen). Klart som fasen att jag inte får något jobb när jag utstrålar osäkerhet så fort jag kliver in i rummet i princip. Hur ska jag stärka min självkänsla så att jag kan äga på nästa intervju och lyckas få ett jobb till slut? Jag är en lugn person i grunden som är lite introvert men när jag väl känner mig bekväm i situationer så är jag social, skämtsam och pratsam. Introvert extrovert kanske. 

    Det är även fruktansvärt jobbigt när alla runtomkring ska tjata och fråga hur det går med jobbsökandet, även om det är av all välmening så stressar det och får en att känna sig sämst. Om någon annan här har varit långtidsarbetslös vore det intressant att veta hur ni tog er ur det också. 

  • Svar på tråden Hur jag ska ta mig ur arbetslösheten? Orkar snart inte mer
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (18 år på samma jobb) skrev 2018-04-18 13:22:58 följande:

    Skulle råda dig att jobba som volontär med något som berikar dig eller skaffa ett enkelt jobb tillsvidare. Att du inte mår bra ser som du redan förstått även de som anställer folk.


    Ja funderar starkt på det, även om det inte känns speciellt kul. Men allt är väl bättre än att inte ha något alls. Har väl tänkt att eftersom jag får intervjuer så kommer det att släppa snart och någon kommer vilja ha mig, men uppenbarligen inte. 

    Kollade däremot min mail nyss och såg att jag blivit kallad till intervju för ett jobb jag verkligen vill ha! Var längesen jag sökte det så hade nästan glömt bort det. Knäppt när jag precis skrivit det här inlägget, inte hört ifrån något jobb på över en månad. Så nu måste jag bli queen of projektledning till nästa vecka oavsett. Hur??
  • Anonym (tappat hoppet)
    Kjell2 skrev 2018-04-18 14:06:17 följande:
    Vad är det för branch och utbildning, vilken typ av jobb söker du?

    Har du begränsingar i ditt sökande; arbetstid, nivå, geografi, branch?

    Förök aktivera dig,kurser, frivilligjobb, vikariet, skitjobb.

    Lycka till!
    Pluggade till lärare först men det var inget för mig så bytte till marknadsföring och kommunikation. Vet att det är en extrem svår bransch att ta sig in på, men det är vad jag vill göra. Söker allt möjligt som har med media och kommunikation att göra. Jag har familj så vill inte flytta härifrån, bor ändå i en stor stad. Annars har jag inga begränsningar. Ja måste verkligen aktivera mig med vad som helst snart innan jag blir galen på riktigt. Ska samla energi och ta tag i det.

    Tack!
  • Anonym (tappat hoppet)
    UniformYankie skrev 2018-04-18 14:13:07 följande:

    Ta inte ett jobb du inte vill ha. Du har kämpat dig igenom skolan, du förtjänar bättre. Hade jag varit du så hade jag satsat på högskolan igen. Fortsätt att utbilda dig, sök jobb under tiden. Det finns fortfarande chans att komma in på vissa program och kurser som är öppna för sena anmälningar.  
    Jag vet att det är ett helvete att plugga ibland men till skillnad från att vara arbetslös så kan ju plugget faktiskt vara ganska underbart ibland.
    Om du säger att du studerar så vill folk veta vad du studerar.
    Om du säger att du är arbetslös så tycker folk synd om dig och känner sig obekväma.
    Desto mer du pluggar, desto mer du har att skriva på ditt CV, desto bättre chans för jobb har du. 
    Så sök in igen, för sjutton gubbar! 


    Hmm jo men har redan pluggat fyra år + några extra kurser på det och har verkligen inte lust att plugga mer och vill inte ta ännu mer CSN-lån heller. Men du har absolut rätt i att det vore skönt att kunna säga att jag studerar. Hatar verkligen hur folk ser mig som ett offer för att jag är arbetslös och kämpar för att få ett jobb. Folks menande kommenterar och blickar... ahh spyr. 
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (bemanningsbranschen) skrev 2018-04-18 16:02:50 följande:
    Nu har jag visserligen jobb, men inom bemanningsbranschen (och inte en välbetald konsult alltså) och söker därför jobb lite då och då för att hitta ett "riktigt" jobb. Även om jag trivs på mitt nuvarande uppdrag så vill jag ändå hitta något som är "mitt". Jag ser det som så, att så länge jag får samtal och ibland får gå på intervjuer (och hamnar i sitsen att jag är en av de tv sista typ) så leder varje "nej" mig närmare ett "ja".

    Så, grattis till intervjun! Hoppas den går superbra och att du kommer att stå där som vinnaren denna gång (om det är ett jobb du vill ha)!
    Ja det har du rätt i! Men frågan är hur många nej man ska behöva ta innan ett ja kommer? Känns pinsamt att berätta hur många intervjuer jag har gått på utan att ha fått jobbet. Tack så mycket! Har svårt att känna glädje för jag "vet" hur det kommer gå. Haha bra inställning ;) Men ska verkligen försöka peppa upp mig och få mig själv att må så bra jag kan till dess så får vi se. Lycka till själv med jobbsökandet!
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (milla) skrev 2018-04-18 18:22:23 följande:
    Hur ska du fixa ett jobb och sedan fixa jobbet som introvert? Skulle du ens gilla det?

    Ta inte illa upp. Inget fel på introverta personer. Tvärtom fel med all hets på att alla ska vara så himla extroverta nuförtiden.

    Ibland varar ärlighet faktiskt längst. Kanske testa vara ärlig på arbetsintervjuer. Berätta att du är introvert men att du är social i en välkänd grupp.

    Om det är någonting annat som spökar är terapi alltid ett alternativ. Kbt är det som funkar snabbast. Kan vara värt att lägga sina sista slantar på om man verkligen vill ha jobb.

    Och sedan tror jag också att föreningsengagemang ch volontärarbete kan vara en väg in. Kanske träffar du på någon som känner någon. Eller hittar din plats någonstans. Och framförallt kommer ditt självförtroende att växa av att du uträttar saker och är kompetent.

    Allas väg in i arbetslivet är inte enkel (inte min heller men besparar er den historien just nu) men är helt övertygad om att du kan hitta nåt :)
    Alltså jag är inte extremt introvert så att jag inte klarar jobbet, är bara tystlåten (inlyssnande) och lite försiktig precis i början när jag träffar någon ny. Jag blir ganska snabbt bekväm av mig och då blir jag väldigt öppen istället. Men det krävs lite längre tid än en ett möte på 50 min. Men nu när självkänslan nere på minus är jag väl ännu mer tyst och utstrålar osäkerhet på mig själv. Brukar ta upp som en negativ egenskap att jag kan verka lite introvert i början men att jag inte har problem med att hitta min plats i gruppen och ta för mig så fort jag blivit lite varm i kläderna.

    Tack för dina tips! Har funderat på terapi bara för att få ha någon att prata ut ordentligt med och kanske få verktyg för att komma på banan igen. Vill liksom inte lägga på mina nära hur pass dåligt jag mår över det här så försöker hålla humöret uppe så gott jag kan..
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (milla) skrev 2018-04-18 19:23:41 följande:
    Jag är som dig att jag inte presterar så bra på arbetsintervjuer. Det jag brukar göra är att träna och sedan meditera. Den kombinationen gör att jag är på topp. Man får endorfiner av att träna, man blir pigg och självförtroendet ökar. Meditationen lugnar ner nervsystemet vilket dämpar nervositeten. Perfekt kombo. Pigg, alert, trevlig med nerverna i koll samtidigt :)
    Bra tips :) Brukar typ meditera innan intervjuer eller i alla fall tänka på andningen men ger ju säkert dubbel effekt att dra ut och springa kvällen innan och rensa huvudet också.
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (Samma sits) skrev 2018-04-18 19:42:28 följande:

    Hej TS!

    Jag har varit i samma sits som du. Bor i en större stad (inte huvudstaden) med man och barn, och är således geografiskt begränsad. Har läst 4 år på högskolan, marknadsföring och kommunikation. Är också lite introvert i början, men blir snabbt social och "rolig" ganska snart när jag väl börjat känna någon/gruppen = inte alltid så toppen på arbetsintervjuer. Svettas som fan när jag blir nervös till råga på allt.

    Sökte jobb i min bransch i typ ett år. När det inte gav ett skit annat än besvikelse (alla NEJen efter intervjuerna) - då gav jag upp. Började söka administratörs- och ekonomiassistent-tjänster. Fick ett dåligt betalt administratörsjobb i grannkommunen (=pendling). Oseriöst skitföretag utan kollektivavtal. Men vad gör man?

    Började sedan söka andra admin-tjänster i min egen stad efter ca 1 år. Gick på en intervju på ett mindre, mycket intressant, företag som sökte en administratör. Efter ett tag börjar dom fråga om min marknadsföringsutbildning. Varför jag söker jobb som just administratör och inte inom mitt eget område. Jag svarar uppriktigt varför, och sedan erbjuder dem mig en tjänst som kommunikatör.

    Har jobbat här i åtta månader nu och trivs som fisken i vattnet

    Det jag vill få fram är egentligen att du också kanske borde söka dig lite utanför ditt område och få erfarenhet inom något, man vet aldrig vad saker och ting kan leda till!


    Tack för ditt inlägg! Det gjorde mig lugn och jag fick ett litet hopp att det nog borde lösa sig för mig också till slut. Har också problem med svettningar vid pressade situationer och speciellt handsvett. Lagom trevligt att skaka hand med mig när jag har suttit och grillats i en timme.

    Ja det är nog den vägen jag också får gå, ska söka massor av sådana jobb imorgon. Underbart att de såg att du kunde så mycket mer och gav dig den chansen! Grattis :)
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (M) skrev 2018-04-18 20:15:37 följande:
    Jag är också introvert, sökte jobb inom området jag pluggade till i två år innan jag fick napp. På intervjun sa jag att jag är inget socialt lejon som gillar att stå i centrum utan jag är mer inlyssnande men tar plats när det behövs. För många rekryterare är det viktigt att man är medveten om sina egenskaper.

    Att ta ett jobb inom ett annat yrkesområde i väntan på det rätta är en god idé. Ett jobb leder till ett annat.
    Oj :( Hade du något annat jobb under tiden du sökte eller var du arbetslös i två år? Måste varit så sjukt befriande när du väl fick napp! Känns som att jag kommer vara lyckligast i världen den dagen jag får det jobbet jag vill ha. Ja det är verkligen viktigt att inte låtsas vara någon som man inte är. 
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (Alice) skrev 2018-04-18 20:25:18 följande:

    Jag är i samma sits som dig ts. Letar mitt första "riktiga" jobb efter universitetet. Det är verkligen fruktansvärt.

    Alla nej, folk som aldrig svarar på mail, att överanalysera allt man skriver och alla välmenande men onödiga kommentarer... Får ofta höra hur dåligt det är att vara arbetslös länge (som om jag inte visste det?), och att jag bara ska "ta ett jobb" (som om jag inte försöker?).

    Jag känner mig inte som mig själv längre, och definitivt inte som en självständig vuxen människa.

    Har också funderat på att börja jobba som volontär för att inte bli helt galen. Vet inte vad mer jag kan säga, mer än att du är åtminstone inte ensam.


    Fruktansvärt är det rätta ordet. Trodde aldrig att jag skulle hamna i den här situationen, trodde att jag max skulle vara jobbsökande i tre månader. När tog du examen? 

    Ja blir helt paff över hur dåliga folk är på att återkoppla och svara. Vissa har jag både ringt och mailat ett par veckor efter intervjun för att kolla hur det går utan att få svar. Har man kommit på intervju och träffats personligen så kan man väl slänga iväg ett litet mail kan jag tycka. Har fått vänta i en månad på besked ibland och bara det tär ju enormt på en. Som en utdragen käftsmäll. 

    Håller med om att man inte känner sig som sig själv, hemskt är det. Åh det är så stressande där folk i ens omgivning ska påpeka att det inte är bra att vara arbetslös länge och ger dåliga tips om hur man borde gå tillväga. Vet att det är i all välmening men bara tyst! Har speciellt en kompis som jag har börjat undvika på senaste för hon pushar mig på ett sätt som får mig att känna mig sämst och hon är väldigt noga med att påpeka att jag är långtidsarbetslös och det är inte bra... Mm det är ju inget jag tänker på och mår skit över hela dagarna, men tack för upplysningen.

    Håller tummarna att det löser sig för oss båda snaaart! 
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (Maria) skrev 2018-04-19 06:11:05 följande:

    Jag vet precis hur du känner det och hur du har det, men ge inte upp. Jag arbetar själv inom kommunikation och för ett par år sedan såg det lika mörkt ut för mig som det gör för dig och jag mådde också riktigt dåligt av det.

    Min lösning ur problemet var att satsa på att frilansa under arbetslösheten för att få lite att sälja så att jag kunde säga att jag jobbat. Det ger oftast inte så mycket pengar i början, men man får lite att skriva i sitt cv och bara det visar att du är en person som vill och kan!

    Du kan hitta lite småjobb på Elance/UpWork (de har nyligen bytt namn). Det är internationellt, men sök bara på "Swedish". Vill de att du ska fakturera kan du använda Frilans Finans. Det har jag gjort flera gånger och de är seriösa. Sedan finns också en ny lovande portal som heter Content Central. Även om det inte blir sålt kan du skriva in det i ditt cv som arbetsprover och det är bra! Sök också på "frilans" som sökord på Platsbanken och se om någon behöver något litet jobb. Här får man vara beredd att tänka brett, men det kommer ofta upp ganska bra med saker.

    Slutligen kan du göra saker och sälja på spekulation på gammalt vis. Hör av dig till företag med specifika idéer (en reklambroschyr som du tycker skulle passa dem eller liknande) och se om de nappar.

    Kort sagt måste man tänka som en egenföretagare och att du är ditt varumärke. Varje liten pyttig sak du gör kan sedan skrivas i ditt cv. Kanske inte ensamt, men under en gemensam rubrik som "samarbetspartners inom frilans" där du listar så namnkunniga företag som möjligt.

    Lycka till!


    Hade jag vetat att det var så här svårt att ta sig in i branschen hade jag valt något annat, även om det här är vad jag egentligen vill och tycker är kul. Har funderat lite på att frilansa. En kompis tipsade om Frilans Finans och att det var smidigt. Kanske bara hjälpa mindre företag med deras sociala medier eller göra lättare logotyper och trycksaker. 

    Fick ett ryck och sökte några fristående kurser igår också bara för att. Det var ändå kurser som jag kan ha nytta av och som ser bra ut att jag har gått. Det var ju sen anmälan så inte ens säkert att jag kommer in, men kändes ändå skönt att ha en liten plan. 

    Tack för pepp och tips!
  • Anonym (tappat hoppet)
    Anonym (Samma sits) skrev 2018-04-19 09:51:48 följande:
    Jag vet inte riktigt om jag helt håller med om det sista... Visst, efter 6-7 intervjuer är man ju mer på det klara med vad för frågor som kommer (och kan finslipa sina svar osv) - så då blir man lite tryggare. Sedan når man/många en tröskel, kanske efter 10-15 intervjuer där man fortfarande inte får jobbet. Då har man plötsligt ännu en grej att vara nedstämd över; man kan intervjutekniken utan och innan men får ändå inga jobb. Förstår du hur jag menar?

    Jag tror att det är där TS har börjat hamna, och där hamnade jag med. Då var det nästan skönt att söka jobb man är överkvalificerad för, och få upp självkänslan lite genom att få ett jobb.
    Haha ja som jag känner nu skulle jag bli superglad om vem som helst ville anställa mig, även om jag är överkvalificerad. Hittat massor av "lättare" jobb nu som jag ska söka. Mitt mål var att ha ett jobb i början på året... Men till sommaren måste jag ju ha fått in en fot någonstans! Även om det bara är som receptionist eller administratör.
Svar på tråden Hur jag ska ta mig ur arbetslösheten? Orkar snart inte mer