Min man sa att han älskar sin mamma mer än mig.

Tja, inte ovanligt när det gäller mammagrisar. Normalt flyttas lojaliteten till livspartnert från mamman. Men kärleken kan nog inte graderas.

När han säger så, så har han antingen inte tänkt efter, eller så är han korkad. Det kan också vara så att han faktiskt inte älskar dig.

Sagt till honom att leva med sin mamma istället. Bara det att man uttrycker sig på det sättet skulle nog vara tillräckligt för att fundera på om det är en sådan man jag vill ha en relation med.

Jag personligen anser att man är fel ut när man värderar olika typer av relationer mot varandra.
Man har en typ av relation med sin partner, en helt annan relation med sina föräldrar, en relation med sina barn. I min värld så är alla relationer lika viktiga, men ser olika ut.

Hade det varit min son som sagt en sådan kommentar, då hade jag funderat på vad jag missat i mitt föräldraskap, för den dagen min son träffar den kvinnan han vill dela sitt liv med, så förväntar jag mig att det är med henne han tar sin viktiga beslut och det är med henne han har sin primära pliktkänsla.

Om din mamma snackar skit om din fru, vad gör du då. Om din mamma säger att du är välkommen men inte din fru, vad gör du då? Hur har du din lojalitet? 

Det är en sak att mamma finns där alltid. Det är det vi är till för, att stötta våra barn hur vuxna de än är. Men du skall alltid vara lojal mot din fru. Om frugan sticker, så finns vår axel att gråta ut hos. Självklart. Men du kan inte säga att du älskar din mor mer än den fru du är gift med.... det säger att du kommer stå vid mammas sida om det skulle bli bråk mellan din fru och henne. Och så skall det INTE vara.

Självklart stöttar man sitt barn om det går igenom en tuff period, men jag hade inte känt mig bekväm som förälder om min son inte hade kunnat frigöra sig från mig och hade han sagt att jag var den viktigaste personen för honom, då hade jag blivit uppriktigt sagt orolig.

Ja, jag tycker det är konstigt, att man som vuxen person, inte har klippt navelsträngen.

Jag undrar hur denna mening har kommit fram? Vad pratade ni om innan?

Kärlek finns ju på olika sätt för olika personer, och föräldrar har stått en nära under uppväxten (förhoppningsvis), så det går inte välja bort att en förälder är viktigt för att man hittar en parter. Man ska inte behöva välja det ena eller andra.

Ännu tydligare exempel är när man får barn. Både jag och min partner har sagt att om något händer, så är det våra barn vi kommer att prioritera framför oss vuxna. Kärleken för min partner är inte mindre sen vi fick barn utan tvärt om starkare, men våra barn kommer först om man måste välja.

Att din man anser att hans mor är viktig behöver du inte ta illa upp av, utan istället förstå att det är en annan typ av kärlek som inte går ställa mot varandra. Han ska inte behöva säga vem som betyder mest.

Du citerar mig, jag är INTE TS!

Håller med

Jag tycker inte att det är så mycket att bli upprörd över. 

Väldigt många relationer mellan vuxna partners spricker, alltså bör var och en förstå att den kärleken är lite skörare än den som finns tex mellan förälder och barn. Tex ska det ju mycket till för att en förälder ska avsluta relationen med sitt barn eller barnet med sin förälder. Men partners kommer och går under livet. 

Men så länge relationen mellan partners är god och inte toxisk så finns det ju ingen anledning egentligen att hålla på att värdera kärleken i olika relationer sådär. Ärligt så känns det ganska omoget och tramsigt. 

Som någon annan skrev.. hur kom ni ens in på ämnet?? Frågade du honom??

Man älskar ju personer på olika sätt. Jag älskar min sambo, men om jag i något samanhang skulle behöva välja mellan mina föräldrar och mina barn eller min sambo så skulle jag välja mina föräldrar och barn! Så baserat på det så kan man väl säga att jag älskar dem mer än min sambo!

Tja, det är väl bra att han är rälig så du vet vad du har att förhålla dig till?
Men å andra sidan så borde du kanske fundera över varför det är så viktigt för dig att han älskar dig över allt annat? Människor kan älska flera samtidigt, föräldrar, barn, partner. Men de är ofta olika slags kärlek. Om man tror att bara för att man kliver in i någon annans liv så kommer personen bara sluta älska alla andra och enbart ägna varenda sekund av sin vakna tid åt att avguda en så har man nog en ganska naiv inställning till relationer och problem med självkänslan.