Anmäld till soc - väger mitt barn för lite?

Jag själv blev enbart ammad upp till 11-12 månader. Min mamma var intresserad av antroposofins matråd för barn för att de har många läkare/dietister som kan anpassa kost för barn och ibland vuxna med vissa problem.

Min far har en extrem form av astma och min mor gjorde allt i sin makt gällande kosten, efter råd från antroposofiläkare, för att inte jag och min syster skulle ärva några av allergierna (det var inte frågan om lätt pollenallergi utan snarare kraftiga allergiska reaktioner under hela min fars uppväxt, som ledde till ambulans in till akuten och sjukhusvistelser flera gånger om året fram till ca 20-års åldern då det stabiliserades något, han medicinerar ff flera gånger per dag..)

Första rådet var att amma varje barn enbart till ett års ålder, därefter smakportioner av bär och liknande (icke besprutade förstås, i vårat fall från trädgården eller närodlat), senare annan form av smakportioner. All mat vegetarisk, men skulle själv tippa på att bra, krav-märkt kött från en gård nära, är långt bättre än något veg. halvfabrikat som finns i överflöd nu men inte fanns under tidigt 80-tal då jag växte upp.

Det var mycket kostregler som jag inte minns, men den röda tråden var hemgjort, de bästa råvarorna krav el tom Demeter-märkt, mycket kokt havre, hirs, råris, bönor i alla former, kikärtor, grönsaker, frukt. Inget godis el liknande (torkad frukt dög utmärkt innan jag började i lekis/6-års. Inget tv-tittande innan 5 års ålder, sova middag rejält nedbäddad i vagnen ute även vid kallare väder (kräver ju att man har egen gårdsplätt); frisk luft så mycket som möjligt!

Många tyckte att min mamma var flummig på den tiden då gemene man inte hört talas om att äta på det sättet, många andra barn i skolan och lärare förstod knappt var vegetarian var-många trodde det var en konstant form av diet av rädsla av att bli tjock. Men varken jag eller min syrra fick några allergier (eller andra svagare hälsotillstånd el riktiga sjukdomar) öht. Hon är 176cm och jag 174cm (precis som min mamma som blev uppfödd på husman), min syster var väldigt smal innan puberteten men knappast benig eller med låg energi-tvärtom var vi alltid ute och sprang och lekte i skogen, simmade på sommaren, rodde eka, cyklade 6 km om dagen från 10 års ålder för att komma fram och tillbaka till bussen, rastade hundar osv. Jag har nog alltid varit normalviktig. Det gick väldigt bra för oss båda i skolan (ingen brist på vitaminer/mineraler/kalorier), även om jag blev strulig när jag blev 16-17 så hade det definitivt inget med dieten att göra utan snarare nyfikenhet på allt "onyttigt och spännande" som fanns utanför våran "skyddade värld".

Min mor gjorde ett fantastiskt jobb, hjälpte det oss att utvecklas på bästa sätt utan att få allergier? Jag vet inte, men tror att kosten har en viktigare funktion än vi tror. Folk har ju börjat öppna ögonen mer nu och nu är inte många av de produkter jag åt som barn ett dugg konstigt, de finns tom i vanliga mataffärer. Vissa som bönor går till och med att köpa i konserver i dag! Vilket gör det mycket lätt att vara vegetarian.

Sorry för långt inlägg, huvudsaken var att jag ville ta upp det med amning. Det verkar helt galet att börja ge barn smakportioner redan vid 4 månaders ålder som många gör i dagens läge..

Reagerar du inte själv TS? Mitt barn som är 7 månader väger över 9 kilo, och nästan lika lång som ditt. Alla kurvor fina.

Vilken shitstorm det blev... Ungen går faktiskt på förskola så såklart äter hen där 5 dagar i veckan. Där är det inga problem. Riskakor, kex, knäcke, ja det är sånt hon vill ha hemma. Men eftersom hon äter på förskolan är det inte nåt problem. Vi har inga såna rutiner, det är inte som att jag och mannen sitter vid bordet och äter middag med tända ljus utan det blir att man äter när man är hungrig framför tvn. Dvs som i många vanliga småbarnsfamiljer idag...

Äta när man är hungrig framför tv?n och bara ge riskakor och knäcke är inte det vanliga i en småbarnsfamilj. Vi är inga rutinmänniskor, har inga exakta tider och det blir inte middag lagad från grunden varje dag, men nog 17 ser vi till att barnen får mat. Det du beskriver är tonårsfasoner. Ni är faktiskt skyldiga att ge ert barn balanserad kost. Klarar ni inte det, då får samhället, det vill säga soc gå in och hjälpa er. Det är det som händer nu.

Håller verkligen med, tonårsfasoner som man lägger av med när man skaffar barn..

Att ha bra matvanor, och även hyfsade rutiner runt det, minskar risken för problem med mat (ätstörningar) senare i livet också.

TS, du låter väldigt arrogant och obildad, det är nog bra att soc nu är inkopplade för uppenbarligen är det ju något som är snett. Hoppas ni får hjälp oavsett vad du tycker, det förtjänar ert barn och du borde vilja barnets bästa..

Låter som en jättestor 7månaders...vad säger Bvc om den vikten?

Tro det eller ej men jag är faktiskt högutbildad och högavlönad, bara en väldigt jordnära akademiker. Klart jag vill mitt barns bästa, hen mår alldeles utmärkt, tack! Detsamma.