Extremt rastlös, orkar inte längre

Om du alltid varit sån, så låter det som ADHD. 

Och i så fall finns det medicin som kan hjälpa...

Dumheter!

Jag har två barn med ADHD och har följt forskningen i många år. Och då menar jag själva forskningen, inte tolkningar av den. Det finns studier som visar att meditation hjälper mot depression, men när det gäller ADHD.... då har du ju bevisbördan. Har du belägg på att det skulle hjälpa vid just ADHD?

Etc.? Vet du hur mycket annat som ingår i ADHD förutom rastlöshet? Det är just det här jag har hållit på och förklarat för folk i 25 år nu, att ADHD är så mycket mer än rastlöshet.

Och varje gång som någon påstår ha botat ADHD så har de "botat" något symptom, men inte resten. Eller folk som påstår att deras barn också har koncentrationssvårigheter och tror att ADHD är så. En som person hade min son i en vecka och bad så mycket om ursäkt efter det. Hon hade ju inte haft en aning om hur mycket mer det var, sa hon.

Okej, det låter ju positivt. Centralstimulerande medicin är det som brukar funka bra, ja. Men den där medicinen som du fick för nu är en neuroleptikum, jag skulle vara försiktig med sånt. Det är lite väl tunga mediciner. 

De är  22 och 30 år gamla! Och poängen är att ALLA människor blir hjälpta av att meditera - om man nu vill ha hjälp att bli lite mer fokuserad på sig själv. Inte bara de som har ADHD. 

Som sagt, ALLA människor mår bra av meditation, mindfullness, yoga, eller liknande. Sedan är det så olika vad folk mår bra av. Det som är fel är att framställa det som om det botar ADHD. Det gör det inte. Det är bara en grej som kan hjälpa människor att tand hand om sig själva. Du skulle lika bra kunna säga att de ska äta nyttigt eller sova tillräckligt. Och det ÄR också väldigt viktigt om man har ADHD. Det är bra att ha optimala förutsättningar. Men det är inget bot och kan t.ex. inte ställas på samma nivå som centralstimulerande medicin som verkligen har stor effekt.

Och jag ska också säga: Om min son hade tid att meditera så många timmar så skulle han ju ha en helt annan livssituation. Men han jobbar faktiskt heltid! Och efter det orkar han inte ens träffa vänner. Och min dotter både pluggar och jobbar. Sätt inte griller i huvud på folk som kanske inte kan unna sig lyxen att meditera hela dagarna! 

Det enda som gör mig upprörd i det här läget är att du kanske - felaktigt - ger folk förhoppningen att det finns ett bot mot ADHD. Personligen vet jag förstås att det inte funkar. Men jag tycker synt om andra som kanske får upp fel hopp. 

Och det måste du ju själv fatta: Ja, teoretiskt "botar" också att spela ett visst koncentrationsspel på datorn (som togs fram speciellt för ADHD) eller köra neurofeedback, m.m. Men alla dessa "lösningar" har nackdelen att man måste göra dem ganska många timmar om dagen. Vem orkar med det? Och om de som du känner som har gjort meditation på semestern - hur blir det då när de inte har semester? Du tror väl inte att effekten håller i sig? 

Falsk hopp, ja. Det kan vara värre än att förlika sig med situationen. Vi vet att ALLT som inte ens har potential att fungera kan fungera om man tror på det. Kallas för placebo-effekt.

Vi provade ganska mycket när min äldste son var liten - allt ifrån eliminations-diät, omega-fettsyror till kinesiologi. Sedan sa barnläkaren till mig : "Man experimenterar inte med barn!" Men då hade jag inget alternativ! Barn fick inte centralstimulerande medicin utan vidare då. Detta har ändrats nu, det finns medicin som hjälper och det går att få den utskriven. Och då behöver man inte experimentera med sånt som helt uppenbarligen inte är något medel som hjälper dem flesta, utan det är kanske en grej som funkar för just den personen. Fast hen misstar sig egentligen. Jag säger inte att det inte är sannt, jag säger hen misstar sig.

OM det inte fanns någon medicin, skulle jag också prova allt möjligt. Men det finns ju. Och dessutom orkar man inte tillbringa sitt liv med att testa olika kurer. Då har man ingen bra livskvalité.