Flytta trots gemensam vårdnad

Jag sitter i en knivig sits. Har två barn med en pappa. Vi har gemensam vårdnad på ena barnet men inte fixat det på den yngsta som är nyfödd.

Jag flyttade hit för några år sedan från en stad, 30 mil hemifrån. Pga separation kommer jag nu att flytta hem igen. Jag kommer ta med mig yngsta, men den äldre som vi har gemensam vårdnad om. Vad skulle hända om jag tog med det barnet också mot den andres vilja? Pappan har diverse diagnoser och jag tycker inte han kan sköta barnen bra. Jag är ständigt orolig. Hjälper det ens som argument?

Dessa barn har dessutom 2 syskon till. Som bor hos mig, och har en annan pappa.

Jag vet att vid en eventuell rättegång så kan tingsrätten döma lite hur de vill, och att man utgår ifrån barnets bästa. Men barnet har det inte bäst här.

Han kommer inte godkänna att barnet flyttar med mig, även om det vore det bästa. Att få bo med sina syskon.

Han gapar och skriker på barnet. Han suckar och stönar. Han får panik då det kladdas med mat. Det är jag som gör ALLT här hemma. Hur fan ska han klara sig själv menar ni? Det gör ont i mig av tanken att han ska bo kvar här.

Jag har redan fått lägenhet så jag kommer att flytta. Men i värsta fall får jag nöja mig med varannan helg eller varannan vecka (föräldraledig nu så det går ju) eftersom han straffar allt annat än mig.

Har du flyttat 30 mil för hans skull kan du inte bara dra därifrån när det passar dig!

Du får inte ta barnet och flytta. Han kan polisanmäla dig och polisen åker då och hämtar barnet.

Ta kontakt med familjerätten. Dom kommer inte ta parti förnågon utan granska situationen. Skulle pappan gå med på att du flyttar så är det ok men han kan sätta sig emot.

Att pappan har diverse diagnoser ger dig inte automatisk vårdnadsrätt. Många föräldrar lever med diagnoser och tar hand om sig själva och sina barn utan problem. Däremot kan han behöva hjälp med sin/sina diagnos/diagnoser för att få ihop ett stabilt hem och sköta barnen bra.

Han kan ju lika gärna ta upp oroligheterna att du nu är ensamstående mamma med två pappor i bilden och att du inte kommer orka? (Säger inte att det är så men precis som du oroar dig över hans diagnoser kan han säga att han oroar sig för sina barn.)

Du har ändå valt att skaffa två barn med denna man och nu får ni två göra det bästa för att lösa situationen utan att barnen ska komma i kläm. Det kanske inte är det bästa för dom att bo varannan vecka hos sin pappa men det kanske Inter heller är det bästa att ta barnen från sin pappa.

Hon har ju redan skaffat sig en ny bostad och ska flytta.

Ts, du bör göra det du finner vara för barnens bästa. Sedan får du hoppas att tingsrätten gör samma bedömning som du om det skulle gå så långt.

Han kommer inte godkänna att barnet flyttar med mig, även om det vore det bästa. Att få bo med sina syskon.

Han gapar och skriker på barnet. Han suckar och stönar. Han får panik då det kladdas med mat. Det är jag som gör ALLT här hemma. Hur fan ska han klara sig själv menar ni? Det gör ont i mig av tanken att han ska bo kvar här.

Jag har redan fått lägenhet så jag kommer att flytta. Men i värsta fall får jag nöja mig med varannan helg eller varannan vecka (föräldraledig nu så det går ju) eftersom han straffar allt annat än mig.