• lövet2

    Underhåll

    Jag läste den här tråden: www.familjeliv.se/forum/thread/78759632-ensamstaende-hur-mycket-far-ni-i-underhallsbidrag
    och såg hur väldigt olika alla tyckte. Jag blev lite nyfiken på vad folk egentligen tycker är rimligt, så här presenterar jag ett exempel:

    Mamma har 2 tonåringar på heltid. Pappan har inget umgänge. Mamman får barnbidrag för 13-åringen, och 16-åringen får studiebidrag. Mamman tjänar 7000 kr efter skatt. Pappan tjänar 30000 kr efter skatt. Vad är rimligt att pappan betalar i underhåll? Han betalar alltså ingenting utöver underhållet. Inget extra till cykel, mopedkort, läger, hobbies, skidor, skor, hårklippning etc.

  • Svar på tråden Underhåll
  • lövet2
    Tow2Mater skrev 2018-06-01 22:23:21 följande:
    Vad får mamman i andra bidrag?
    Ingenting.
  • EmberEyes

    Varför får mamman inget flerbarnstillägg?
    Eller bostadsbidrag?
    Eller försörjningsstöd?
    En familj med en nettoinkomst på 7000kr borde få ca 8500 kr i försörjningsstöd i försörjningsstöd om hyran ligger på 6000/mån och di inte har några andra inkomster eller utgiften än nettolönen på 7000 och barnbidrag/studiebidrag på ca 1000 vardera.
    Ligger hyran på 3000kr/mån så får mamman ca 5500 kr i försörjningsstöd med samma parametrar.

    www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/ekonomisktbistand/provberakning

    Oavsett vilket så borde pappan, om han inte har fler barn,  i detta fallet betala 5200kr i underhåll totalt enligt nedan verktyg:

    www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/berakna-underhallsbidrag

    Vad som händer i verkligheten när mamman stämmer honom på underhåll i tingsrätten kan inte jag svara på.

  • lövet2
    EmberEyes skrev 2018-06-01 22:50:14 följande:
    Varför får mamman inget flerbarnstillägg?
    Eller bostadsbidrag?
    Eller försörjningsstöd?
    Jo, flerbarnstillägg blir det förstås, men det är ju bara någon hundring.

    Det där med försörjningsstöd hoppades jag skulle komma upp. Det låter på något vis fel att socialen ska försörja barnen när pappan faktiskt har råd att göra det. Nu är ju det här ett verkligt fall, och pappan i fråga betalar 3500 kr i underhåll. I mina ögon ser det ut att vara alldeles för lite, men jag är för dåligt insatt i alla regler och paragrafer för att kunna säga hur det borde vara.
  • EmberEyes
    lövet2 skrev 2018-06-01 23:02:46 följande:
    Jo, flerbarnstillägg blir det förstås, men det är ju bara någon hundring.

    Det där med försörjningsstöd hoppades jag skulle komma upp. Det låter på något vis fel att socialen ska försörja barnen när pappan faktiskt har råd att göra det. Nu är ju det här ett verkligt fall, och pappan i fråga betalar 3500 kr i underhåll. I mina ögon ser det ut att vara alldeles för lite, men jag är för dåligt insatt i alla regler och paragrafer för att kunna säga hur det borde vara.
    Men vad är hyran, och varför får de inte bostadsbidrag?
  • EmberEyes

    Och även om pappan betalar underhåll på 5500 (lite över f-kassans mall för underhållet) så borde mamman få drygt 3000+hyra i försörjningsstöd.

  • lövet2
    EmberEyes skrev 2018-06-01 23:06:47 följande:
    Men vad är hyran, och varför får de inte bostadsbidrag?
    Hyran är låg; bara runt 4000 kr/månad. Bostadsbidrag får hon inte, eftersom båda föräldrarna fortfarande står som ägare till bostaden. På papperet alltså. I realiteten är det hon som betalar hyran.

    Men - det är egentligen inte så viktigt. Min fundering är om man alltid ska tänka att föräldrarna ska betala 50/50 oavsett inkomst, och om det är meningen att socialen ska rycka in när en förälder har låg inkomst men inte den andra.
  • Tow2Mater

    Jag anser utgifterna är viktiga; man kan inte säga vad som skulle vara en rimlig summa om man inte vet vad resepktive har i utgifter, och vilka summor de båda har kvar efter att alla nödvändiga utgifter är betalda. Vad de har kvar bara efter skatt säger inte så mycket. Håller med om att en förälder per princip oftast ska rycka in före socialen, MEN det kan finnas undantag. T ex om den lågavlönade medvetet inte vill öka sin lön fast hon kanske skulle kunna.

  • lövet2
    Tow2Mater skrev 2018-06-01 23:21:19 följande:
    Jag anser utgifterna är viktiga; man kan inte säga vad som skulle vara en rimlig summa om man inte vet vad resepktive har i utgifter, och vilka summor de båda har kvar efter att alla nödvändiga utgifter är betalda. Vad de har kvar bara efter skatt säger inte så mycket. Håller med om att en förälder per princip oftast ska rycka in före socialen, MEN det kan finnas undantag. T ex om den lågavlönade medvetet inte vill öka sin lön fast hon kanske skulle kunna.
    Jo, det är ju många faktorer som spelar in. Jag har liksom bara häpnat när jag sett hur det går till i bland. En småbarnsmamma jag känner, har varit tvungen att låna pengar flera gånger av sina föräldrar, för att kunna köpa mat till barnen. Samtidigt har hennes ex-man köpt en ny bil - kontant! Jag förstår inte riktigt hur en del tänker. Inte på barnens bästa i alla fall ...
  • EmberEyes

    jag tänker såhär (och det är inte baserat på några regler eller riktlinjer utan mina personliga värderingar):

    Omkostnaderna för barnen (mat, deras del av boendet, kläder, aktiviteter, resor till skola och byte av boende osv) ska bekostas av båda föräldrarna. Denna omkostnad får föräldrarna dela på procentuellt, dvs om den ena föräldern tjänar 7000 och den andre 28000 (enklare att räkna på) så ska den som tjänar 7000 betala 20% av omkostnaderna och den som tjänar 28000 betala 80% av omkostnaderna.

    Utöver barnen har pappan inget ansvar för mammans ekonomiska situation, den får hon lösa själv, och tills hon fått ett vettigt betalande jobb så får hon gå på soc. 

  • Jamesdio
    EmberEyes skrev 2018-06-01 23:49:31 följande:

    jag tänker såhär (och det är inte baserat på några regler eller riktlinjer utan mina personliga värderingar):

    Omkostnaderna för barnen (mat, deras del av boendet, kläder, aktiviteter, resor till skola och byte av boende osv) ska bekostas av båda föräldrarna. Denna omkostnad får föräldrarna dela på procentuellt, dvs om den ena föräldern tjänar 7000 och den andre 28000 (enklare att räkna på) så ska den som tjänar 7000 betala 20% av omkostnaderna och den som tjänar 28000 betala 80% av omkostnaderna.

    Utöver barnen har pappan inget ansvar för mammans ekonomiska situation, den får hon lösa själv, och tills hon fått ett vettigt betalande jobb så får hon gå på soc. 


    Håller i princip med, fast proportioneringen ska baseras på de summorna som finns kvar efter att boende, resor till och från jobb mm är betalt. Och det måste finnas en rimlig beräkning på vad mat, kläder, aktiviteter för barnen ska kosta. Annars kan ju en säga att det räcker med gröt, second hand kläder och skola som aktivitet eller den andra att det ska vara senaste modet, oxfilé varje dag och ridning, golf, hockey mm inklusive läger.

    I det här fallet skulle man kunna hävda att pappan betalar det han ska för barnens försörjning och att mamman ska bidra med sin del antingen med egna pengar eller med hjälp utav soc, alternativt säga att pappan bör bidra med en betydligt större andel av barnens totala försörjning för att hon inte har ekonomi till det.

    Om mamman hade 0 kr i inkomst ska pappan då stå för 100 % av barnenes försörjning innan hon kan få soc? Hur blir det om de har kommit överens om att barnen ska ha det bästa med fina kläder, mat och aktiviteter och han betalar för detta? Då får hon ju garanterat inget försörjningsstöd och tvingas ta av barnens pengar till sin egen försörjning. Det är ju inte heller rätt.
  • sextiotalist
    Jamesdio skrev 2018-06-05 10:18:01 följande:
    Håller i princip med, fast proportioneringen ska baseras på de summorna som finns kvar efter att boende, resor till och från jobb mm är betalt. Och det måste finnas en rimlig beräkning på vad mat, kläder, aktiviteter för barnen ska kosta. Annars kan ju en säga att det räcker med gröt, second hand kläder och skola som aktivitet eller den andra att det ska vara senaste modet, oxfilé varje dag och ridning, golf, hockey mm inklusive läger.

    I det här fallet skulle man kunna hävda att pappan betalar det han ska för barnens försörjning och att mamman ska bidra med sin del antingen med egna pengar eller med hjälp utav soc, alternativt säga att pappan bör bidra med en betydligt större andel av barnens totala försörjning för att hon inte har ekonomi till det.

    Om mamman hade 0 kr i inkomst ska pappan då stå för 100 % av barnenes försörjning innan hon kan få soc? Hur blir det om de har kommit överens om att barnen ska ha det bästa med fina kläder, mat och aktiviteter och han betalar för detta? Då får hon ju garanterat inget försörjningsstöd och tvingas ta av barnens pengar till sin egen försörjning. Det är ju inte heller rätt.
    Det finns praxis, man uppfinner inte hjulet varje gång. Dessutom finns konsumentverket beräkningar (nej, det är inte det minsta en person kostar, utan vad som anses vara en normal kostnad för normal standard, baserat på vad det kostar ute i affärerna).
    När det gäller det sista, så kan man lösa det att pappan betalar ett normalt underhåll och utöver detta bekostar kläder och aktiviteter.
    Mamman får alltså till det vardagliga, pappan står för det där extra.
  • Jamesdio

    Vart finns det uttalat att det är Konsumentsverket normer man ska utgå ifrån när man bestämmer underhållets storlek?

  • sextiotalist
    Jamesdio skrev 2018-06-05 12:40:05 följande:

    Vart finns det uttalat att det är Konsumentsverket normer man ska utgå ifrån när man bestämmer underhållets storlek?


    Jag skrev "dessutom finns det Konsumentverkets beräkningar", jag skrev inte någonstans att det var konsumentverkets normer som gällde, utan ett förslag hur man kan utgå vad det kostar.
    Praxis finns, jag har för mig att detta praxis utgår från prisbasbeloppet (som i mina ögon är rätt dumt, eftersom det tar hänsyn till den generella prisökningen, låga prisvaror på vitvaror kan ta ut högre prisutveckling på mat t.ex)

Svar på tråden Underhåll