Anmäld till soc - väger mitt barn för lite?

Du skrev väldigt allmänt om hur mammor som ammar äldre barn är.

Du får nog lära dig uttrycka dig bättre, för jag ser att jag inte är den enda som reagerat på ditt inlägg.

Hon skrev det i första delen av sin kommentar, visst. Men det övergick i väldigt dömande ord om amning oavsett övrig föda, hur kan du ha tolkat detta på något annat sätt?: "men VARFÖR amma en unge som snart är 2 år som har tänder?! Jag vet bara konstiga mammor som ammar efter ett års ålder, alla barnen ifråga är för små och smala och har varit sena i utvecklingen överlag.

Tror det handlar om psykiska problem hos mamman att förvägra barnet att bli självständigt och gå från bebis-stadiet och vidare. Något extremt kontrollbehov att hålla barnet totalt beroende av dom..."

Som svar på TS fråga "Väger mitt barn för lite?" så tror jag inte det. Det måste nog ha mer med längden att göra. Kan du ha missförstått BVC, TS? De kan ju inte bara ha sagt att din dotter väger för lite och att det är anledning för dem att anmäla till soc? Barn som slutar växa på längden har ofta brister i någon form. Pratade ni något om det?

Uppfattade du det som att deras anmälan baseras på att din dotter väger för lite? Eller kan det vara något annat?  

Finns det en orosanmälan har TS rätt att ta del av den och det samma gäller journalanteckningar från BVC. 

Det är bara att begära ut, så kanske det blir lite tydligare för TS och därmed lättare att navigera i den terrängen.

Hmm undrar var TS tog vägen. Eller är det bara jag som tycker det är lite konstigt att hon blev tyst efter att 90% av inläggen talade om att barnet behöver mat?

Förklarar kaske hennes nick (Trams) för jag misstänker TS är en sån som "vet allt bäst själv".

Stackars barn...

Jag själv blev enbart ammad upp till 11-12 månader. Min mamma var intresserad av antroposofins matråd för barn för att de har många läkare/dietister som kan anpassa kost för barn och ibland vuxna med vissa problem.
Min far har en extrem form av astma och min mor gjorde allt i sin makt gällande kosten, efter råd från antroposofiläkare, för att inte jag och min syster skulle ärva några av allergierna (det var inte frågan om lätt pollenallergi utan snarare kraftiga allergiska reaktioner under hela min fars uppväxt, som ledde till ambulans in till akuten och sjukhusvistelser flera gånger om året fram till ca 20-års åldern då det stabiliserades något, han medicinerar ff flera gånger per dag..)

Första rådet var att amma varje barn enbart till ett års ålder, därefter smakportioner av bär och liknande (icke besprutade förstås, i vårat fall från trädgården eller närodlat), senare annan form av smakportioner. All mat vegetarisk, men skulle själv tippa på att bra, krav-märkt kött från en gård nära, är långt bättre än något veg. halvfabrikat som finns i överflöd nu men inte fanns under tidigt 80-tal då jag växte upp.
Det var mycket kostregler som jag inte minns, men den röda tråden var hemgjort, de bästa råvarorna krav el tom Demeter-märkt, mycket kokt havre, hirs, råris, bönor i alla former, kikärtor, grönsaker, frukt. Inget godis el liknande (torkad frukt dög utmärkt innan jag började i lekis/6-års. Inget tv-tittande innan 5 års ålder, sova middag rejält nedbäddad i vagnen ute även vid kallare väder (kräver ju att man har egen gårdsplätt); frisk luft så mycket som möjligt!

Många tyckte att min mamma var flummig på den tiden då gemene man inte hört talas om att äta på det sättet, många andra barn i skolan och lärare förstod knappt var vegetarian var-många trodde det var en konstant form av diet av rädsla av att bli tjock. Men varken jag eller min syrra fick några allergier (eller andra svagare hälsotillstånd el riktiga sjukdomar) öht. Hon är 176cm och jag 174cm (precis som min mamma som blev uppfödd på husman), min syster var väldigt smal innan puberteten men knappast benig eller med låg energi-tvärtom var vi alltid ute och sprang och lekte i skogen, simmade på sommaren, rodde eka, cyklade 6 km om dagen från 10 års ålder för att komma fram och tillbaka till bussen, rastade hundar osv. Jag har nog alltid varit normalviktig. Det gick väldigt bra för oss båda i skolan (ingen brist på vitaminer/mineraler/kalorier), även om jag blev strulig när jag blev 16-17 så hade det definitivt inget med dieten att göra utan snarare nyfikenhet på allt "onyttigt och spännande" som fanns utanför våran "skyddade värld".
Min mor gjorde ett fantastiskt jobb, hjälpte det oss att utvecklas på bästa sätt utan att få allergier? Jag vet inte, men tror att kosten har en viktigare funktion än vi tror. Folk har ju börjat öppna ögonen mer nu och nu är inte många av de produkter jag åt som barn ett dugg konstigt, de finns tom i vanliga mataffärer. Vissa som bönor går till och med att köpa i konserver i dag! Vilket gör det mycket lätt att vara vegetarian.

Sorry för långt inlägg, huvudsaken var att jag ville ta upp det med amning. Det verkar helt galet att börja ge barn smakportioner redan vid 4 månaders ålder som många gör i dagens läge..

Reagerar du inte själv TS? Mitt barn som är 7 månader väger över 9 kilo, och nästan lika lång som ditt. Alla kurvor fina.

Beror ju på om man har kunskap om vegansk mat för barn eller inte.

Vilken shitstorm det blev... Ungen går faktiskt på förskola så såklart äter hen där 5 dagar i veckan. Där är det inga problem. Riskakor, kex, knäcke, ja det är sånt hon vill ha hemma. Men eftersom hon äter på förskolan är det inte nåt problem. Vi har inga såna rutiner, det är inte som att jag och mannen sitter vid bordet och äter middag med tända ljus utan det blir att man äter när man är hungrig framför tvn. Dvs som i många vanliga småbarnsfamiljer idag...