Kvinna och oskuld. Tabubelagt ämne. Finns ni och hur gamla är ni?

Jag var 22 år när jag förlorade oskulden. Det skedde på bröllopsnatten och det var att vänta. Min man var 25 år och hade också valt att vänta. Vi önskade egentligen att gifta oss mycket tidigare, men eftersom att vi önskade barn direkt så väntade vi tills efter maken gått färdigt sin utbildning.

Vi ville ha barn direkt, men inte ta några risker så vi väntadelite till. Vi var tillsammans i sju år innan vi gifte oss.

Båda var oskulder ja. Eftersom att detta är våra värderingar och båda verkligen ville vänta så var det inte så himla svårt ändå. Vi hade inget sex alls innan vi var gifta. 

Man kan bli gravid trots skydd. 

Jag upplever det inte som att man blir direkt dömd som kvinnlig oskuld/kvinna som bara legat med en.Jag skulle inte kalla det för ett tabu. Däremot händer det titt och tätt att andra kvinnor(gärna de som är lite äldre) tycker synd om en, de utgår från att man har missat så mycket för att man inte varit "frigjord". Ibland händer det också att ens intelligens ifrågasätts eller att de utfår från att man haft en traumatisk religiös barndom.

De tänker nog inte så. De kan bara inte förstå att man kan vilja, som de ser det, "begränsa" sig.

Det fungerade bra på så sätt att vi var trygga med varandra och det var fint från början även om vi lärde upp varandra. Vi hade känt varandra så länge att vi kunde tala öppet om allt så det blev aldrig jobbigt. 
Under väntan så var det aldrig nära att det hände, vi var så bestämda över hur vi skulle ha det. Vi sov över hos varandra, men inte i samma säng, det ville vi vänta med tills bröllopsnatten.