Jag vill ligga med min kollega, är gift

TS - jag undrar om du funderat på om detta är/var någon slags 40-årskris och att det hela berott på tristess? 14 år ihop, två barn, bra jobb etc etc. Alla ens vänner är i samma situation, man kan alltså inte hänga på samma sätt som tidigare. Så kanske man jobbar lite för mycket. Går ut och gör roliga saker lite för lite. Och vips är man där när någon ger en uppmärksamhet. Och även om man vet att det är fel, och man försöker ta avstånd etc så är det ju sååå härligt att ha något som bryter vardagen. Att någon hör av sig hela tiden, att det finns någon som inte är självklar (som ens man och vänner är) men som ändå söker sig till en. Det är så spännande... Man blir förälskad i förälskelsen. Som med Pelle. Även sen när kontakten minskar så säger han att han kanske också ska byta jobb. I min bok betyder det att han håller dörren öppen. Helt klart. Och jag förstår honom. Han är troligen i samma situation. Det här ni har haft har gjort er både levande och döda. Det höjer och sänker. Det är så härligt men också extremt farligt om man vill hålla sin familj intakt.

Jag älskar också min man något oerhört. Han är dessutom en riktigt hunk skulle jag säga. Han ger mig fjärilar fortfarande. Han är dessutom supersnäll utan att vara mesig, vältränad, en bra pappa etc etc. Och ändå. Man är som ett litet bi som dras till det söta i blomman. Det gäller att lägga band på sig. Jag säger som du sa i början. Fan. Men jag vet också att sekunden man hoppar över det där staketet då är det kört. Jag tycker du har gjort helt rätt med allt. Det är inte lätt att vara människa. Ibland måste man slira lite för att veta vad som är rätt väg.