Bonusbarnen dela rum och gemensamma barnen få ett eget?

Och ännu mer sjukt nonchalant av pappan att avfärda sina egna barn säger jag då. Pappan vet om att det är något som gör att hans barn inte vill bo hos honom längre och han har vetat om det åtminstone i flera månader och gör inget åt det.

Gissar att ts inte heller tror att pappan kommer att engagera sig i att reda upp situationen med hans barn. Och därför tycker hon att man ska göra det bästa av det läge som är... och funderar på om 7-åringen som bor där hela tiden och skulle behöva ett eget rum kanske kan få ett av de rummen som står tomma.

Har de ändå bara kommit vh så bor de inte där och kan likabra träffas ute på stan. När de blir äldre så kanske de klarar av att umgås med människor de inte riktigt drar jämnt med så de kan komma över på middag.

Dessutom så bor de inte på gatan utan har valt att bo hos den andra föräldern.

Det ska alltid mjäkas med nästan vuxna individer, passar det inte så behöver de inte komma. Förutsatt att ts inte varit direkt elak mot dem.
Styvungar är inget jag ville ha så jag hade knappast gråtit om de valt flytta till andra sidan jordklotet.

De vuxna kvinnorna betalar för sitt boende och är i in fulla rätt att bestämma både hur rummen ska fördelas och att bo där.
Passar det inte så kan ungarna hålla sig borta.

Passar det inte mannen eller ungarna så kan de flytta. Gäller det äldre ungar så ligger det närmst tillhands att de flyttar tll eget där de kan diktera sina egna villkor.

Helt ärligt så är det skönt att slippa dem och påtvingat glättigt umgänge, som jag tvivlar på att någon mer än möjligtvis föräldern uppskattar.