Jösses, det låter ju helt horribelt?! Är de så dåliga pedagoger på nya förskolan att de inte kan hantera detta så är väl frågan om han ens ska gå där? De kan väl inte på fullt allvar mena att din son ska svälta för att de ska slippa förklara och hantera situationen med de andra barnen? Det här måste du förstås ta strid för. Han kan ju inte gå där utan att få mat, åtminstone inte om han går mer än 3 timmar per dag.
Jag har också ett barn med selektiv ätstörning/ätovilja (utan annan diagnos) och ska försöka att inte bli alltför provocerad av vissa inlägg här i tråden. Att vara okunnig och ha svårt att ta till sig information kan ju ha sina olika orsaker det med, men att vara rent ut otrevlig är verkligen inte okej!
Frågor har uppkommit om det bara är skräpmat som gäller, och nej, vad man klarar är väldigt olika! Mitt barn klarar tex äpple, morot och gurka men absolut inte glass eller godis. Generellt så klarar man torra, vita, feta, salta eller ibland söta saker när man har SÄ. Det är såklart en grov förenkling. Men ihopblandade eller kladdiga/såsiga rätter brukar sällan gå. Hos oss får vi väldigt ofta ta till makaroner och köttbullar som komplement när det har gått ner för lite annat under dagen. Jag tror inga föräldrar till dessa barn bara struntar i alltihop, men alternativet (att låta barnet svälta som vissa föreslår) är att barnet inte håller sin viktkurva och får olika bristsjukdomar, såsom järnbrist. Många barn behöver tex komplettera med näringsdryck som man får utskrivet av vården.
Det är ganska typiskt att någon form av kex (salta el söta) och saltade potatischips funkar. Jag har försökt ?gå den vägen? för att introducera ny smak som tex chips med kryddning. Det har funkat någon gång ibland, oftast inte. Men försöken är värt det om man kan få in en ny ?godkänd? smaksättning i repertoaren resonerar jag (tex smaken av dill eller lök)
Intressant. Har aldrig tänkt på att det skulle vara vanligt, men mitt barn med SÄ och autism äter mest vita saker. Och helst knaprigt då. Det stora undantaget är choklad. När hon som ettåring knep ihop munnen till ett streck (efter att tidigare ha gapat för det mesta i matväg) så lyckades jag med möda smeta lite choklad på läpparna. Sedan öppnades den lilla rosenmunnen så länge det var choklad på skeden. Hon äterfortfarande absolut inga grönsaker eller frukter, så jag är glad att päronyoghurt är vit.