Hejsan!
Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)
Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!
Välkomna!
Okej, lycka till imorgon jag håller tummarna att det går bra!
Någon här som har eller haft illamående i slutet av graviditeten?? Jag mår verkligen superilla igen!!!
Någon här som har eller haft illamående i slutet av graviditeten?? Jag mår verkligen superilla igen!!!
Tack! Det gick bra! Men lite läskigt att bebisen verkar bli rätt stor. Enligt deras beräkningar vägde den 3,7 redan i fredags. Tycker den kan komma ut nu och inte växa mer.
Tack! Det gick bra! Men lite läskigt att bebisen verkar bli rätt stor. Enligt deras beräkningar vägde den 3,7 redan i fredags. Tycker den kan komma ut nu och inte växa mer.
Tack! Det gick bra! Men lite läskigt att bebisen verkar bli rätt stor. Enligt deras beräkningar vägde den 3,7 redan i fredags. Tycker den kan komma ut nu och inte växa mer.
Skönt att det gick bra!
Har sagt det innan, men vi fick ju stort barn. Nu har jag inget att jämföra med, men jag skulle säga att det inte var så värre att föda ett stort barn. Visst, det är säkert skillnad på en prematur mot en rekordstor, men det "jobbiga" är ju huvudet och det är ju inte enormt mycket större bara för att man har en stor bebis :) så oroa dig inte för det.
För mig har det jobbiga varit att han fortsatt växa mycket efteråt. Han är ungefär som en 10 månaders nu vid halvåret. Det har varit tungt att bära honom och mina armar/händer gör så ont. Dessutom har han ju vuxit ur allt långt innan man tänkt sig. Exempelvis fick vi byta ut bedside crib, babynest och babyskydd långt innan han egentligen hade åldern inne.
Tack så mycket för peppen! :) Hur stort var ditt barn? Jobbigt det där där med tyngden sen, när man inte riktigt är lika stark som vanligt heller och att kläder och annat inte passar eller passar väldigt kort tid.
Usch är i v 35 nu. Bara 4 v kvar sedan kommer bebisen men det känns som en evighet just nu.
Svårt att andas, klumpig, trött, fånge i sin kropp, svårt att sova, ångest osv
Hur kan 4 v kännas, så långt??
Som tur är börjar barnen skolan om 1.5 v och redan nästa vecka börjar det bara möten mm med skolan. Tiden rullar på.
Någon mer som känner samma??
Usch är i v 35 nu. Bara 4 v kvar sedan kommer bebisen men det känns som en evighet just nu.
Svårt att andas, klumpig, trött, fånge i sin kropp, svårt att sova, ångest osv
Hur kan 4 v kännas, så långt??
Som tur är börjar barnen skolan om 1.5 v och redan nästa vecka börjar det bara möten mm med skolan. Tiden rullar på.
Någon mer som känner samma??