Tonårsföräldrar ekonomi?

Nej du beskriver negativa åsikter och inte fakta. Du kan inte ha rätt och det är inget jag inte har förstått.

Det är inte så att mor/far-föräldrar automatiskt ser det som ett straff att hjälpa till eller att få vara med sina barnbarn. Det måste inte vara någon sorts olycka att en tonåring blir förälder. Att tro att man med enkelhet kan leva på bidrag (mer än andra föräldrar) går snabbt över och grundar sig ju i att vuxenvärlden missat sitt ansvar långt tidigare, ingen idé att bli arg i efterhand. Kanske borde du bli informatör för tonåringar eftersom du brinner för det här? Se bara till att bli mer nyanserad och skala bort attityden av överlägsenhet, och just ja, inte bra om du kallar dem för dumma och trögboll och annan mobbing... när jag tänker efter är du nog inte lämplig alls.

Det kan vara tungt att bli tonårsförälder (och 30-årig förälder...) och det kan vara fantastiskt, jag har sett båda exemplen och ingen gravid tonåring blir bättre förälder av att vuxna runt omkring har dömt ut.

Hur mycket jag än älskar mitt barnbarn så skulle jag inte vilja att han bodde under mitt tak om det kan undvikas.

Men nu är ju hans föräldrar inga barn själva  som tur är.

Jag hade inte ställt upp som extraförälder nu när jag passerat 50 och samtliga mina barn är myndiga och självgående. Finns inte på världskartan att jag skulle begränsa mitt liv igen, speciellt inte för att någon annan tar dumma beslut. Oavsett vem det är.

Ja? Vi är ju olika. Några vill ju inte ens ha sina egna barn medan andra inte får nog av sina barnbarn, och allt däremellan.

Nej du beskriver negativa åsikter och inte fakta. Du kan inte ha rätt och det är inget jag inte har förstått.

Det är inte så att mor/far-föräldrar automatiskt ser det som ett straff att hjälpa till eller att få vara med sina barnbarn. Det måste inte vara någon sorts olycka att en tonåring blir förälder. Att tro att man med enkelhet kan leva på bidrag (mer än andra föräldrar) går snabbt över och grundar sig ju i att vuxenvärlden missat sitt ansvar långt tidigare, ingen idé att bli arg i efterhand. Kanske borde du bli informatör för tonåringar eftersom du brinner för det här? Se bara till att bli mer nyanserad och skala bort attityden av överlägsenhet, och just ja, inte bra om du kallar dem för dumma och trögboll och annan mobbing... när jag tänker efter är du nog inte lämplig alls.

Det kan vara tungt att bli tonårsförälder (och 30-årig förälder...) och det kan vara fantastiskt, jag har sett båda exemplen och ingen gravid tonåring blir bättre förälder av att vuxna runt omkring har dömt ut.

Hur mycket jag än älskar mitt barnbarn så skulle jag inte vilja att han bodde under mitt tak om det kan undvikas.

Men nu är ju hans föräldrar inga barn själva  som tur är.

Jag hade inte ställt upp som extraförälder nu när jag passerat 50 och samtliga mina barn är myndiga och självgående. Finns inte på världskartan att jag skulle begränsa mitt liv igen, speciellt inte för att någon annan tar dumma beslut. Oavsett vem det är.

Ja? Vi är ju olika. Några vill ju inte ens ha sina egna barn medan andra inte får nog av sina barnbarn, och allt däremellan.

Och ska dessa som inte skulle uppskatta att behöva agera extramamma för deras tonåring tog ett beslut behöva lida?

Och du skulle vara mer lämplig som informatör tycker du? Tillåt mig att skratta, då skulle Sverige bli ett U-land om folk tänker som dig.

Varför frågar du mig? Det måste ju vara upp till dem eller hur?

Hur menar du? Vad har jag sagt som skulle vara dåligt?