Min älskade, vidriga tonåring

Genom att göra allting så annorlunda från dig, genom att tjafsa om allting du vill, så frigör hon sig från dig.
Det är nödvändigt för att hon ska kunna bli en självständig, kapabel kvinna som tänker själv och inte hänger i mammas kjolar.
Då går hon till överdrift för hon måste för att märka skillnaden.
Var lugn din omtänksamma, kloka dotter kommer tillbaka, hon behöver bara så klippa navelsträngen.
Och jag tror att du ser kulmen just nu, hon är full av hormoner nu och säkert jättelabil, hon är mitt emelllan barn och vuxen och växlar däremellan dag för dag, stund för stund.
Ena stunden är hon kaxig och vet bäst och nästa behöver hon en mammakram.
Men ju äldre hon blir desto klokare blir hon och det går lättare att resonera.
Jag  har 4 vuxna barn och dom vara allra värst just i 14.årsåldern.

Var lugn, vänta ut henne, håll på grundreglerna men ge henne utrymme. 
Hon verkar ju själv veta vart gränserna går som du beskriver det, hon sköter skolan trots allt, hon har gränser för hur hon beter sig mot er.
Var noga med att tala om för henne att hon är bra ofta och att du älskar henne.
En sak jag gjorde med alla mina barn var att jag gjorde en 14-årsresa, bara 14-åringen och jag, för jag ville att vi skulle bonda, bibehålla kontakten så mycket det gick.
Den resan fick barnet i stort bestämma vart vi skulle resa.
Det är viktigt att ha kul med sin 14-åring också.

Finns grunden där i kärlek och tilit mellan er så kommer hon tillbaka, men då i en mer vuxen tappning precis som hon ska.