• jaktenpaflow

    Vi som blivit gravida efter IVF

    Hejsan!

    Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)

    Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!

    Välkomna!

  • Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF
  • Ettnamn4sep
    Mjbo skrev 2018-12-17 11:31:28 följande:

    Hej allihopa!

    Det är väldigt tyst i tråden.. kanske är det för att vi alla sysselsätter oss med massa andra saker nu såhär innan jul? Någon mer som tycker tiden går ruggigt snabbt? :)

    Snart dags för rul om 1,5 vecka och jag börjar bli nervös som attans. Tänk om den lilla inte lever längre, de är allt ja kan tänka på. Önskar och känner efter varje dag om jag känner av bebisen nånting men nej, ingenting.. någon mer omföderska som inte känt av bebisen heller? Går in i vecka 18 på torsdag.


    Hej,

    Vad kul med rul! Har också det om drygt 1,5 vecka. Längtar så mycket! Första bebisen för vår del. Jag anar bebisrörelser, men inte helt säker på att jag känner just nu. Svårt det där med bebisrörelser. Vill bara att tiden går fort så jag får veta att bebisen mår bra och allt är normalt!
  • BaKu
    Inalina skrev 2018-12-10 09:52:00 följande:

    Hej!! vad skönt att bebisen håller på att lägga sig på rätt håll så du slipper oroa dig för det 

    skönt om du känner dig trygg inför förlossningen också - väldigt bra det där med förlossningsbrev, men själv tycker jag det är jättesvårt att veta vad man vill?? jag menar - jag antar att de är proffs som kommer vara där och mycket blir väl att bestämma sig för stunden misstänker jag? 

    jag mår jättebra nu, magen är inte särskilt stor och syns mest bara på eftermiddagen. Illamåendet är nog helt borta (ibland när jag ätit för mkt kommer det lite känningar igen men det försvinner ju fort igen :)) tror jag har en tendens att äta lite för mkt, vet att jag läser överallt att små portioner oftare är bättre men är väldigt dålig på det..

    försöker känna efter sparkar från bebisen och igår tyckte jag mig känna lite dunkande - men tänker att det kanske lika gärna var min puls haha. är det väldigt långt ner man ska känna i början? som om man håller händerna i ett V mot underlivet typ? som sagt.. annars var det nog mina tarmar bara eller nåt annat


    Har faktiskt inte skrivit något förlossningsbrev. Vi gjorde en sammanfattning på MVC som skickas till förlossningen och kände att det räcker för min del. Det var lite som de sa på en av föräldrautbildningarna att det går ändå aldrig att planera en förlossning. Men de har fått min och mannens syn på exempelvis smärtlindring amning och tiden efter på BB.

    Ja, i början är det ju långt ner man känner. Känns lite som tarmarna är igång. När du väl börjar känna ordentlig kommer du veta att du faktiskt kände tidigare :) I början är man väldigt osäker.

    Har mått illa till och från igen sista tiden. Har också lite molvärk och bebis håller på att fixera sig, vilket känns. Numer måste jag äta ofta. Äter säkert 4-5 mellanmål per dag. Stora portioner funkar inte alls för det får helt enkelt inte plats :p vaknar ofta hungrig på nätterna också.

    Idag gick vi in i vecka 38 (37+0) och det är 20 dagar kvar till beräknat. Det är galet och man blir förvånad när man ser magen. Den är så stor och det är konstigt att se det på sig själv. Nu går det inte ta miste på rörelserna. Det sparkas och syns mycket på utsidan på mig. Mannen tycker det ser läskigt ut.

    Det mesta är förberett, men får erkänna att jag började packa BB-väskan först igår. Svårt att veta vad man ska ha med. Tänker att det löser sig ändå.

    Känns så konstigt att vi snart har ett barn hos oss. Både jag och mannen pratar om det varje dag och vi kan inte riktigt greppa det. Sen inser man ju att man aldrig riktig är "redo" på det.

    Har spenderat mycket tid med syskonbarnet sista tiden och det gör en både lugnare och mer nervös. Men också att man längtar ännu mer. Har precis nattat syskonbarnet här och det är så mysigt med en liten som gosar in sig.

    Vi har ännu inget pojknamn redo. Flicknamn är klart sen länge... Försökte göra en lista idag så nu har vi i alla fall några namn att fundera på. Vi tycker verkligen pojknamn är svårt. Flicknamn är mycket lättare. Nu vet vi ju inte vad det blir, men vi har ju trott pojke sen dag ett.
  • BaKu
    Mjbo skrev 2018-12-17 11:31:28 följande:

    Hej allihopa!

    Det är väldigt tyst i tråden.. kanske är det för att vi alla sysselsätter oss med massa andra saker nu såhär innan jul? Någon mer som tycker tiden går ruggigt snabbt? :)

    Snart dags för rul om 1,5 vecka och jag börjar bli nervös som attans. Tänk om den lilla inte lever längre, de är allt ja kan tänka på. Önskar och känner efter varje dag om jag känner av bebisen nånting men nej, ingenting.. någon mer omföderska som inte känt av bebisen heller? Går in i vecka 18 på torsdag.


    Det är ju fullt normalt att inget känna än så det kommer gå bra ska du se.

    Tycker tiden bara sprungit iväg. Vi har bara 20 dagar kvar. De lär väl kännas som en evighet, men efter all väntan innan pluset så har tiden bara flugit iväg...
  • Mjbo
    BaKu skrev 2018-12-17 13:53:07 följande:

    Det är ju fullt normalt att inget känna än så det kommer gå bra ska du se.

    Tycker tiden bara sprungit iväg. Vi har bara 20 dagar kvar. De lär väl kännas som en evighet, men efter all väntan innan pluset så har tiden bara flugit iväg...


    Gud så härligt med så snart! Önskar er all lycka <3
  • Mjbo
    Ettnamn4sep skrev 2018-12-17 13:47:59 följande:

    Hej,

    Vad kul med rul! Har också det om drygt 1,5 vecka. Längtar så mycket! Första bebisen för vår del. Jag anar bebisrörelser, men inte helt säker på att jag känner just nu. Svårt det där med bebisrörelser. Vill bara att tiden går fort så jag får veta att bebisen mår bra och allt är normalt!


    Jag längtar oxå otroligt mycket, ska bli så mysigt. Och denna gång ska min dotter få följa, hon är 8år och längtar lika mycket som ett lillasyskon som vi gör efter en bebis.. så hon är helt överlycklig, precis som vi :)

    Nu är det sista veckan innan jul, det kommer gå snabbt, sen är julhelgen igång och tiden springer iväg.. sen är det i princip dags! Så himla roligt vilken datum hade du rul? Vilken vecka kommer du va i då?

    Vi har den 3e och jag kommer va i vecka 20 :)
  • Inalina
    Mjbo skrev 2018-12-17 11:31:28 följande:

    Hej allihopa!

    Det är väldigt tyst i tråden.. kanske är det för att vi alla sysselsätter oss med massa andra saker nu såhär innan jul? Någon mer som tycker tiden går ruggigt snabbt? :)

    Snart dags för rul om 1,5 vecka och jag börjar bli nervös som attans. Tänk om den lilla inte lever längre, de är allt ja kan tänka på. Önskar och känner efter varje dag om jag känner av bebisen nånting men nej, ingenting.. någon mer omföderska som inte känt av bebisen heller? Går in i vecka 18 på torsdag.


    hej! jag har också tänkt skriva här några gånger men har egentligen inte haft så mkt nytt att berätta så har ändå låtit bli hehe. men känner att jag saknar min FL vännerFlört jag tror att vi är många i andra trimestern när det verkar vara som 'lugnast' att vara gravid, så kanske är det därför vi inte hörs hela tiden längre.

    jag känner inte heller någonting än, trodde jag gjorde det någon dag när jag kände på magen men sen kurrade det till ordenltigt och det visade sig bara var tarmarna... däremot är jag lite orolig just nu, var dålig i magen i helgen och utan att tänka efter så tog jag 2 imodium. sen idag var jag inne o läste att det ska man absolut inte ta Obestämd så det känns inte alls bra. jag var verkligen katastrofdålig och skulle ut på en massa saker i helgen med middagar o grejer - och då händer det att jag tar de tabletterna. men jag hoppas verkligen inte det påverkar lillan, då skulle jag ju aldrig förlåta mig själv!! jag lever liksom väldigt mkt som vanligt och tänker inte hela tiden på att det inte bara är min kropp som påverkas av saker o ting, och just mediciner tycker jag är jättesvårt att komma ihåg att det kan påverka den lilla. Jaja har ju också RUL 3 jan så får hoppas att hon mår bra då Skäms

    kram!
  • Inalina
    BaKu skrev 2018-12-17 13:49:43 följande:
    Har faktiskt inte skrivit något förlossningsbrev. Vi gjorde en sammanfattning på MVC som skickas till förlossningen och kände att det räcker för min del. Det var lite som de sa på en av föräldrautbildningarna att det går ändå aldrig att planera en förlossning. Men de har fått min och mannens syn på exempelvis smärtlindring amning och tiden efter på BB.

    Ja, i början är det ju långt ner man känner. Känns lite som tarmarna är igång. När du väl börjar känna ordentlig kommer du veta att du faktiskt kände tidigare :) I början är man väldigt osäker.

    Har mått illa till och från igen sista tiden. Har också lite molvärk och bebis håller på att fixera sig, vilket känns. Numer måste jag äta ofta. Äter säkert 4-5 mellanmål per dag. Stora portioner funkar inte alls för det får helt enkelt inte plats :p vaknar ofta hungrig på nätterna också.

    Idag gick vi in i vecka 38 (37+0) och det är 20 dagar kvar till beräknat. Det är galet och man blir förvånad när man ser magen. Den är så stor och det är konstigt att se det på sig själv. Nu går det inte ta miste på rörelserna. Det sparkas och syns mycket på utsidan på mig. Mannen tycker det ser läskigt ut.

    Det mesta är förberett, men får erkänna att jag började packa BB-väskan först igår. Svårt att veta vad man ska ha med. Tänker att det löser sig ändå.

    Känns så konstigt att vi snart har ett barn hos oss. Både jag och mannen pratar om det varje dag och vi kan inte riktigt greppa det. Sen inser man ju att man aldrig riktig är "redo" på det.

    Har spenderat mycket tid med syskonbarnet sista tiden och det gör en både lugnare och mer nervös. Men också att man längtar ännu mer. Har precis nattat syskonbarnet här och det är så mysigt med en liten som gosar in sig.

    Vi har ännu inget pojknamn redo. Flicknamn är klart sen länge... Försökte göra en lista idag så nu har vi i alla fall några namn att fundera på. Vi tycker verkligen pojknamn är svårt. Flicknamn är mycket lättare. Nu vet vi ju inte vad det blir, men vi har ju trott pojke sen dag ett.
    jag förstår vad de menar med planering - det måste ju tas en del beslut under tiden - och det är väl mest om man har något som man har riktigt problem med som man borde säga ifrån kanske...

    hur ser ni på det här med amning? jag låter säkert jättekonstig när jag säger det men det är faktiskt det som skrämmer mig mest...Skäms 
    alltså, jag kan tänka mig att amma bebisen - men jag är rädd att jag kommer bli väldigt 'hämmad' av att amma, både för att det bara är jag som då kan mata bebisen - men också för att jag inte alls är bekväm med att ha andra personer i närheten om jag skulle amma, exempelvis sitta på ett café, parkbänk, hemma med gäster etc. jag skulle gå in i ett annat rum och göra detta. Är det bara jag som känner så? (tror det är jag som är knäpp så tar inte illa upp om ni inte alls förstår!!)

    tänk att det bara är 20 dagar kvar för dig - känns som igår när vi gjorde IVF samtidigt!! helt fantastsikt att du snart får träffa er bebis!!jag kan förstå att man tycker det ser läskigt ut - det är ju sjukt häftigt att vi alla här inne har en liten människa inuti oss!! känner du att du får dagarna att gå nu när du inte jobbar längre? jag tror inte jag kommer ha så stora problem med föräldraledigheten - tiden flyger ju fram även om man inte har ett fullspäckat schema som inkluderar jobbet ;)

    vår lilla bebis blir ju den första i bådas familjer och där är jag också lute orolig att folk ska lägga sig i för mkt (utan att de menar illa såklart). vill inte att folk ska 'tycka' och ta för sig för mkt liksom. Berättade det för min man häromdagen som tyckte det lät lite konstigt och bara tyckte vi såklart skulle vara glada att alla är så engagerade i vår bebis. Hur känner ni där? kommer era föräldrar/syskon etc lägga sig i mkt?  sen bor vi ju i schweiz vilket borde göra saker o ting lite lättare hahaha!
    hade också önskat jag hade ett syskonbarn man kunde gosa med och lära känna - men nu får vår bebis bli den första istället - blir ju väldigt spännande!
    KramHjärta
  • jaktenpaflow
    Mjbo skrev 2018-12-17 11:31:28 följande:

    Hej allihopa!

    Det är väldigt tyst i tråden.. kanske är det för att vi alla sysselsätter oss med massa andra saker nu såhär innan jul? Någon mer som tycker tiden går ruggigt snabbt? :)

    Snart dags för rul om 1,5 vecka och jag börjar bli nervös som attans. Tänk om den lilla inte lever längre, de är allt ja kan tänka på. Önskar och känner efter varje dag om jag känner av bebisen nånting men nej, ingenting.. någon mer omföderska som inte känt av bebisen heller? Går in i vecka 18 på torsdag.


    Heej! Ja det är rätt tyst här hehe jag har varit rätt frånvarande men varit inne och läst regelbundet... Har varit helt galet med jobb, julplanering, min dotter som varit sjuk mm. Men jag tänker på er ofta!:) Sen måste bi starta en Facebook grupp också<3 Så vi får följa allas mirakel! Otroligt vad vi gått igenom! Jag kände inte mycket alls innan v 21 typ. Var någon enstaka rörelse men nu i v 23 Könner jag lite varje dag! Håller fortfarande på att vänja mig vid att det är en pojke i magen haha! Tiden går så sjukt fort... Jag har fått superont i fogarna ocj problem med en del sammandragningar. Har varit superstressad på jobbet så blir också orolig att det ska påverka bebisen:-/ Ska också testa att simma som någon tipsade om men har så ont i ljumskarna så tänker att det kanske inte är bra? Jag har faktiskt bytt barnmorska, gillade inte alls hon som jag gick till. Första mötet med nya den 7 januari... Så spännande med RUL snart! Kommer gå super! Gjorde ni kub eller NIPT innan?
  • Florence123
    Inalina skrev 2018-12-17 15:51:16 följande:

    hur ser ni på det här med amning? jag låter säkert jättekonstig när jag säger det men det är faktiskt det som skrämmer mig mest... 

    alltså, jag kan tänka mig att amma bebisen - men jag är rädd att jag kommer bli väldigt 'hämmad' av att amma, både för att det bara är jag som då kan mata bebisen - men också för att jag inte alls är bekväm med att ha andra personer i närheten om jag skulle amma, exempelvis sitta på ett café, parkbänk, hemma med gäster etc. jag skulle gå in i ett annat rum och göra detta. Är det bara jag som känner så? (tror det är jag som är knäpp så tar inte illa upp om ni inte alls förstår!!)


    Jag kan relatera lite till din oro över ?offentlig? amning med mitt första barn, man har ju liksom ingen aning om någonting i förväg. Och är man inte helt bekväm i sin kropp/bröst innan kan tanken på att behöva mata bebisen så folk kan se skrämmande.

    För mig kändes det dock som det mest naturliga i elva världen från början. Ja, förutom att det stundvis gjorde ont som satan med såriga bröstvårtor och mjölkstockning - men att amma med folk runtomkring kunde jag inge bry mig mindre om - bandet till sitt barn och det faktum att du varje gång ammar ger ditt barn energi för att överleva - gjorde liksom att jag aldrig tänkte på att det var ?pinsamt?. Självklart gick jag iväg till eget rum de gånger jag tyckte set kändes bättre, istället för att sitta mitt i fikabordet t ex.

    Så mitt tips. Slösa inte tid och energi på att oroa dig över något som kanske inte ens kommer vara ett problem. Och vad gäller chansen för lite egentid eller hjälp med matning kan du ju lösa genom att pumpa mjölk eller köpa ersättning. Det ena utesluter inte det andra.
  • Ellencassandra

    Hej på er :) jo det har varit ganska tyst här nu ett tag. Men det händer väl inte så mycket som nån skrev! Tiden går fort men ändå känns det som en evighet till RUL. Ska dit den 7 januari. Längtar.

    Ryggproblemen fortsätter å jag träffar sjukgymnasten regelbundet. Hon var ju rätt snabb med att säga att efter nyår bör jag gå ner i tid. Var lite tveksam men börjar bli så irriterad å besviken på mitt jobb. De vet om att jag har ont men egentligen bryr de sig inte så värst. Igår la dom två städningar på raken å tvätttid på det. Idag har dom nästan tagit bort all gångtid mellan pensionärerna (jobbar ju inom hemtjänst) så just nu känner jag bara ja men då går jag ner i tid eller blir sjukskriven. Det verkar som att det är det dom vill när de håller på såhär. Ursäkta gnället men behöver skriva av mig lite xD magen växer på å ser nog ut att vara i v25 å inte i v17 som jag är xD men jag klagar inte. Det är just nu det enda tecknet som får mig att förstå art jag e gravid :P hpppas få känna rörelser snart.

    Som Inalina skrev så känner jag lite liknande. Iallafall med amning offentligt. Men tycker iallafall det är skönt att man får bebis på sommaren. Känns som amningen kommer bli betydligt lättare. Bara sätta sig på en bänk i solen å amma :D tror man vänjer sig..

Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF